Citat:
Den stora gåtan är naturligtvis om Virtanen själv tror på det han skriver, eller om det är ett levebröd att vara PK helt enkelt. Som flera andra påpekat så gäller för både PK journalister och PK politiker att de får ett uppehälle och en karriär (som i sin tur ska betala bostadskarriären i storstäderna de bebor). Nu är det inte så säkert längre att det finns några fredade zoner karriärmässigt, och det är klart att PK-maffian är oroad. Mer oroad över sin framtida utkomst (och förlorade ansikte) än invandrarnas vara eller icke vara, i Sverige (tror jag). Jag tror också att det är detta som i slutändan tar död på PK, det betalar sig helt enkelt inte. tex inte de minsta för de lojala moderata riksdagsmän som slängdes ur riksdagen till förmån för SD representanter.Desperationen är tydlig. 2010 fanns det en hel del sansade bedömare som på allvar inte trodde att SD skulle passera 4%-spärren. När detta ändå hände, så trodde samma bedömare att SD skulle "göra en Ny Demokrati" och kollapsa och försvinna bort. Massmedia gjorde sitt bästa för att hjälpa till. Resultatet blev att SD mer än fördubblade sig 2014 och nu råder panik i PK-lägret. Det har gått så långt att man är beredd att till och med läsa vad de skriver som kan något om saken. Sedan förstår man förstås inte, utan börjar dilla om "rasism" och "strukturer" i alla fall. Orsakerna är, som Du också anför, att man befinner sig i en kollektiv mental blockering att ta till sig fundamenta. Begrepp som nationell sammanhållning, social tillit och gemenskapsvärden är obegripliga fenomen för dessa, och även om väljarna i regel inte uttrycker sig i sådana termer, så känner de intuitivt betydelsen av dessa. SDs tillväxt får snart ses mer av ett medborgerligt ansvarsuttryck än för missnöjesröstande, även om det givetvis är svårt att dra några skarpa gränser.
Citat:
Den stora gåtan är naturligtvis om Virtanen själv tror på det han skriver, eller om det är ett levebröd att vara PK helt enkelt. Som flera andra påpekat så gäller för både PK journalister och PK politiker att de får ett uppehälle och en karriär (som i sin tur ska betala bostadskarriären i storstäderna de bebor). Nu är det inte så säkert längre att det finns några fredade zoner karriärmässigt, och det är klart att PK-maffian är oroad. Mer oroad över sin framtida utkomst (och förlorade ansikte) än invandrarnas vara eller icke vara, i Sverige (tror jag). Jag tror också att det är detta som i slutändan tar död på PK, det betalar sig helt enkelt inte. tex inte de minsta för de lojala moderata riksdagsmän som slängdes ur riksdagen till förmån för SD representanter.
När det gäller personligheter av den typen talar vi troligen om förvärvad idioti- om det tillståndet är reversibelt är oklart. Självvald dumbing down av anpassnings- och karriärskäl är nog något som hör till tidigare journalistkullar. De visste men valde att tiga. De senare kullarna har aldrig vetat, aldrig tigit utan bara tyckt. Det är inte riktiga åsikter som prövats mot någon verklighet. Det är en normativ PK-katekes som lärts in och internaliserats. Tack Foucault.
En åsiktsförändring kommer inte att baseras på rent ekonomiska incitament även om det nog också har betydelse. Det kommer förmodligen att handla mer om grupp- eller socialpsykologi. När den etablerade kulten inte har några svar- eller felaktiga svar på angelägna frågor kollapsar den. Anhängarna börjar vända sig bort. Kultledarna kommer aldrig att sluta- de kan till och med radikaliseras men allt färre är intresserade av budskapet.
Det kanske är dags att läsa om den klassiska studien When Prophecy Fails:
A Social and Psychological Study of a Modern Group That Predicted the Destruction of the World.
__________________
Senast redigerad av NSO 2014-10-11 kl. 14:50.
Senast redigerad av NSO 2014-10-11 kl. 14:50.
Citat:
Den stora gåtan är naturligtvis om Virtanen själv tror på det han skriver, eller om det är ett levebröd att vara PK helt enkelt. Som flera andra påpekat så gäller för både PK journalister och PK politiker att de får ett uppehälle och en karriär (som i sin tur ska betala bostadskarriären i storstäderna de bebor). Nu är det inte så säkert längre att det finns några fredade zoner karriärmässigt, och det är klart att PK-maffian är oroad. Mer oroad över sin framtida utkomst (och förlorade ansikte) än invandrarnas vara eller icke vara, i Sverige (tror jag). Jag tror också att det är detta som i slutändan tar död på PK, det betalar sig helt enkelt inte. tex inte de minsta för de lojala moderata riksdagsmän som slängdes ur riksdagen till förmån för SD representanter.
Jag har också funderat i dylika banor. Min preliminära slutsats är att det inte går att skilja deras ideologiska övertygelse från deras yrkesattityd. De har internaliserat båda aspekterna så djupt att de själva inte längre förmår analysera varken sig själva, andra eller samhället utifrån några andra perspektiv. Därför tror jag också på att PK-maffian är illa ute. Kanske dör de inte helt ut, ideologiska galenskaper gör sällan det, men deras våta filt över samhället torde både torkas och lättas efterhand som deras mediala födkrokar blir färre och tunnare. Deras makt över agendan minskar när allt fler medborgare tar avstånd från dem.
Vi får väl se när den första rikstidningen går under...
Citat:
Priserna för att prenumerera på DN respektive SvD är ganska olika.Den första rikstidningen som går under blir antagligen SvD, och då tystnar också de enda rösterna i MSM som har en någorlunda nykter ståndpunkt. Till på köpet en av de få tidningarna som fortfarande tillåter något som påminner om frihet vad beträffar kommentarer. SvD:s slutgiltiga undergång är inget att längta efter.
Bor man i Sthlm kostar "SvD komplett" 284/mån, DN 324/mån.
Bor man i långbortistan, exempelvis Kiruna, blir månadspriset 365 för SvD och 536 för DN.
Digitalt: SvD 186, DN 199.
Jag tolkar det som att DN är ett högre värderat varumärke och kan kosta på sig mer kaxiga priser medan SvD är tvungna att hålla sig på mattan.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
