Citat:
Ursprungligen postat av
Nostradumbass
Jag kollade in alla krigsartiklar på SvD med avseende på facebookdelningar och twitterstormar, och så här såg det ut nu:
Direktrapport: Romer i polisregister
facebook: 18
Tweets: 2
Tusentals romer i olagligt register
facebook: 60
tweets: 38
Rosita Grönfors: Förtroendet borta
facebook: 2
Tweets: 5
Språkrör: Det var inte förvånande
facebook: 0
tweets: 0
Grundlagsexpert: Lagstiftningen mycket snårig
facebook: 0
tweets: 0
Fred Taikon: Har länge misstänkt detta
facebook: 1
tweets: 0
Romernas mörka historia i Sverige
facebook: 1
tweets: 2
Jag sket i att länka, men detta är alltså Artiklar på toppen av SvD, med ett gäng "underartiklar". Korrekt avrundat noll personer som bryr sig, trots att media slår på största trumman dom har.
Detta var ju märkligt. Och signifikativt. Romer-pådraget har inte gett någon massiv effekt.
Kanske kan ett slags kulminationspunkt vara passerad. Mättnadsgraden är nådd. Eller varför inte:
the båttom is nådd...!
PK-regimen, symboliserad av MSM, är slut. MSM som ljuger dag ut och dag in. Lögner lögner och mer lögner. I nedgångstiden samlar man sig ideologiskt och nu, i maximal nedgång, kommer man bara att driva mer mångkultur, mer PK-ism, fler lögner, fler vädjanden för tiggarasyl.
Men inte ens en bred offensiv i MSM gör någon bred,
kill all-effekt längre. Som med dagens kampanj med sitt tal om rom-registrering som likvärdigt med nazism.
Få bryr sig. Klimatet har förändrats. Det är de tiderna nu: tid för sista kapitlet i historien om PK-regimen.
Denna regim (media plus politiker) har inget att komma med längre. Man har till exempel vägrat att släppa sargen och ens bli "lagom-nationalister". Således driver man PK-ism tills man går under. Men även denna option börjar bli utspelad. Det finns inget självförtroende kvar hos PK-ismens aktörer. Jag menar, DN:s Wolodarski var ju igång bra i mars med Hassen Khemiris antivita artikel. Men den saknade uppföljning. Det fanns ingen vad Nato en gång kallade [i]Follow-on Forces Attack. Det fanns ingen
Fofa, ingen andra echelong att fullfölja genombrytningen med.
Och det fanns det inte heller i uppropet 13/9 om att Sverige är till för "Oss alla". Man fick 16.000 påskrifter och sedan var det slut. Man fick inte den halva miljon som "gilla olika"-kampanjen fick hösten 2010.
Det har inte kommit någon Fofa på "Oss alla". Och någon Fofa på romer-rytandet kommer inte heller.
C'est fini.
- - -
Riktigt vad som ska hända nu vet jag inte. Men det är något slags förändring på gång, något slags skifte på gång från regimen till folket. Men detaljerna i detta, och tiden för "när det äntligen vänt sig", är svårt att bedöma. Dock tycker jag att 2013 haft ganska bra fart hittills. Klimatet detta år har varit tämligen uppåt jämfört med 2012 och 2011.
Sverigevännerna rör på sig. PK-ismen dör. Den har fasciststämplat oss för sista gången. Vi verkar ju fredligt och med öppen debatt. Det är nämligen så jag anser att politik i vår samtid ska lösas fredligt, med samtal, debatt och beslut i laga ordning. Kupper, MSM-kampanjer och hemliga möten i odemokratiska klubbar, som Bilderbergergruppen, hör inte hemma i 2000-talet. Men både Bildt, Stefan Löfvén, Mona Sahlin och möjligen även Reinfeldt har varit på Bilderbergmöten. Detta är sjukt. Man visar helt öppet att man nätverkar med en informell elit som inte vill folkens väl.
Bilderbergruppen anser till exempel att "nationalism is dangerous". Det skrev man på ett möte under 60-talet. Tack, då vet vi varför nationalister motarbetas av regimen. Då vet vi varför positiva, affirmativa texter om Ramsundsristningen och Svenska Frivilligkåren,
ja hela den svenska historien anses skadlig för dagens svenskar. På 90-talet kunde en Herman Lindqvist berätta om svensk historia med patriotisk vinkel. Norstedts gav ut hans verk. Idag ger man bara ut Henrik Arnstad och liknande. De historieverk som ges ut är svenskfientliga och har vinklade tolkningar, allt för att gynna mångkultur och PK-ism.
Nåja, kanske detta rättar till sig efter ett tak. Bokbranschen rör sig med långa cykler. Den är massivt PK idag men kanske inte så i morgon. Och i media kan nu, ja möjligen precis nu, ett markant, påtagligt skifte ha skett. Det är något i luften i alla fall, det är vad jag tycker mig känna. En skön känsla av att "ingen bryr sig längre av vad som skrivs i MSM, livet går vidare".