Skvaller om Linda Skugge?

Nä hon har inte tolkningsföreträde jämfört med andra recensenter för att hon har och haft andra sjukdomar. Varför skulle hon ha det?
Jag tycker inte hon lyckas visa att boken är usel rent tekniskt. Det kanske den är, har inte läst den.
Det enda Skugge visar är att Skugge gillar att håna, som vanligt. Fast den här gången är det ovanligt tydligt att det handlar om förakt för svaghet.
Om det är något som är snabbskrivet och hafsigt är det recensionen.

Upplever det snarare som om Skugge vill mäta sitt eget lidande med Sandbergs och att Skugge menar att hon kommer ”vinnande” hur den kampen. Dessutom tycker jag Skugge tar på sig offerkoftan hela tiden, eftersom var och varannat personporträtt och recension hon skriver innehåller referenser till hennes kroniska sjukdom och kampen att få rätt diagnos. I recensionen av Sandberg finns det i alla fall en koppling till hennes egen sjukdomsresa, men har man läst fler texter av Skugge sedan comebacken är detta ett extremt återkommande tema som börjar kännas duktigt trött.

Menar du att hon är nazist eller hyser mer moderna, men nazistiska, värderingar så kan du väl åtminstone tala ur skägget.

Jo det har hon. Har man erfarenhet och insikt i något så har man rätt att uttala sig mer än andra, pga kunskapen. Varför skulle hon inte ha tolkningsföreträde?

En recension är ju inte en handbok i hur man recenserar en bok, hur många recensioner brukar gå in på djupet i argumenten för saken?

Recensionen uppfylde uppenbarligen sitt syfte och en recensent som Skugge med sin erfarenhet har väl också rätt att förnya och nyansera sitt egna skrivande, och det finns ju inge direkt någon liknande mall för hur skönlitterära verk ska skrivas jämfört med en recension, eller?

Man kan säga att strålkastarna nu följer Skugges texter framöver. Hon har helt klart klättrat in bland hermelinerna på Kulturen nu. Sandbergs bok lär sälja som smör efter den här recensionen. Hade hon fått en ljummen fisrecension hade den trillat mellan två stolar. Nu lyfts den fram överallt. Det är med andra ord en win win situation för alla inblandade. Sandberg har säker överseende när hon går till banken.

Men vad ni är jobbiga. Skugge är bra och skriver bra och annorlunda och hon fortsätter vara känd årtionden efter årtionden. Grattis till Linda!

Hon har väl aldrig varit ”objektivt” bra.
Hennes krönikor i kvällspressen var inte mycket att ringa hem om, hennes fortsatta texter om mammarollen likaså. Nu skriver hon samma skit som alltid.

En normal recension hade börjat med att ge ett erkännande till ämnesvalet och att det var ett viktigt och berörande ämne.
Sen kan man skjuta in sig på bokens berättarteknik och kvalitativa nivå, som man kan kritisera och beklaga att hantverket inte hade utförts bättre.
Att håna en författare är ett tecken på beräknande sensationslystnad, narcissism och ytlighet. Inga skamgrepp är för fula, allt är tillåtet för att Skugge skall få hamna i rampljuset en liten stund igen.

Det finns väl fler recensenter som har erfarenhet av sjukdomar än Skugge?
Bara för att Skugge har erfarenhet av sjukdom ger det inte henne rätten att håna.
Det här handlar inte bara om författarens känslor eller om det är ok om författaren skrattar hela vägen till banken. Om en sån recension säljer och får cyniska kulturfjantar att skratta är det bara värre. Det är det som är det verkligt obehagliga.

Om det blir den effekten så kan man ju säga att Skugge misslyckats med sin recension, för det är väl det sämsta betyget hon kan få att hon genom sin dissande recension bidrar till ökad försäljning? Eller var det kanske planen?

Fast hon hånar ju inte personen, hon hånar verket, det ser väl alla? Har vi inte lärt oss vid detta laget att man ska skilja på verk och person?

En person som besitter mer kunskap och erfarenhet om ett ämne jämfört med en annan person så är person a helt klart mer relevant. Bägge har såklart lika rätt att uttrycka sig men det uttryckta väger ju mer ju mer kunskap som ligger bakom.