Citat:
Är ju ingen ny tanke direkt jag kommer med. Jag menar att allt kanske är som en dröm. Man skulle ju kunna vara en hjärna i en glasburk bara som upplevde massa saker...typ..eller på något annat sätt.
Citat:
Finns jag, finns ni? Klart man aldrig kan veta. Men varför skulle det vara så knäppt? Vad är vitsen? Torde ju vara mer sannolikt att vi finns väl? Sen att vi ser allt på ett visst sätt, på det viset är det ju en illusion, allt är ju atomer och energier och tjossan som far runt och vi ser det på vårat vis. Men vi existerar väl ändå och ser och upplever allt rätt lika? Tycker själv att jag finns, och tror att ni andra finns. 
Vad är oddsen på att det inte är så? Känns ju sjukt meningslöst, ångestladdat, ensamt och deprimerande om allt jag upplever inte existerar på något vis överhuvudtaget. Ok! Anklaga mig för självcentrerad och allt sånt, men i varje fall, vill inte att det ska vara så otäckt.
Vad är oddsen på att det inte är så? Känns ju sjukt meningslöst, ångestladdat, ensamt och deprimerande om allt jag upplever inte existerar på något vis överhuvudtaget. Ok! Anklaga mig för självcentrerad och allt sånt, men i varje fall, vill inte att det ska vara så otäckt.Till vardags så finns vi .. men inte i allas tankar, så som Ockhams med sin rakkniv.
Knäppt .. det tycker vi om mycket .. som jag i att vi mäter i meter och beräknar tid.
Det mest sannolika är att vi inte finns
Citat:
Det finns en sk hög sannolikhet att vår existens är ett program eller "förfäders simulator" för att kolla hur andra civilisationer utvecklas eller för att se hur livet var förr.
Även att vi skulle vara 2d-varelser som återges genom ett svart hål och återges som 3d...
Etc etc...
Finns flera olika såna teorier skulle lika gärna vara att vi alla har demoner som styr oss för att se till att våra liv ska vara så miserabla som möjligt.
Men genom att frågan mer känns filosofisk i sin natur tycker jag René Descartes besvarar den bäst med sin tes:"Jag tänker därför finns jag" och
"Det går inte att tvivla utan att tänka och inte att tänka utan att finnas till".
Du upplever, analyserar, tvivlar och känner det gör att du existerar i någon form. För att förtydliga vissa saker du väljer även vilken riktning du vill tex om du nu ev är deprimerad och tänker på om du ens existerar så vill jag påpeka att du kan välja att söka hjälp få medicin, ev fel sådan och då väljer du genom att du finns i nån form att kräva medicin i någon annan form.
Rekommenderar dig att läsa lite inom existensfilosofi och ev för lite anteckningar när du läser eller tänker, se argumenten att du existerar eller inte.
Även att vi skulle vara 2d-varelser som återges genom ett svart hål och återges som 3d...
Etc etc...
Finns flera olika såna teorier skulle lika gärna vara att vi alla har demoner som styr oss för att se till att våra liv ska vara så miserabla som möjligt.
Men genom att frågan mer känns filosofisk i sin natur tycker jag René Descartes besvarar den bäst med sin tes:"Jag tänker därför finns jag" och
"Det går inte att tvivla utan att tänka och inte att tänka utan att finnas till".
Du upplever, analyserar, tvivlar och känner det gör att du existerar i någon form. För att förtydliga vissa saker du väljer även vilken riktning du vill tex om du nu ev är deprimerad och tänker på om du ens existerar så vill jag påpeka att du kan välja att söka hjälp få medicin, ev fel sådan och då väljer du genom att du finns i nån form att kräva medicin i någon annan form.
Rekommenderar dig att läsa lite inom existensfilosofi och ev för lite anteckningar när du läser eller tänker, se argumenten att du existerar eller inte.
Jag tror jag existerar, men du kanske inte existerar, bara i min hjärna? Vad tror du? Finns du?
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera