2016-07-09, 23:35
  #4105
Medlem
proconsuls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Innan
Okej. Men vem är jag då? Medvetandet? Liv? Den som bevittnar allt? Ingenting? Allting?

Jaa...all of the above :-)

Låt mig citera Nisargadatta Maharaj " Widom says Im nothing, love says Im everything. Between the two, my life flows".
Citera
2016-07-10, 08:09
  #4106
Medlem
Nisargadatta Maharaj:
Understanding is not a matter of time. If you really apperceive the truth, it is simple and
quickly grasped.

The conscious presence depends on the body, and the body is nothing but the sperm and ovum,
so where is this "you?" This body is like an instrument that says, "I Am", like an announcer.

Presently you think that you are the body-mind, and whatever concepts you have collected are
flowing out. When you begin spirituality, you reject the body-mind with "I am not that."

Then you come to the "I Am" only, without words. Then you are everything, you are not confined to the body.
Because of the instrument of the body, that feeling of consciousness is there and I, the
Absolute, am not that.

Having stabilized in the consciousness, the next step is to be in a position to observe the
consciousness, and all the play that is happening in the consciousness, just to understand.
Attachment to the body and to the consciousness is very strong, to get rid of it is very difficult.
I, Noumenon, Speaking:
I only am as all beings,
I only exist as all appearances.
I am only experienced as all sentience,
I am only cognised as all knowing.
Only visible as all that is seen,
Every concept is a concept of what I am.
All that seems to be is my being,
For what I am is not any thing.

Being whatever is phenomenal,
Whatever can be conceived as appearing,
I who am conceiving cannot be conceived,
Since only I conceive,
How could I conceive what is conceiving?
What I am is what I conceive;
Is that not enough for me to be?

When could I have been born,
I who am the conceiver of time itself?
Where could I live,
I who conceive the space wherein all things extend?
How could I die,
I who conceive the birth, life, and death of all things,
I who, conceiving, cannot be conceived?

I am being, unaware of being,
But my being is all being,
I neither think nor feel nor do,
But your thinking, feeling, doing, is mine only.
I am life, but it is my objects that live,
For your living is my living.
Transcending all appearance,
I am immanent therein,
For all that is - I am,
And I am no thing.
http://www.weiwuwei.8k.com/periodicals.html
__________________
Senast redigerad av Frigjord 2016-07-10 kl. 08:19.
Citera
2016-07-11, 03:58
  #4107
Medlem
Jag har funderat lite över jargong, då trådämnet kan talas om på så många olika sätt och beskrivs, samt introduceras för nybörjaren, i helt skilda ordalag inom t.ex. zenbuddhism, advaita vedanta, kristen mystik, sufism etc - eller för den delen av personer som Eckhart Tolle. Ska det t.ex. ses som oansvarigt att hänvisa till dialoger omfattande Nisargadattas sista tid, som riskerar att förvirra eller skapa olustkänslor för den som aldrig mediterat förut och lätt riskerar att falla in i nihilistiska tankemönster, vitt skilda från den faktiska upplevelsen av egodöd? Jag slogs av en plötslig ånger över hur jag stundtals har uttryckt mig. All form av religiös symbolik känns även den totalt onödig, då den lätt kan missuppfattas.

Kanske är zenbuddhismens fokus på korrekt meditationsutövande för sin egen skull - utan tankar om att uppnå någonting - samt det ständiga påminnandet om upplysning som "inget speciellt" ett mycket bättre kommunikationsmedel som fungerar som en värja mot både arrogans och evinnerliga tankeprocesser om upplysning?

Oavsett om man hamnar i fällan att föreställa sig egodöd som något nihilistiskt, eller fällan att sätta igång ett egocentriskt sökande efter ett tillstånd som till sin natur är fritt från både sökande och ego, så har man ju trots allt fått fel förståelse. Vad säger trådens skribenter?
Citera
2016-07-20, 08:53
  #4108
För en kort stund sedan insåg jag att "jag" inte finns. Det bara kom. Inser nu att jag kan säga "jag" trots den insikten.

Jag har fortsättningsvis ingen bestämd uppfattning om livet och döden. Känner ändå rädsla när det kommer till lidande.

Undrar varför jag har insikter, som jag förstår själv i huvudet men som jag ändå inte kan förklara med ord. En viss man sa ju att om man inte kan förklara det enkelt, så förstår man det inte tillräckligt.

Tillägg: Det är kanske för er ingen större insikt, men för mig har det tagit ett tag att förstå det här med "jaget".
__________________
Senast redigerad av Gils 2016-07-20 kl. 09:36.
Citera
2016-08-05, 08:31
  #4109
Medlem
ReVarres avatar
Jag har en fråga...

Jag har kommit till det stadie att jag kan lösa upp smärtkroppen genom att se den / uppskatta den. När man har kommit så här långt, slutar ju ens gamla dysfunktionella beteenden ... hur lång tid tar det då att gå från ego till "egodöd"? Alltså när slutar man ha en smärtkropp, man måste väl komma till en slutpunkt tänker jag

Förstår att det är väldigt svårt att säga, men hur lång tid tog det för er, som nu inte har någon negativ karma kvar?
__________________
Senast redigerad av ReVarre 2016-08-05 kl. 08:33.
Citera
2016-08-05, 09:58
  #4110
Medlem
proconsuls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Frigjord
Jag har funderat lite över jargong, då trådämnet kan talas om på så många olika sätt och beskrivs, samt introduceras för nybörjaren, i helt skilda ordalag inom t.ex. zenbuddhism, advaita vedanta, kristen mystik, sufism etc - eller för den delen av personer som Eckhart Tolle. Ska det t.ex. ses som oansvarigt att hänvisa till dialoger omfattande Nisargadattas sista tid, som riskerar att förvirra eller skapa olustkänslor för den som aldrig mediterat förut och lätt riskerar att falla in i nihilistiska tankemönster, vitt skilda från den faktiska upplevelsen av egodöd? Jag slogs av en plötslig ånger över hur jag stundtals har uttryckt mig. All form av religiös symbolik känns även den totalt onödig, då den lätt kan missuppfattas.

Kanske är zenbuddhismens fokus på korrekt meditationsutövande för sin egen skull - utan tankar om att uppnå någonting - samt det ständiga påminnandet om upplysning som "inget speciellt" ett mycket bättre kommunikationsmedel som fungerar som en värja mot både arrogans och evinnerliga tankeprocesser om upplysning?

Oavsett om man hamnar i fällan att föreställa sig egodöd som något nihilistiskt, eller fällan att sätta igång ett egocentriskt sökande efter ett tillstånd som till sin natur är fritt från både sökande och ego, så har man ju trots allt fått fel förståelse. Vad säger trådens skribenter?

Jag tror också att det är väldigt lätt att gå vilse bland definitioner och förväntningar och intellektets krav på förståelse. Zen är en enkel väg även om den också har ritualiserats hårt på sina ställen.
Men "sitt ner, håll käften, andas" är väl annars en bra metod.
Citera
2016-08-16, 17:21
  #4111
Medlem
ReVarres avatar
Vad gör man kring skuld? Jag kan se att jag inte gjort någonting, då nuet är allting som finns, och nuet är alltid fräscht, därför oskyldigt. Hur kan någonting som nyss skapades vara i skuld till någonting som hände? Det har inte hänt, det är bara ett fantasifoster... Men jag fastnar vid dessa tankar. Jag låser mig fast vid dom, håller dom, och när jag väl tagit grepp om dessa tankar så plågas jag av dom, men likt förbannat vill jag inte släppa på dom, kanske njuter jag av det eller ngt? Vad fan..

I alla fall.. Hjälp?

edit: skulle vilja omformulera "det har inte hänt".. det har väl antagligen hänt, om inte världen är väldigt skev, men att det finns ett separat "jag" som gjorde det är en illusion. Allting är guds vilja som sagt..
__________________
Senast redigerad av ReVarre 2016-08-16 kl. 17:25.
Citera
2016-08-16, 22:25
  #4112
Medlem
ReVarres avatar
Kom på mig själv att det är ju bara att inte bry sig så mycket om det.. Bara undvika tankarna om det.. Låta det vara. Fokusera på någonting annat.. Sen kommer jag glömma det helt och då kommer det avta, tills jag fastnar i tankarna igen.. Men nu vet jag i alla fall svaret... Glöm bort det genom att fokusera på någonting som gör att jag inte tänker på det så fort det aktiveras i min vibration.
Citera
2016-08-18, 19:36
  #4113
Medlem
BrobertSwagsteins avatar
Har jobbat mycket med mig själv på senaste tiden och har gjort många oegoistiska handlingar för att främja andra människor och försöka tända ett ljus i dem. Egot är något man föddes utan och har formats under livets uppväxt, man har med mänskliga strukturer särat på olika människor in i olika grupper från en tid väldigt lång tid tillbaka i historien. Vi ser på varandra med hatiska ögon på hur den andra personen ser ut, vad den har för värderingar, och vad samhället har format den till, missbrukare t.ex. När vi egentligen borde se djupt inom oss och se över våra värderingar om vad vi är och hur vi ser på andra. Vi är i grund och botten djur med en mer utvecklad hjärna och vi behandlar och tolkar information på ett mer komplicerat sätt än de övriga djuren på vår planet. Utöver det finns det inget som skiljer oss från de andra djuren. Vi alla har instinkter vi känner illvilja/kärlek om vi väl bestämmer oss att lyssna på magkänslan istället för det som känns logiskt.
Citera
2016-09-01, 14:51
  #4114
Medlem
ReVarres avatar
Alltså, jag är förvirrad, och jag vet inte ens själv varför jag är det. Jag kan inte med ord beskriva hur jag känner. Jag vet inte vad tvivel är, jag vet inte vad jag skriver. Jag har ingen aning om vad som ska komma här näst. Det är bara ord som flyter ur mig och det får mig att bli väldigt skeptisk och rädd. Jag vet inte om jag klarar det här. Jag känner att jag skulle behöva träffa och prata med någon som varit med om något liknande? Har lite skev verklighetsuppfattning, känner mig väldigt ensam ibland, för ingen verkar förstå mig, men det är väl för jag inte förstår dom. Eftersom dom reflekterar någonting i mig. Jag har ju mött dom av något skäl.

Jag söker efter en lösning, kanske är det du? Hjälp mig att bli klok på det här.

Tack på förhand,
Mvh
Citera
2016-09-01, 17:35
  #4115
Medlem
ReVarres avatar
Känns bättre nu.

Alltså en skum grej har jag varit med om på sistone. Jag kan alltså se energier som jag sedan kan vidröra med handen och känna mig in på, det är typ så jag mediterar, genom att göra så. Tror i alla fall det är vad det är. Ibland har jag sett bilder, ofta pornografiska bilder, och det har varit en massa fördomar mot dessa pornografiska bilder, men jag har blivit mer och mer "tömd" från dessa. De har brunnit upp med tiden.

Någon som kan relatera? Hade varit gött att inte vara totalt ensam, även om man är det till stor del i den här världen i jakten mot upplysning, kanske borde sluta jaga haha. Fått helt fel bild av meditation och sådant när man började, inser det nu. Att jag gått runt och projicerat "Du är osynlig" osv mot andra, och gjort mig ensam på så sätt.. Men det börjar bli bättre. Jag börjar bli vän med mitt skugg-jag eller vad man ska säga. Mitt skuggjag hälsar att det där lät ganska gay.. Eller är det skuggjaget? Kanske är kärlek egentligen? Jo men det är det ju såklart.

Typ lite dokumentation här. Om mig, vem är det då? Vet inte. Okej. Jaja. Tja.

Dafuq?
Citera
2016-09-03, 12:55
  #4116
Medlem
Jag Är Jag, Vem Är Du? Jag? Så Om Du Är Jag, Är Då Alla Jag?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in