Citat:
Ursprungligen postat av
clandeztino
Anna H skriver i sin bok mycket om suspekta möten med vad hon tror sig vara SÄPO, speciellt ett möte med en militär i basker. Hon säger att även väninnan KJ som var med på mordplatsen har fått besök av polis. Ja, ni vet..
Om det ligger något bakom dessa möten, vad får SÄPO att intressera sig så mycket för Anna H? Och eventuellt KJ? De var inte och har väl sällan framställts som de bästa mordplatsvittnena? Borde inte LJ, IM och AB ha fått liknande påhälsningar isf? Det kanske de har fått men valt att hålla tyst om dem? Eller har de sagt yppat sig om det?
Vad jag ville komma till.. eftersom Anna H. är ett ganska oviktigt vittne när det kommer till själva gärningen och av mördaren (ingen som tror att hon skulle kunna känna igen personen som sprang från platsen).. varför bry sig om henne? För att hon var först på plats? Kan det ha varit nåt på mordplatsen som hände, nåt efter morden och efter att mördaren sprungit från platsen, som eventuella konspiratörer är rädda för ska komma till allmänhetens eller utredande polisers kännedom?
Kanske personen i ljus rock som LP pratade om?
Dvs OM det var två gärningsmän på platsen så kan den gärningsmannen som blev kvar på platsen känt sig igenkänd av Anna H? Han kanske tom mötte henne när hon rusade till mordplatsen och han promenerade därifrån? De kanske fick ögonkontakt osv.
Möten är därför arrangerade för att säkerställa sig om att Anna H inte känner igen den här personen eller ha kopplat ihop den med mordet. Lite lustigt är att Anna H i senare förhör (det från 2018,
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E19-00-J) säger:
I föregående stycke från samma förhör står att läsa:
Anna är alltså absolut säker på att hon träffat en militär på ett möte som hon inte vet vad det gick ut på. Men hon kopplar det till mordet på Olof Palme tillräckligt mycket för att prata om det i ett förhör om mordet på Olof Palme.
Någon som har några tankar kring detta?
Det här mysteriet är väl i praktiken redan utklarat – alltsedan jag av en slump fick ut förhöret (hållet den 31/7 2019, #D-20840-06) med privatspanaren Mats (okänt efternamn). Denne Mats är en före detta militär som blev privatspanare och då arbetade med eller för Ulf Lingärde. I nämnda förhör berättar Mats om hur han sökt upp Anna Hage och träffat henne på ett kafé i Södertälje – själv iförd uniform.
Det här mötet på kaféet har då Anna Hage berättat om i olika sammanhang, nu senast i sin bok, och då har hon framställt det på sitt eget vis. Privatspanaren Mats ger en lite annan framställning av saken, och den mest väsentliga skillnaden är att han säger att givit Anna Hage sitt namn och sina kontaktuppgifter och att hon därför mycket väl vet vem han är.
Vilken av de två som talar sanning i det avseendet kan man kanske grunna över, i alla fall om man inte har något bättre för sig. Det finns kanske lite ledtrådar i förhöret men jag har inte företagit någon detaljanalys av den saken. I förhöret finns andra uppgifter rörande Ulf Lingärde och Birger Elmér som jag skrivit något ganska utförligt inlägg om tidigare, med långa excerpter och allt.
Med tanke på allt ståhej kring Anna Hage och hennes egna klagomål över hur folk tränger sig på och beter sig illa mot henne så vill jag inte lämna över det här förhöret till Palmemordsarkivet utan det får ni begära ut själva i så fall. Den version jag har är väldigt lätt maskad och jag tycker själv att innehållet är något generande för henne. Inget jätteallvarligt men hon verkar vara så pass skör att man får ta hänsyn till det också.
Hennes insats på mordplatsen har jag fått försvara här i tråden mot påhoppen från dem som vill ändra på historieskrivningen i det avseendet. Visserligen är det nog så, att om Olof Palme inte redan hade varit bortom all räddning så hade livräddningsinsatserna gjort mer skada än nytta – Lisbeth Palme hade rätt i den saken när hon var och ryckte i dem – men det spelar ju ingen roll eftersom inget ändå kunde ha räddat livet på honom. Det som räknas är tanken och djärvheten, och i de avseendena lämnar Anna Hage absolut inget i övrigt att önska.