Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Håller med! Så mycket man borde ha frågat om.
Fokus där och då(mordplatsen) låg mest på GM och hans signalement och inte andra omständigheter.
Ingen grundläggande utredning mellan vittnena på mordplatsen. Vem såg vem, o.s.v.?
Något SE fått "klä skott för" i nutid.

Vad jag tänker om mötesscenariot är att nog "både och" – nämligen att paret Palme dels har med sig en man i släptåg dit och dels att de tre tillsammans ska möta någon där. Det finns alltså en extra gubbe med i spelet, som redan befinner sig nere i trakterna kring Dekorima när paret Palme medan Grandmannen (även känd som Tensonmannen) promenerar dit från Grand.

Att Lisbeth Palme inte skulle vara medveten om Grandmannens närvaro ter sig för mig helt osannolikt.

För det första står han mitt i hennes blickfält under de 2-3 minuter som sällskapet Palme står och samtalar utanför Bokcirkeln i ABF-huset efter bioföreställningen. Då står mannen ensam och tittar in i vid möbelaffären och tittar in i det släckta skyltfönstret. Lisbeth Palme beskriver sig själv i förhör som både "mycket uppmärksam" och "mycket misstänksam", men ändå skulle hon alltså ha missat den här gubben? Aldrig i livet!

Olof Palme är gammal underrättelsekille och har ögon i nacken och vet hur man skakar av sig eventuella skuggor. Nere på Rådmansgatans tunnelbanestation stiger de ut ur tåget och ställer sig sedan på plattformen och ska försöka avgöra om vilken utgång de ska välja. Som om den livslånge stockholmaren Olof Palme inte skulle veta var Grand ligger, och att ingenting finns vid Handelshögskolan. Det är ju rent nys, utan de dröjer kvar lite för att se till att de inte har folk i ryggen när de går ut.

En enda kille finns då kvar bakom dem på plattformen och det är Mats Jadin. Han har åkt längst fram i tåget och får gå hela vägen längs plattformen. Då hamnar han precis bakom paret Palme i rulltrappan. När de sedan kommer upp i biljetthallen så stannar de en andra gång vid spärrarna, den här gången för att debattera vilken sida av Sveavägen som Grand ligger på (vittnet Inger Andersson som väntar utanför spärrarna berättar om det). Som om Palme inte visste var biografen låg! Han har ju varit hundratals gånger på partihögkvarteret mittöver och även på ABF-huset. Utan här släpper de förbi Jadin som kommer strax före dem till Grand. Då har Palme rent bakom ryggen.

Samma när bioföreställningen är över. Paret Palme är nästan sist ut från salongen, och undviker på så vis att ha folk i ryggen. När de kommer ut på gatan går de bort en bit och ställer sig vid Bokcirkeln, återigen för att undvika folk. Beteendet går igen i varje moment.

Enligt det "radikala" scenario som jag först nu på sistone plockat fram, och som jag anser vara det korrekta förloppet på Sveavägens östra trottoar, så stannar paret Palme ett tag någonstans mellan La Carterie (där de mött Fauzzi) och Götabanken, och där ansluter sig Tensonmannen som finns bakom. De står där och samtalar tills Boforsgänget försvunnit in på Götabanken, sedan fortsätter de tre tillsammans ner till Dekorima där de stannar kort på hörnet för att växla några ord – vilket Delsborn alltså snappar upp.

När Delsborn vänder blicken till rödljusen i väntan på att de ska slå om till grönt så viker Grandmannen av in på Tunnelgatan men hinner bara 15-20 meter innan det smäller, vilket det gör exakt fyra sekunder efter att Delsborn fått grönt ljus. Om du kollar den länkade Filterkartan över mordplatsen så befinner sig Grandmannen i skottögonblicket vid den orangea pilen där det står "mördarens flyktväg".

https://i0.wp.com/magasinetfilter.se/wp-content/uploads/2018/05/karta.jpg

När det smäller springer han omgående vidare förbi barackerna på Dekorimasidan och uppför trapporna till åsen. Det är alltså den mannen som jag kallar för Åsmannen och som allmänt (men felaktigt) antagits vara Palmes mördare. Kärt barn har många namn, och den här killen heter alltså Grandmannen, Tensonmannen och Åsmannen – alla tre är inrullade i en och samma kepsgubbe, som Olof Palme dessutom "känner men inte känner".

Lisbeth är alltså helt blind för den här mannen. Hon ser honom inte vid möbelaffären. Inte heller märker hon att han finns bakom dem längs vägen från Grand. Än mer anmärkningsvärt är att hon inte heller märker honom när han formligen står på hennes tår och samtalar med dem nere vid Dekorima. Då säger hon (till sköterskorna på Sabbatsberg) att de stannat och tittat i skyltfönstret på Dekorima. Det tror jag det. Bara det att hon missat att det stod en tredje man iförd keps mellan dem och skyltfönstret. För det är precis där som Delsborn placerar den tredje mannen som de samtalar med.

Varför är Lisbeth så blind? Därför att den här mannen hör till underrättelsetjänsten och är ute på hemligt uppdrag. Lisbeth FÅR inte berätta om den här mannen, inte ens röja hans existens, "med hänsyn till rikets säkerhet". När hon retuscherar bort honom från sina berättelser så gör hon det inte bara lika fint som man gjorde med utrensade bolsjeviker på Stalintidens porträttfoton utan när hon gör det så följer hon bara lagen. Att röja mannens existens skulle utgöra ett brott mot tystnadsplikten.

Därför kan Lisbeth i stort sett berätta precis hur allt gick till, fast med ett enda stort undantag: mannen som de "känner men inte känner" måste retuscheras bort från alla beskrivningar i alla sammanhang. I övrigt finns allt med vad jag kunnat se. Just det sistnämnda leder vid rättegångarna till en absurditet, när Lisbeth berättar vart mördaren tog vägen efter skotten. Hon säger då att mördaren sprang in till barackerna och dröjde sig kvar där vid deras västra ände som vetter mot mordplatsen. Där såg hon mördaren stå och stirra mot mordplatsen en stund efter skotten.

Med andra ord hade mördaren enligt Lisbeth aldrig sprungit förbi barackerna och försvunnit där, utan han fanns alltså kvar därnere en bra stund, åtminstone uppemot minuten, efter skotten. Han kan ju inte både vara kvar där och samtidigt befinna sig uppe på åsen, utan då betyder det att mördaren är någon annan än Åsmannen. Det är det här som utgör kärnan i det jag kallar för "tvåmannascenariot" och som alltså betyder att det inte är Åsmannen som är mördaren utan det är någon annan.

Vid rättegångarna invänder då Arne Liljeros mot Lisbeths beskrivning av vart mördaren tog vägen efter skotten. Han frågar om det verkligen är rimligt att en mördare skulle bete sig på det viset och dröja sig kvar därnere. Då ilsknar Lisbeth till på sitt eget charmiga vis och fräser tillbaka, att det är visst inte rimligt, men "det handlar om en orimlig människa".

Efter det meningsutbytet tillägger Lisbeth att beteendet för henne röjer att denna orimliga människa dödat förut. Hon är ju psykolog gubevars, vilket är ett gebit som jag kanske inte alltid litar på men i det här fallet är det mycket träffsäkert. För den här mördaren vet exakt hur man avrättar folk med ett skott i ryggen, och det är inget man lär sig på ett eller två försök utan han har avrättat många förut, kanske hundratals.

På Stalintiden i Sovjet avrättade man tiotusentals och avrättningsmetoden är förvillande lik tillvägagångssättet vid Palmemordet. Att skjuta någon i ryggen är annars vanskligt, vilket du kan bekräfta genom att titta efter på sådana videor som ligger på YouTube, och där man avrättar folk i Yemen genom att skjuta med höghastighetsvapen i ryggen. Det är inget trevligt att titta på, men av det halvdussin sådana avrättningar som finns där så är det inte en enda som dör på fläcken utan de får vända på stackarn och skjuta igen, inte sällan upp till tio skott innan det är över.

Så det där är en verklig konst, och att killen skulle vara en amatör med bonntur tror jag inte ett ögonblick på. Palme är död som en sill redan när han slår pannan i trottoaren, och killen som skjuter har varit med så många gånger förut att han kan avgöra på ett par sekunder om det gått vägen eller om det behövs en till i huvudet. Sedan dubbel- och trippelkollar man Palme för att försäkra sig om att han inte rör en fena under de hopplösa (och gravt felaktigt utförda) livräddningsförsöken.

Mördaren då. Var kommer han ifrån? Som sagt finns han redan nere i Dekorimatrakten medan ekipaget Palme med Grandmannen i släptåg promenerar dit. Troligtvis är det han som vittnet Inge Morelius ser stå framför Dekorimas skyltfönster en liten stund före mordet. Sedan går han undan och ställer sig söder om korsningen, troligtvis en liten bit nedanför tunnelbanenischen där det är mörkt. Sedan väntar han där tills "lekledaren" som finns på västra sidan Sveavägen ger tecken att det är dags.

Då går han norrut och möter alltså paret Palme på trottoaren vid Dekorima. När han passerat dem vänder han på klacken, kilar ikapp och skjuter. Sedan springer han alltså in till barackerna enligt Lisbeths berättelse. Där inväntar han "lekledaren" som kommer springande från västra sidan en halvminut efter skotten. Lekledaren kan då göra en extrakoll på Palme på vägen in. Sedan tar lekledaren hand om revolvern och sätter sig i den vita Volvo som väntar uppe i Luntisbacken (och som Sigge Cedergren "bilstångats" med). Mördaren tar en promenad över åsen till Snickarbacken, där en andra flyktbil väntar – vilket jag ordat om bara häromdagen i inlägget om bilarna.

Så ser scenariot ut. Det är ett mötesscenario där fyra personer ska vara med vid mötet. Syftet är att "hämta post" från en kurir som kommer från östsidan. Avhämtningen ska ske inne vid barackerna, men Palme går inte själv in utan skickar fram polaren som han "känner men inte känner" för att hämta försändelsen. Men kuriren dyker alltså inte upp därinne utan istället dyker han upp söderifrån, vänder på klacken och skjuter Palme. Det bidde ingen rysk post utan istället bidde det bly i nacken för Palme.

Nej inget nytt för mig personligen. Han finns här i en mängd olika alias vilket stämmer med det egna personlighetsklyveriet som han brottas med. Som jag tolkar alla hans alias han har så kom han på sin fd fru med en annan svart kille. Det var i samband med detta som han började spåra ur. Han påstod ju i förhör med polis att han hade alibi då han var hemma med en tjej den här kvällen. Polisen brydde sig aldrig att förhöra sig djupare om det. Jag tolkar det som han menar sitt andra alter ego var hans alibi också.

(Svar på Packet.i.piketens inlägg)

Något liknande detta med en ”extra gubbe” har också gått genom huvudet på mig när jag spånat kring ett mötesscenario, men inte så detaljerat och kring vilka krafter som legat bakom som du lägger fram det utan mer som ett allmänt scenario. Lysande uträttat av dig. Du ska ha enormt tack för din redogörelse.

Ett blunder minst sagt av utredarna att inte undra över Lisbets ”blindhet”. Fast de måste de ju ha gjort men det har väl setts som alltför minerad mark att beträdda.

Om ditt scenario stämmer hade så klart det där att få klarhet kring hennes ”blindhet” varit central i att få pusslet lagt. Likt Jeppsson rände efter Åsmannen, han som också var Grandmannen och Tensonmannen, har utredarna famlat i mörkret gällande vem Palmes verklige baneman var.

Till Engström sa Lisbet: ”Förresten har de skjutit mig också”. Hon sa det bara en gång förvisso, men vem säger så om det inte föreligger som du säger ”en extra gubbe”? Den gode Engström blev möjligen öronvittne till att hon försa sig i stridens heta. Vilken ironi, eller vad man ska kalla det, att Engström i allt detta då gjordes till både Grandmannen, Tensonmannen och Åsmannen och sedermera en ensam galning som sköt Palme och skadade Lisbet.

Björkman lämnade vittnesuppgifter att han hört Lisbet ropat något på ”utländska” strax efter skotten. Detta finns inte med i senare förhör med Björkman. Varför försvann en sådan iögonfallande detalj? Kanske finns en förklaring till det som gör att det inte är något att hänga upp sig på, eller är det just något att hänga upp sig på. Har faktiskt hört mig omkring och försökt röna ut vilka språk hon behärskade men aldrig fått något givande svar.

Du ska ha stort tack för värmande ord. Det finns ett antal "mysterier" kring Lisbeth Palme, inklusive dem du nämner här plus några till. Utöver "bortretuscheringen" av den osynlige mannen så vill jag peka på två sådana som båda ligger i rättegångarna.

Det ena har jag redan nämnt, och det består i hennes "arv till eftervärlden" (som jag ser det), nämligen att hon förklarar – och rentav insisterar på – att mördaren dröjde sig kvar vid barackernas västra ände. Folk brukar försöka förklara bort det med att det var Jeppsson hon skulle ha sett vid barackerna. Men dels var Jeppsson aldrig fram till den västra änden som vetter mot mordplatsen och dels finns ju inte den ringaste likhet mellan den kerubliknade Jeppsson och den otäcka Christer Pettersson-typ som Lisbeth beskrivit.

Så den här gubben går inte så lätt att förklara bort, och om man inte kan sopa honom under mattan så blir det ju omöjligt att hävda att mördaren flydde upp på åsen. Men om det inte är mördaren som flydde uppför trapporna så har man jagat "fel gubbe" i 37 års tid. Det är ju en väldigt enkel fint man dragit där, men ändå har den funkat utmärkt i decennier.

Det andra "mysteriet" vid rättegångarna handlar om Lisbeths tvärsäkra utpekande av Christer Pettersson, och det har jag skrivit ganska utförligt om alldeles nyligen. Där menar jag att det handlar om en riggad historia, där Lisbeth uttryckt absolut säkerhet om något som det inte rimligtvis går att vara så säker om, och det har hon gjort för att signalera att hon själv inte tvivlar på saken.

För om hon inte hyser minsta tvivel så kommer hon heller inte att öppna den frågan igen utan den följer med henne till graven. På så vis behöver de krafter som låg bakom Palmemordet inte oroa sig mera för Lisbeth, och då lämnar de familjen ifred. Mårten följer i samma fotspår, men nu är det Engström han kör istället för Christer Pettersson. Vem som faktiskt sköt pappa verkar sakna betydelse där, vilket ju också säger en del i sig.

Om Lisbeths skrik efter skotten så låter det som ett utländskt språk i Björkmans öron men i Jeppssons låter det som "Nej vad gör du?!" på svenska. Av de två skulle jag tippa att det är Jeppsson som hör rätt, för han står inne i gränden och då får man ju utgå från att det är inåt dit som hon riktar sitt skrik.

Om Engström verkligen hört Lisbeth säga att "dom" skjutit mot henne, det vete katten. Det är en hopplös soppa med Engströms alla göranden och låtanden, vad som är verklighet och vad som är dikt i det.

För mig är den väsentliga punkten att mordet inträffar redan vid 23.19.00, vilket garanterar att Engström har alibi för själva gärningen. Jag kan placera honom på mordplatsen en dryg minut efter skotten, inte tidigare än så.

Sedan kan man dividera i all oändlighet detaljerna kring vad som följer när han väl kommit dit, vad han sett och hört och vad han sagt och gjort. Det han själv berättar innehåller i alla fall väsentliga inslag av manipulationer och lögner, men allt han säger är förstås inte osant.

Det finns en tråd här på forumet som är ägnad åt att vaska fram vilket som är vad, och den tråden är redan lika massiv som den är resultatlös.

Än en gång tack! Det är verkligen kul att du är med på noterna och grunnar över alla de här sakerna – och intressant att höra dina reflektioner och frågeställningar.

Dessa tre stycken är substanslös spekulation.

Jag uppskattar Engström som vittne. Hans utsagor är inte alltid att lita på, nej, men jag tror han var betydligt mer genuint och ärligt menande än vad man möjligtvis tror och han snappade upp fler saker den där kvällen som tyder på ett ”tvåmannamötesscenario”.

Hör här. Engström sa i sina förhör att han hade frågat Lisbet vart mördaren tagit vägen och samtidigt frågat hur gärningsmannen var klädd. Lisbet hade pekat mot gränden in i Tunnelgatan. Angående klädseln hade Lisbet svarat enligt Engström: ”mörkblå täckjacka”.

Nu var det ju inte han i ”mörkblå täckjacka” som sköt. Det trodde Engström dock av naturliga skäl att det var. Den där grejen att han rände efter polisen sedan som han säger när andra vittnen hade beskrivit någon som liknar honom tror jag inte han ljuger om för att dölja sig själv som mördaren, vilket sorgligt nog en del kommit att hävda. De andra vittnena har dock sett rätt vad gäller mördarens signalement.

Den Lisbet pratade om när hon svarade ”mörkblå täckjacka” är troligtvis Grandmannen aka Tensonmannen aka Åsmannen. Varför ger hon det signalementet till Engström då? Det är förmodligen för att det var den av attentatsmännen som hon hade en tydlig bild av när de kommer till klädsel. Den hade hon tillsammans med Olof samtalat med. I hennes ögon var han lika mycket missdådare som den andre. Lägg ihop det med att hon ska ha sagt ”förresten så sköt de mig också”. Jag tror inte Engström ljuger om den saken heller.

Jag tror Engström fabulerade en del, både medvetet och omedvetet, men mycket i hans utsagor är nog värda en genomgång om man utgår från den där ”extra gubben”.

Narcissisten och kosmoshjärnan Holmers karaktärsmördande av vittnen var bedrövlig, inte bara när det gäller Björkman som han kallade Nationallfyllot utan också Engström som han kallade Elefanten. Engström var för att parafrasera honom själv en viktig del i att finna ut pusselbitarna som tillhör pusslet.

Kan du utveckla varför? Eller var det bara kritik för kritikens skull?

Allt vad Engström säger är naturligtvis inte falskt eller missvisande, men han hör definitivt till "problemvittnena" där man måste tolka allt med största försiktighet. Han är inte ensam i den kategorin men tack vare hans på senare år centrala roll i dramat så blir problemen med honom också centrala för hela dramat.

Du tror alltså inte att mördaren hade någon blå täckjacka på sig? Även om man inte kan vara helt säker på den saken så menar jag nog ändå att Lisbeth troligtvis minnts rätt när hon talar om en "blå och lite bullig" täckjacka.

Den jackan har i så fall varit av lite längre slag så att den åtminstone når ner över stussen och kanske halvvägs ner på benen. Det närmaste exemplet jag sett i materialet på en sådan jacka är den som upphittades invid Hjalmar Brantings grav på Adolf Fredriks kyrkogård måndagen efter mordet (tips F-9768). Bild på den modellen här, med lite fransk reklamhumor:

http://downfan.perso.ch/images/GRAND/71.jpg

Huruvida Engström överhuvudtaget talat med Lisbeth ska jag låta vara osagt. För egen del lutar jag mot att han blir kvar en väldigt kort stund efter att han kommit till mordplatsen cirka 1.15 minuter efter skotten, varefter han springer in till Luntmakargatan för att kolla läget och försöka se vart Jeppsson tagit vägen. När han korsningen folktom så går han kanske in en sväng på Bohemia för att tänka igenom saken.

Frågan har kommit upp om Engströms eventuella möte vid barackerna med Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir. Om Engström verkligen sprungit efter piketpoliserna som han påstår så borde han ha sprungit omkull Nieminen & Zahir som kom gående åt det andra hållet. Därför är det mer troligt, menar jag, att Engström sprungit före poliserna och inte efter dem – ifall han överhuvudtaget sprang i där, vilket ju heller inte är säkert. Men om han sprang så lutar jag mot att det skedde före poliserna.

Polisernas mördarjakt till fots drar igång cirka 2.30 efter skotten och då har vi bara en minuts lucka innan Engström måste iväg. Av den minuten får vi dessutom kapa bort en bit i början för att han ska kunna göra de iakttagelser han gjort på mordplatsen och sedan får vi även kapa bort en bit på slutet för att han ska hinna iväg innan poliserna kommer ut ur bussen och kan se honom rusa iväg. När man kapat bort ändarna på det viset så återstår det inte så mycket av den minuten, utan vi kan spika språngmarschen till cirka 1.45-2.00 minuter efter skotten.

Då finns heller inte så mycket utrymme för Engström att tala med Lisbeth, men samtidigt kan det ju heller inte uteslutas att han gått fram och frågat henne det han påstår sig ha frågat om. I och med att den informationen verkar stämma så är det i alla fall plausibelt. Däremot stämmer inte storyn om att han ska springa efter poliserna för att rätta till signalementet, utan det är någon slags efterhandskonstruktion. Man kan kanske grunna över dess syfte, men det har jag ännu inte gjort.

Åsmannen är Tensonmannen (tillika Grandmannen) och han har någon slags vildmarksjacka på sig, typ just tensonjacka eller bävernylonsjacka. Det är i alla fall ingen vanlig täckjacka eller bullig dunjacka. Gerhard Samson uppe på Regeringsgatan säger att jackan var sydd i någon slags rutmönster också. Den vibb jag får är någon slags oljerock eller liknande.

Om det där med att Lisbeth använder plural – att "dom" skjutit henne också – så har det nog att göra med hennes inledande intryck av att det var två gärningsmän, vilket är vad hon berättade för Åke Rimborn inne på Sabbatsberg. Men den ene av de två visade sig senare handla om Anders Björkman, som ju inte är någon gärningsman. Då blir det bara en kvar. Så om det är "den osynlige mannen" du far efter är jag rädd för att Lisbeth redan på mordnatten plockat bort honom ur sina berättelser. Det säger mig att hon vetat vem han var och även varför de gått dit till Dekorima.

Märk även att det är Palmes polare Grandmannen som får gå in i gränden för att hämta posten, medan Palme själv tänker ställa sig och några steg innanför gångbanan. Det är därför de sneddar inåt de sista stegen, vilket framgår av det forensiska inklusive blodpölens läge och ballistiken. När Palme skjuts är han på väg 30 grader inåt Tunnelgatan relativt Sveavägen. De är inte alls på väg direkt hem.

När jag nu funderar igenom Lingärde-modellen och tänker lite högt om den här, då ser jag just det här med att Palme "skickar in" sin kille, dvs den höge militär han har med sig dit, för att ta emot försändelsen framför barackerna. Därför kan vi räkna med att kameror finns riggade därinne, men däremot pekar kamerorna inte ut åt Palmes håll.

Fällan är ordnad så att militären ska fångas på bild när han hämtar ryska posten, medan Palme står utanför bildramen. Det här mellanhandsförfarandet är också en försiktighetsåtgärd från Palmes håll, för så fort militären har posten i sin hand så är den "kosher" för Palme att ta emot. Däremot kan Palme själv inte gå och ta emot posten där.

Tillslaget jag ser på Lingärde-modellen är då tänkt att inträffa så fort militären tagit emot posten. Då finns han på bild och sedan kommer piketen och griper honom. Säpo-ambulansen 951 kommer kort därefter ifall det blir gruff på allvar. Här ser vi även varför den ordinarie ambulansen 912 hålls kvar på Sabbatsberg i nästan tre minuter innan de får åka ner till mordplatsen. De kan ju inte skicka en normal ambulans rakt in på tillslagsplatsen där kontraspionage-operationen ska slutföras, utan dit får bara specialambulansen köra.

Lite mer tankar där, så här på kvällskvisten. Jag ska skriva svar till den missnöjde kunden (inte du!) och sedan vill jag ajournera för ikväll. Återkommer imorgon om det kommer mera från ditt håll. Än en gång tack!

Det säger du alltså. I själva verket är de nog en beskrivning av hur den här modellen som jag tagit fram tolkar de data som finns rörande de här delförloppen på och kring mordplatsen.

Om vi tar mördarens placering till att börja med. Som du vet säger Inge Morelius att han såg en man stå vid Dekorimas skyltfönster och vänta, och att samme man sedan besköt paret Palme. Mot den bakgrunden tycker i alla fall jag att det inte är helt "substanslös spekulation" att beskriva saken på det viset, vilket jag gör i modellen.

Att mördaren går undan en sväng söderut för att sedan komma norrut och möta paret Palme, det stämmer med de uppgifter som sköterskorna på Sabbatsberg (Lena Österman & Ingeborg Sundh) ger om vad Lisbeth Palme sagt där. Hon hade sagt att de just mött någon på trottoaren när skotten kom.

Sedan var det inte klart om det var den mannen som hade avlossat skotten. Men om han inte avlossat skotten måste han ju ha varit tio meter norrut på sin höjd när det smäller. Sedan har han alltså inte givit sig tillkänna på något vis vare sig för polisen eller allmänheten via medierna. Ingen har heller sett någon gå eller springa norrut på östra trottoaren direkt efter skotten.

Lägger man ihop allt det så blir det nog ändå så, att den mannen är mördaren. Vilket ingår som delkomponent i modellen. Inte heller det är "substanslös spekulation" utan en mycket rimlig hypotes som baseras på den information som finns i materialet.

Går vi sedan till Volvon i Luntisbacken så finns det två vittnen på den som båda sitter i Sigge Cedergrens bil. Detaljerna kring den här "bilstångningen" mellan Sigges bil och den vita Volvon har jag tröskat och redovisat tidigare, och kontentan av den är att stångningen avslutas en minut efter skotten när Sigge hör en knall genom den öppna bildörren och Reine ser en man komma och hoppa in på passagerarsidan i Volvon. Sedan kör den iväg. Då går det ju inte att på allvar hävda att den bilen inget har att göra med mordet, utan mannen som hoppar in kommer direkt från mordplatsen.

Antalet gubbar som kommer från mordplatsen vid den tiden är inte så stort utan vi har två stycken att välja mellan. Den ene är då "lekledaren" eller "plus-ettan" som vi har minst fyra vittnen på, och som stått på västra sidan Sveavägen men som springer över till östra sidan cirka 30 sekunder efter skotten och fortsätter i full karriär in på Tunnelgatan där han försvinner – och aldrig hörs av mer. Av logistiska skäl är det den mannen som vi måste stoppa in i Volvon, för mördaren verkar dyka upp på baksidan av åsen (Snickarbacken) 6-7 minuter senare. Han åker inte Volvo dit utan dit tar han sig till fots. Då har vi alltså "lekledaren" i Volvon. Det är ingen högoddsare utan här talar vi om alla gånger 80% sannolikhet. Det är verkligen ingen "substanslös spekulation" som du påstår.

Om posthämtningen, slutligen, så är den kärnan i den här modellen som jag sytt ihop men uppkallat efter Ulf Lingärde. Att jag uppkallat den efter honom beror på att det var han som för många år sedan kom med uppgiften att kontraspionaget på mordkvällen hade en större operation på gång, som gick ut på att gripa en högt uppsatt svensk militär på bar gärning i sitt olovliga samröre med främmande makt.

Ifall Lingärde har rätt så är det ganska säkert så, att den operationen skulle slutföras just vid den plats som istället blev Olof Palme mordplats. Att Olof Palme själv finns med vid tillslaget betyder att militären ifråga finns på högsta nivå inom underrättelsetjänsten, för annars skulle man inte kunna tvinga dit honom. Endast Olof Palme hade tillräcklig tyngd för att få dit militären ifråga, och just därför medverkade Palme personligen i operationen. Det är kärnan i den här modellen.

Rätt eller fel får var och en avgöra. Lingärde hade i alla fall rätt om att en större operation bedrevs på mordkvällen, och det sade han ju för många herrans år sedan – långt innan någon vanlig dödlig hört talas om Cosi fan tutte. Så om han hade rätt om den delen, varför skulle han inte ha rätt om den andra delen att det handlade om att gripa en högt uppsatt militär för landsförräderi? Vi vet förstås inte säkert, men däremot verkar det ju allt annat än otroligt.

Det jag ägnat mig åt här är i alla fall inte någon "substanslös spekulation" utan det är en redogörelse för hur den här modellen ser ut när man hamrar ut förloppen och detaljerna. Du är välkommen att komma med sakkommentarer rörande helheten eller detaljer i det jag redogjort för. Däremot är det ju inte särskilt konstruktivt att bara sitta och ropa "grundlös spekulation!" utan att förklara var skon klämmer. Nu har jag föregripit det genom att gå igenom de tre stycken som du pekat ut, och tillbakavisat ditt påstående på samtliga punkter. Hoppas det här tillfredsställer din aptit på förklaringar. Om inte lär vi väl höra av dig snart igen, men då får jag svara på det imorgon.

Tack själv! Ska begrunda och återkomma om din senaste analys imorrn. Efter bästa förmåga ska jag tillstå dock då jag ligger rejält efter din kunskapsnivå.

Jag skrev "substanslös spekulation" för att du skulle utveckla din argumentation.

Detta gjorde du - vilket är berömvärt!

Då visade det sig för att det finns VISS substans för det första stycket - dvs att mördaren väntat på mordplatsen.

Stycke två handlar om "bilstångningen" och att mördaren skulle ha hoppat in i en bil. Ditt resonemang bortser från att det handlar om ett tättbebyggt område med tusentals boende. Så det finns inget som säger att personen som hoppar in i bilen kommer från mordplatsen.

Det tredje stycket som handlar om vad en eventuell följeslagare till paret Palme skulle ha gjort på mordplatsen - är spekulation. Det är ett intressant scenario. Men du beskriver det väldigt utförligt med att Palmes följeslagare går fram mot barackerna för att möta någon - men att den som skulle mötas där istället är mördaren som skjuter Palme. Allt detta är spekulation - och dessutom tämligen substanslös sådan.

Det är uppenbart att du lyfter fram och redigerar i ett kaos av uppgifter och kända fakta för att komma fram till ett scenario som du redan beslutat dig för. Mängden av detaljer och resonemang skapar en aura av vetenskaplighet som egentligen bara är retorik och argumentationsteknik.

Argument kan enkelt analyseras med hjälp av en argumentationsanalys. Då ser man väldigt fort vilka argument som kan underbygga vilka slutsatser. Här handlar det om väldigt stora hopp från de framlagda argumenten till slutsatserna.