Citat:
Jag håller med om att det skulle vara intressant. Samtidigt är det väl också så, att om springstilen inte avviker på något sätt så kanske man inte nämner något om den heller. Som sagt skulle en mer fullständig genomgång vara önskvärd, där man går igenom vad alla de här centrala vittnena har sagt om rörelsemönstret.
Nu satte jag det på önskelistan och när jag tryckt iväg den tänkte jag, att nu bollar han väl tillbaka det så får jag lik sjutton göra det jobbet själv!
Men i alla fall. Det vittne som väl mest förknippas med avvikande rörelsemönster är Leif Ljungqvist, men som jag sade i mitt förra inlägg så nämner han inget om det i sitt första förhör dagen efter mordet utan det dyker upp först i bandförhöret den 28/4 1986.
Även då är det emellertid tveksamt om det handlar om några egentliga avvikelser typ att mannen haltar eller rör sig ojämnt på ett asymmetriskt vis. Man kan nog lika gärna tolka "lunkandet" i bandförhöret som i linje med vad Anders Delsborn sagt redan på mordnatten – om att mannen rörde sig lite trögt därför att han inte var någon yngling.
Jag tog mig för lite raskt att plocka fram förhören med Ljungqvist och här har vi ett urval av hur det låter i bandförhöret den 28/4:
Och då ser jag alltså den här mannen då som står och tittade på dom andra. En liggande person och Lisbet då som i det här fallet var okänd. Och han står och tittar en stund och iskallt sen tar han det lugnt och lunkar iväg in i gränden.
Nej, han lunkade iväg med breda steg och klumpigt beteende och det var då man alltså fick ta fram den här bilden om, som jag har upplyst om i tidigare förhör att han hade alltså korta långbyxor och lågskor, därför att jag såg anklarna på fötterna.
Det vet man ju själv hur man startar när man springer nu. Det är alltså väsentligt mycket –. Ja, med bredare gångstil överhuvudtaget för att komma igång. När man var yngre då starta man ju med täta fina steg.
Bredbent lunka han då iväg in i gränden och börja jogga. Och jag har så klart för mig hur jag ser hans byxor då som ligger som en slags (ohörbart) runt benet utan att fladdra, så ser jag hans anklar mot snön.
När jag läser det här tycker i alla fall jag att det låter som om killen bara var lite äldre och därför trög, inte att han rullar som en björn eller älgar iväg eller något i den stilen. Sedan är det väl lite retoriskt överdrivet på Ljungqvists vis, vilket man också får väga in.
Nu satte jag det på önskelistan och när jag tryckt iväg den tänkte jag, att nu bollar han väl tillbaka det så får jag lik sjutton göra det jobbet själv!
Men i alla fall. Det vittne som väl mest förknippas med avvikande rörelsemönster är Leif Ljungqvist, men som jag sade i mitt förra inlägg så nämner han inget om det i sitt första förhör dagen efter mordet utan det dyker upp först i bandförhöret den 28/4 1986.
Även då är det emellertid tveksamt om det handlar om några egentliga avvikelser typ att mannen haltar eller rör sig ojämnt på ett asymmetriskt vis. Man kan nog lika gärna tolka "lunkandet" i bandförhöret som i linje med vad Anders Delsborn sagt redan på mordnatten – om att mannen rörde sig lite trögt därför att han inte var någon yngling.
Jag tog mig för lite raskt att plocka fram förhören med Ljungqvist och här har vi ett urval av hur det låter i bandförhöret den 28/4:
Och då ser jag alltså den här mannen då som står och tittade på dom andra. En liggande person och Lisbet då som i det här fallet var okänd. Och han står och tittar en stund och iskallt sen tar han det lugnt och lunkar iväg in i gränden.
Nej, han lunkade iväg med breda steg och klumpigt beteende och det var då man alltså fick ta fram den här bilden om, som jag har upplyst om i tidigare förhör att han hade alltså korta långbyxor och lågskor, därför att jag såg anklarna på fötterna.
Det vet man ju själv hur man startar när man springer nu. Det är alltså väsentligt mycket –. Ja, med bredare gångstil överhuvudtaget för att komma igång. När man var yngre då starta man ju med täta fina steg.
Bredbent lunka han då iväg in i gränden och börja jogga. Och jag har så klart för mig hur jag ser hans byxor då som ligger som en slags (ohörbart) runt benet utan att fladdra, så ser jag hans anklar mot snön.
När jag läser det här tycker i alla fall jag att det låter som om killen bara var lite äldre och därför trög, inte att han rullar som en björn eller älgar iväg eller något i den stilen. Sedan är det väl lite retoriskt överdrivet på Ljungqvists vis, vilket man också får väga in.
LL har dessutom i en senare intervjuer i media, efter Krister Peterssons presskonferens om SE, sagt följande:
Citat:
– Gärningsmannen var atletiskt byggd, han var cirka 190 centimeter lång och Engström var knubbigare med kortare ben och så vidare. Jag såg hur Engström sprang in i gränden och de stegen stämmer inte med mannen som sköt.
Han räknar ut Engström för att han var för knubbig och säger att mördaren var mer atletisk. Förstår att han inte direkt säger nåt om löpstilen, men mellan raderna känns det inte som att han menar att mördaren sprang som en elefant där? (Eller älgade eller hur han nu formulerade det?) För om det var någon som klampade fram på det viset så hade det väl lika gärna kunnat vara en knubbig man som en atletisk.
, råkade skriva fel datum på HJ:s förhör.