Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Ok, inga specifika fakta om CA då. När du skriver "svenska tjänsten" antar jag att du tänker på Säpo, MUST mm?

Jag/vi gräver vidare. Desinformation i ett visst syfte? Ja utan tvekan. Indicier? Ja många. Misstänkta personer? Ja. Underlighet vid mpl? Ja.
Motiv? Ja. Kapacitet? Ja. Sveavägen? Ja. Folk som vet? Ja troligen. Psykologi? Ja, uppenbar.

Men vi är långt från offentlig redovisning. 110% säkerhet krävs. Annars går det bort.

Jag är nyfiken på hur ni tänker er genomföra "offentlig redovisning". Handlar det om en bok, tidningsartikel, Youtube-film, blogginlägg eller något annat? Är målet med redovisningen att få förundersökningen öppnad igen eller bara att presentera en möjlig lösning?

Okej, jag förstår att du försöker utgå från cementerade "basfakta", det är lite som om din tagg utgör programförklaringen. Men verkligheten blir aldrig riktigt så svartvit – den är inte strikt indelad i "fakta" och "icke-fakta" – utan det finns alltid mycket gråskala med i leken.

Det jag främst hade i åtanke rent konkret är förstås "timewarpen" som jag är bergsäker på och som visar att den svenska tjänsten (militära sidan) varit inne och ställt om systemklockorna på LAC och SBC. Det utgör då den där "rykande pistolen" som du säkert hört talas om. Om jag vore lagd som Krister Petersson så skulle jag säga att timewarpen inte går att komma runt.

Men även om den gode KP skulle inse det här förhållandet så får han inte yppa det som statstjänsteman med munkavle. Utan det är bara sådana som jag som kan säga sådant utan att få sparken. Skälet till det är att jag aldrig arbetat i eller för staten (tjänsten), aldrig skrivit på om någon munkavle, och dessutom dragit mig tillbaka så kan heller inte sparkas.

Men för att spinna lite på dina punkter så är det överlag dessvärre så, att historiska händelseförlopp aldrig kan fastställas med strikt hundraprocentig säkerhet. Om man ska drista sig till att bli lite filosofisk över det så är vi så att säga fångar i nuet. Framtiden kan inte förutsägas med absolut säkerhet, och historien kan bara kommas åt genom det mänskliga minnet och/eller genom dokumentation.

Båda dessa källor innehåller imperfektioner som utgör osäkerhetsfaktorer. Minnet spelar en inte sällan små spratt och dokumentation är som regel ofullständig och inte sällan missvisande. Det vi kan göra är att stämma av källorna mot varandra och på så vis låta dem komplettera varandra, men även konsistenspröva dem mot varandra. På så vis kan vi eliminera en del fel men förhoppningarna får heller inte ställas alltför högt.

Detta är det predikament som vi lever under. Om man då kräver att allting ska vara "110%" (som du säger) så kan man per definition aldrig säga någonting om gårdagen. Det finns nämligen inte någonting alls som inte kan ifrågasättas på något vis.

Ta Kennedymordet till exempel. Dels finns det dokumenterat på film, och dels finns det en ljudinspelning av det. Har det skapat enighet om hur mordet gick till? Icke, utan efter nästan 60 år har jag inte lyckats hitta en enda forskare i det som kunnat presentera en fungerande rekonstruktionsmodell för mordförloppet. Vad det verkar är jag den förste som sytt ihop en sådan modell som bygger på alla tillgängliga källor.

Med Palmemordet är dokumentationen sämre än så, och därför blir uppgiften att rekonstruera mordförloppet svårare än för Kennedymordet. Och då ska sägas, att även om det inte direkt ligger på samma svårighetsgrad som att knäcka Fermats andra teorem så är det heller ingen kafferastbaggis att rekonstruera Kennedy. Utan det tog en stund och mottogs sedan med samma förakt som jag behandlats med här på forumet.

För saken är, att i grund och botten är ingen intresserad av att lösa respektive mordfall. Efter att ha plöjt de här två fallen parallellt i fem-sex års tid och varit i kontakt med ett stort antal "ledande figurer" i respektive forskarkollektiv så har jag fortfarande inte hittat en endaste gubbe som ens är marginellt intresserad av att knäcka respektive fall. Det gäller både Kennedy och Palme.

Den främsta orsaken till att ingen intresserar sig för att knäcka respektive fall är att ingen egentligen tror att de kan det. Lägg därtill att de uppfostrats i den (social-)demokratiska traditionen med "allas lika värde" och har därför fått för sig att ingen är intelligentare och är bättre skickad att knäcka fallet än de själva. Då hamnar man med nödvändighet i inställningen, att "eftersom jag inte klarar att knäcka fallet så klarar ingen annan det heller".

Plus naturligtvis "mina åsikter är minsann lika mycket värda som dina åsikter. Om jag tycker att två plus två är lika med sju så ska du respektera min åsikt däfförallaslikavärde." Det är så det har blivit, och med den inställningen följer naturligtvis totalt kaos och total fördumning, vilket väl är en korrekt beskrivning av tillståndet både i Sverige och Amerika idag. Det är här som högerskon klämmer, men nåde den som påpekar det.

Som professionell systemteoretiker med doktorsgrad i systemdynamisk modellering och decennier av branschvana så menar jag att jag ändå är hyggligt väl skickad för att tackla sådana här rekonstruktionsproblem. Då har jag gjort det i ett antal hänseenden både på Kennedysidan och på Palmesidan, och de senare ansträngningarna har jag i viss mån lagt fram här för feedback.

Det gensvar som det fått är kanske inte särskilt imponerande, men någon bit här och var har ändå varit relevant och rentav haft visst värde för mina ständigt pågående finslipningar. Tyvärr får man också kasta bort mycket tid och energi på att bemöta de troll som administratörerna håller sig med i den "anarkotyranniska" regim de inrättat och upprätthåller här på forumet, och som sett till att tråden hållits värdelös för dem som seriöst intresserar sig för Palmemordet.

Det för mig då till mörkläggning och desinformation, där jag – i alla fall såvitt jag kan förstå – ligger på ungefär samma våglängd som du. Det största problemet med Palmemordet, liksom även med Kennedymordet, är hur medierna hanterat det. De journalister och författare som specialiserat sig på mordet och blivit kvar i det genom åren har alla gemensamt att de gärna angriper såväl polisutredning som kommissioner i frågan, men däremot håller de snattran om den egna kårens insatser.

Men de som står för lejonparten av all desinformation, och spridningen av sådan desinformation, det är just mediefolket – inklusive sagda journalister och författare, men även redaktörer och moderatorer som ser till att det enda som sägs i medierna är missvisande och/eller irrelevant. Det förhållandet går som en röd tråd genom allt, för de har alla en slags reflex som säger "shut it down!" om någonting dyker upp som skulle kunna tänkas leda någon vart. Här har vi den ömma punkten, där vänsterskon klämmer. Och när bägge skorna klämmer så pass illa så kommer man kanske inte så långt.

Så även om jag uppskattar din målsättning att få allting "110%" rätt så får man ändå passa sig för att lägga ribban alltför högt, för på så vis gör man problemet omöjligt både för sig själv och för andra. Det vi kan göra är att rekonstruera förlopp genom att lägga ihop källor och stämma av dem inbördes mot varandra, och sedan kan vi jämföra de olika förloppsmodeller som framkommer genom just sagda förfaranden. Då brukar man anställa en så kallad hästkapplöpning (horse race) mellan modellerna för att se hur de presterar relativt en lista av kriterier för vad som måste förklaras. Den modell som presterar bäst – dvs förklarar flest punkter i listan – brukar då koras som vinnare i kapplöpningen.

Vad som "redovisas offentligt" (underförstått av myndigheter) behöver heller inte vara helt tillförlitligt, vilket tydligt framgår av de dokument som släppts både i Palmemordet och (än mer) i Kennedymordet. Därför menar jag att "pimpelfisket" efter dokument visserligen är bra i det att det bidrar med mer information, men ändå att det fått en överdrivet hög status i förhållande till vad det kan förväntas frambringa och föra till bordet. Utan där menar jag att man visserligen ska respektera dokumentnissarna men samtidigt inte sätta dem på en piedestal. Problemet med dem är att de sätter sig själva på piedestal och då ställs man inför det grannlaga problemet att plocka ner dem utan att helt slå sönder porslinspjäsen.

Där har du en utläggning på åtminstone några av de teman du tar upp, eller verkar ta upp, i din kommentar. Sådant här är jag mycket intresserad av att diskutera, men misstänker att moderatorerna på forumet kommer att slå bakut om det blir för mycket av den varan härute i tråden. Därför kan man kanske även ta det på mejlen vid sidan av, känner jag. Men tack ändå för dina frågor och synpunkter!

Många ord blir det.😊 I sak är 110% min egen målsättning. Jag själv ska vara helt övertygad. Som du säger är det ju omöjligt att rekonstruera fram till.punkten "detta var bevisligen det som skedde och dessa personer var bevisligen skyldiga". För att uppnå det målet krävs att rättsväsendet avdelar resurser och det lär ju inte hända. De anser.sig nog ha klarat upp mordet/låtsas att de klarat upp mordet redan.

Vi landar alltså i ett scenario baserat på tillgängliga fakta.

Nedläggningen gav stora möjligheter men maskningen är fortfarande ett major problem. Om den togs bort hade vi inte behövt ta de omvägar som vi nu får följa.

Generellt brister många i analysen av de fakta som redan.ligger.på bordet. Det är min bild. Att.diskutera är naturligtvis kul och kan bli en livsstil. Då är plausibla scenarion oönskade..Allt kan sänkas om man vill sänka alla skepp.

Vi får se. Det handlar om att presentera ett scenario vi själva kan ställa oss bakom..Vi förfogar naturligtvis inte över rättsväsendets resurser.

Jag tror du missförstår mig nu. Jag talar inte om sakinnehållet i ditt inlägg. Jag redovisar endast några övergripande punkter i min egen granskning. Det handlar inte om polemik. Jag är trött på polemik i tråden. Den leder ingenvart. Att 100 gånger upprepa (jag tänker inte på dig) att man inte tror på någon annans teori är som att banka huvudet i väggen utan att märka att man för längesedan fått hjärnskador. Bildligt talat.

Det samarbete som fortfarande är möjligt borde stå högst på agendan, dvs att samarbeta för att nå fram till ett trovärdigt scenario. Man måste alltid vara redo att "döda sina älsklingar", vända helt om och öppna sig för ny information. Det är min övertygelse. Utan att leta kan man inte hitta.

Vissa uppslag faller på hälleberget. Annat kan ha så pass mycket substans att det är värt att ta fram spaden.

Att det ljugits duktig från alla möjliga håll genom åren har vi alla räknat ut. Är vi kapabla att se genom lögnerna och koncentrera oss på basfakta för att komma nånstans?

Hur ser det ut med motiv, kapacitet, tillfälle, signalement, tillgång till vapen, nätverk, utspel, närvaro vid mordplatsen nära mordtiden, desinformationskampanjer, fanatism, mediekontakter, svajiga alibin mm? Kan motiv vara både politiska och personliga? Fanns det skäl att även mörda LP?

Missuppfatta mig inte, utan jag hyser faktiskt ganska stor sympati för din inställning. Men samtidigt menar jag att det inte får stanna vid stolta deklarationer av det slag du just gjort utan att man någon gång även måste gå i clinch med själva sakfrågorna. Annars blir det bara torrsim.

I det här fallet hoppade du in i en tråd som jag själv inte var (eller är) särskilt pigg på att fortsätta hålla vid liv, och skälet till att jag känner så är förstås den tröttsamma pingpongen igår med nog-är-nog. Med dig är det betydligt bättre ställt, men om det ska bli något så måste gummit ner på asfalten.

Så om vi tar och tittar på var vi står i trådhänseende så har sagts att CA inte håller måttet, och skälen till det har jag angivit i mer än tillräckligt god detalj. Det var du som frågade om det och då tycker jag att du kunde svara ordentligt istället för att bara vissla och prata om annat.

Hur står det till med dig och CA? Har du förstått mina invändningar och hur ställer du dig till dem? På så vis får vi konkretion och sedan kan vi gå vidare från den punkten.

Jag rekapitulerar kort: CA kan inte vara gärningsman därför att om CA överhuvudtaget är ute på äventyr så är han i så fall Grandmannen, men Grandmannen sköt inte Palme utan det gjorde någon annan. I och med att CA inte fungerar annat än som ensamvarg så är han utesluten. I praktiken är han alltså varken identiskt med Grandmannen eller gärningsmannen. Hela CA-grejen är kort sagt nys.

Vidare hade jag sagt, apropå CA:s status som ensamvarg, att eftersom vi kan bevisa konspiration på annat sätt så är CA utesluten även av det skälet. Om man tänker sig en liten "privatkonspiration" mellan (säg) skytteklubbsmedlemmar så skulle CA ändå kanske till nöds kunna tänkas fungera som torped för den gruppen, rent hypotetiskt alltså. Men i och med att vi kan påvisa timewarpen så vet vi att konspirationen ligger på en helt annan nivå. Det handlar alltså inte om någon sammansvärjning "på piketnivå" utan det här går hela vägen upp till toppen av tjänsten.

Där har du det konkreta som ligger på bordet, och nu är du välkommen att gå i clinch med det så ska vi tala om det. Du är även välkommen att mejla med mig vid sidan av, ifall att du har saker som inte behöver hojtas ut på banan. Sedan om det där med att döda sina älsklingar så får du gärna föreslå sådana lustmord men då får du reda ut saker ordentligt och peka på vad som inte håller också.

Här undrar jag lite vilka fakta som du anser vara av vikt. För vad jag förstår så har du inte intresserat dig för Sigges vittnesmål från mordkvällen. Samtidigt anser jag att hans vittnesmål och avlyssningen av honom innehåller de mest konkreta bevisen på att mordet var en konspiration. För om man jämför relevanta vittnesmål* med avlyssningsbandet från mordkvällen så blir det för mig uppenbart att tre samtal från tidigare dagar klippts in vid 23.02, 23.07 och 23.15. Varför har någon gjort det? Är det bara en slump att det råkar vara exakt under denna tid som Sigge blir uppehållen av en vit bil?

Polisen verkar själva ha insett 1997 att samtalet 23.15 är felaktigt. Men vad jag vet har de aldrig analyserat hur det kommer sig att det är fel och om det finns andra samtal som är fel.

*Relevanta vittnesmål: Sigge, Roger Östlund, Pia Engström, Jan Lundberg, Paul Molander, Anette Larsson, Reine Jansson, flygledaren, vaktmästaren på Grand, Bengt Bengtsson, Margareta Eklund, LJ, resningsansökan för CP, Björn Rosendahl

Ang diskussion om CA.

Av förvissningen att bakom attentatet ligger med säkerhet någon form av organisation följer naturligtvis att CA-saken måste vara ointressant. Och med det borde somliga kanske låta sig nöja.

För den som å andra sidan menar att omständigheterna i MOP pekar mot en ensamagerande opportunist, eller är i någon grad öppen för möjligheten, blir CA ofta av intresse.

Några klargöranden gällande uppslaget.

-CA påbörjar, enligt innehavarens uppgifter, sitt frekventerande av konditoriet/salladsbaren snett mittemot mordplatsen efter mordet och efter det att han flyttat långt från innerstaden. Han reser till och uppehåller sig i området omkring mordplatsen även på två årsdagar.

-Efter att han i någon mån utretts 1995 inskränker den samlade uppmärksamhet PU utsätter honom för till, i huvudsak, två förhör (2000 och 2007). Detta trots att han av såväl åklagare som revisorer, GrK och GMP-analysen, välgrundat eller inte, bedömdes vara höggradigt intressant.

-Hans undvikandebeteende i relation till PU börjar av allt att döma redan i början av april 1986 då innehavare till utsorterade revolvrar kallas att visa upp sig med sitt vapen. Inget tyder på att CA efterkommer uppmaningen, men insatsen följs aldrig upp. VG satt anhållen och släpptes på fri fot några dagar innan kallelserna skickades ut.

-Ett uttalat syfte med provskjutningsaktionen var att identifiera avvikande beteenden hos innehavare.

-CA uttalar, vad jag kan erinra mig, aldrig själv att han skulle ha råkat skjuta sin TV under vapenvård. Det är en tolkning av situationen i hans omgivning. Själv uppger han att han satt hemma i soffan och "fumlade" med revolvern när ett skott plötsligt gick av. Hans kusin uppger att CA på åttiotalet berättat för honom att Palme var i rutan vid tillfället.

En av de större skandalerna under senare år är att den enskilde medarbetaren Thure Nässén utsågs till syndabock och hans chef Hans Ölvebro fick svära sig fri från ansvar i Veckans brott. Sådana piruetter har gång på gång accepterats av medierna. Tommy Lindström menade att Palmeutredningen kunde läggas ner när CP dog.

Falsarierna kring CP syftade självklart till att få honom att framstå som GM trots den friande domen i hovrätten. Vi skulle lita på att mordet var "polisiärt uppklarat".

Att TN släpades i smutsen i UG just i feb 2018 är en sak att fundera över. Liksom vilka redaktörer som agerade i frågan. Vem var ansvarig utgivare då? Vilka projekt var han i övrigt inblandad i?

Jag vet att jag inte svarar på dina konkreta frågor. Sorry. Jag får återkomma senare.

Jag ville sätta punkt på pingpongen rörande Christer Andersson, och när Roerligs "eftertanke" dök upp så skickade jag min kommentar på det privat istället för härute på banan. För en del av vad som sägs här tycks ha udden riktat mot mig, men utan att nämna mig vid namn – eller "vid tagg" snarare.

Nu fick jag emellertid inget svar hos Roerlig och därför tyckte jag att mina synpunkter ändå kunde postas härute – i form av ett "öppet brev" till Roerlig – så får vi se om han har något ytterligare att säga i saken.

För övrigt noterar jag att de som "förespråkar" Christer Andersson genomgående försöker skyla över sitt förtal av avliden genom att använda initialerna "CA" eller någon annan omskrivning, typ "Christer Ander" som vi såg alldeles härförleden. Men han heter som sagt Christer Andersson och han har aldrig varit formellt misstänkt för mordet på Olof Palme.

Däremot utredde man förstås hans revolver som försvann, och som han sade sig ha sålt svart. Det är svårt att säga vad som egentligen hände med vapnet, men som regel brukar man kanske ge folk "the benefit of the doubt" tills man kunnat påvisa något annat. Med andra ord tycker jag man får acceptera hans story om vapnet tills man har ordentliga skäl att påstå motsatsen.

Billiga insinuationer om Christer Anderssons förmenta Palmehat, om fiket han besökte som "stammis" och hundar som ska ha sparkats eller tv-apparater som ska ha beskjutits förslår inte långt. Inte heller förslår självmordet långt som förklaring till Palmemordet, men däremot verkar det ju ha en koppling till polisens agerande. I just det avseendet tillför Roerligs kommentar en viktig detalj, nämligen att polisen återupptog förhören med Christer Andersson så sent som 2007, vilket kan ha bidragit till att det hela fick ett så tragiskt slut.

Vad Roerligs inlägg däremot saknar, det är en genomgång av alla de faktorer som gör att vi med stor säkerhet kan utesluta Christer Andersson som gärningsman VARE SIG Palmemordet rör sig om en konspiration eller om en "ensamagerande opportunist" – som Roerlig så flott uttrycker det som på bondsvenska kallas "ensam galning".

Jag vill upprepa det jag just sagt för eftertryck: Christer Andersson kan uteslutas som Palmes mördare vare sig mordet var en konspiration eller ett tillfällighetsdåd. Nu har vi emellertid väldigt bra på fötterna i att säga att mordet var en konspiration, och i den delen håller ju även Roerlig med om att Christer Andersson är utesluten. Det är bara den kvarvarande biten om den ensamme galningen som Roerlig inte täcker i sitt inlägg. Det menar jag förskevar inlägget i det att det ger intrycket att Christer Andersson på något vis ändå skulle vara "intressant" som Palmes mördare. Det är han inte.

Den enda intressanta aspekten på ärendet Christer Andersson, med avseende på Palmemordet då, det är att hans revolver kan tänkas ha hamnat i händerna på dem som utförde Palmemordet. Det är naturligtvis ren spekulation, men helt uteslutet är det inte med tanke på att inte så många magnumrevolvrar var på vift i Sverige vid den tiden. Men även här blir grävandet i praktiken utsiktslöst eftersom inga egentliga utsikter finns till att binda revolvern till mordkulorna.

Det var vad jag hade att säga som eftertanke till Roerligs eftertanke, om man säger så. Här följer då det "öppna brevet" till Roerlig.


Hej där Roerlig!

Fint inlägg om CA från din sida alldeles nu. Mitt engagemang i CA slutar så att säga efter andra raden på ditt inlägg och därför har jag inte örnkoll på varje detalj i hans göranden och låtanden. Då är det fint att någon som har örnkoll reder ut detaljerna, som exakt när förhören låg och allt det där med tv:n med mera. Bra emellertid att du inte "plingade" på mig ute i tråden för igår fick jag nästan spader.

Jag kom faktiskt inte ihåg att de körde en ny runda med honom 2007, men det stödjer då min allmänna känsla om att CA blev stressad av polisen alldeles på slutet – vilket sedan kan ha bidragit till självmordet. Svårt för honom att genom titthålet avgöra om polisen kommit dit för att hjälpa eller stjälpa.

Det intryck jag fått är att han sålt vapnet som han säger men sedan insett att han på så vis satt sig själv i en fälla. I och med att han inte längre har vapnet kan han heller aldrig rentvå sig, utan inser att polisen intresserar sig för honom och att de därför kommer att komma tillbaka gång på gång. Det är inte så mycket man kan göra när man väl försatt sig i den klämman.

Om du tittar på hur folk är beredda att småljuga för petitesser – till exempel Hans Johansson som ljuger om u-svängen och flyttar den till Apelbergsgatan – så förstår man även att CA kanske inte är så sugen på att sträcka upp handen och frivilligt berätta för polisen att han sålt vapnet illegalt. Utan det kryper nog fram först när han inte längre har något val. Det blev inga trafikböter för Hans Johanssons olovliga u-sväng och även CA undkom med blotta förskräckelsen – i alla fall till en början. Med tiden verkar dock förskräckelsen ha blivit honom övermäktig.

Ungefär så tänker jag om saken. Att CA inte skjutit Palme kan man lätt konstatera vare sig man utgår från en konspiration eller från en ensam opportunist (som du uttryckte det).

Lisbeth & Mårten Palme är av den bestämda uppfattningen att de sett olika gubbar, och då är Mårtens gubbe längre än honom själv (186 cm) medan Lisbeths gubbe (dvs mördaren) ligger på ungefär samma längd som Olof Palme (174cm). Även Anders Björkman som går direkt bakom och liksom Lisbeth har utmärkta möjligheter att bedöma längden på mannen säger redan på mordnatten att mördaren var ungefär lika lång som honom själv (173 cm) och att "alla tre var ungefär lika långa" – vilket man knappast säger om mördaren var 185 cm eller ännu längre.

Vidare har Lisbeth naturligtvis pekat ut Christer Pettersson, och då framstår det som långsökt att hon skulle sammanblanda CA med CP. Nu stämmer visserligen inte kroppslängden riktigt på CP heller (181 cm) men den ligger i alla fall inte så högt som på Mårtens gubbe. Vad jag kan minnas var CA också ganska lång, men har ingen siffra i huvudet. Har du längduppgift på honom?

Sammanfattningsvis var den enda invändning jag hade vid läsningen av ditt inlägg just att man inte ens behöver utgå från någon konspiration för att utesluta CA. Däremot är det förstås alldeles riktigt, att om man utgår från en konspiration så är han utesluten som utpräglad ensamvarg.

Hittade dessa två avsnitt av UG på Nrk-play.
Sevärt material !
TN karriär som supersnut skulle ha stoppats tidigt , enligt min mening var han för nära "buset".
Jag har tilltro till de kriminella....TN var en skitsnut...Han ville gå till historian som "snuten som löste mordet på OP.

LÖ säger en kommentar om att två månader innan CP greps hade de kriminella börjat spekulera om att polisen kommer börja intressera sig för CP. vid 22:20 Del 1.
Min följdfråga är naturligtvis varför?

Haft en känsla av att sthlms undre värld visste så mycket mer om det här mordet än vad som kom fram till farbror Blå!
Jag tror att CP var oskyldig men tyvärr var han vid Grand och rörde till det. Det räckte för att utse honom till syndabock!