Citat:
Ursprungligen postat av DaEzz
Tror du det så får det stå för dig. Den psykologiska utvärderingen är den absolut, utan undantag viktigaste i mönstringsprocessen/selektionen och om en utbildad psykolog anställd av FM har ett underlag från en tidigare utvärdering av en kollega så gör det sannolikt hans bedömning mer exakt, inte tvärt om.
Och det här med att du vill att psykologen ska bedöma din "nuvarande personlighet" (sic!): med väldigt få undantag och då oftast pga trauma eller psykisk sjukdom så ändrar inte vuxna människor personlighet på 3 år eller ens senare i livet. De ändrar beteende och det är psykologens främsta uppgift att se bakom beteendet.
Du faller fortfarande tillbaks i argumentation som i grund och botten handlar om att du anser dig vara missförstådd, att du i själva verket är utmärkt soldat och befälsämne, att du är mogen och har ledaregenskaper och att psykologernas bedömning som säger motsatsen inte ska tas på allvar för att de enligt dig är inkompetenta och misslyckade.
Jag tycker du ska fråga dig varför psykologerna bedömer dig som de faktiskt gör?
Kan det vara för att om du inte klarar av motgångar utan att skylla ifrån dig och att du blir känslomässigt engagerad och upprörd om din egen uppfattning om mognad och ledaregenskaper ifrågasätts vid en intervju under avslappnande förhållanden, så blir det en helt öppen och potentiellt farlig fråga när du ställs inför samma situation efter 8 dagar i fält med minimalt med sömn och kalorier? Eller ännu värre i en livshotande/skarp situation?
Måste bara få inflika lite och delvis försvara "Dr.Doom" lite grann.
När jag gjorde min mönstring för första gången så bodde jag på fosterhem och hade väl mer eller mindre spytt ur mig hela min barndom osv och sen hade jag tydligen enligt den psykologen sagt att jag ogillar folk i skolan osv. håller mig för mig själv m.m. Fick då ett nekande med förklaringen att jag inte skulle kunna hantera att ta order, höra befäl skrika till mig etc.
När jag nu gjorde min GMU-mönstring så fick jag ta del av anteckningarna och blev helt ställd och undrade varför hon hade skrivit en massa lögner som inte alls stämde, då jag mycket väl minns vad jag sa. Det där med order osv. stod inte alls i anteckningarna dock, som jag hade fått som motivering.
Det slutade med att psykologen och jag gick igenom allt från gymnasiet och framåt och sedan sa hon själv att den tidigare psykologen måste ha haft en dålig dag eller helt enkelt varit inkompetent i sin bedömning. Så visst finns det rötägg som inte bryr sig på pliktverket vill jag lova.
Blev lite långt, men men.
Tur att jag inte trodde på er.
grymt värt!
