Du ritar upp vänsterledet som en graf och kollar var den skär x-axeln. Men varför man skulle grafiskt lösa en ekvation som annars lätt kan faktoriseras till x(x-4)(x+4) = 0 förstår jag inte.
Du ritar upp vänsterledet som en graf och kollar var den skär x-axeln. Men varför man skulle grafiskt lösa en ekvation som annars lätt kan faktoriseras till x(x-4)(x+4) = 0 förstår jag inte.
Så svaret ska alltså bli att den skär i x1=4 x2=-4?
Du får tänka vad pq-formeln / kvadratkompletering går ut på. Du sätter ekvationen så det blir = 0 alltså där punkterna y=0
x^3=16x
x^2=16
x= +- roten ur 16, alltså -4 och 4. Rita upp ekvationen och så markerar du vart ekvationen är = 0
__________________
Senast redigerad av FeedHurley 2012-10-03 kl. 14:59.
Jag sitter med lite uppgifter till ett prov imorgon. Tänkte se om någon kan förklara förhållandet mellan vektorers längd/absolutbelopp och riktning/vinkel.
Har två uppgifter:
1. Beräkna längden av vektorn 2a+b, om |a|=4 och |b|=2 och vektorerna a och b bildar vinkeln 4pi/6
2. Två vektorer a och b där längderna är 4 respektive 5 bildar vinkeln pi/3. Hur lång är vektorn a+b ?
Du får tänka vad pq-formeln / kvadratkompletering går ut på. Du sätter ekvationen så det blir = 0 alltså där punkterna y=0
x^3=16x
x^2=16
x= +- roten ur 16, alltså -4 och 4. Rita upp ekvationen och så markerar du vart ekvationen är = 0
Nota bene: Roten x = 0 finns också, och den försvinner när du dividerar bort x.
Det första steget är vanligen att gissa sig fram till ett par rötter och faktorisera ut dem mha polynomdivision, och sen få en andragradare som man löser på vanligt sätt.
Tjänare, jag sitter här och pluggar lite matematisk statistik..
Kan någon hjälpa mig lite med hur man löser följande frågor, utförligt steg för steg med vilken metod osv
raddar upp några frågor här, allt jag kan få hjälp med är jag jättetacksam över
1.
Provytor i Västerbottens kustland Enligt SKOGSDATA 2010 utgör den produktiva skogsmarken (cirka) 73 % av landarealen i Västerbottens kustland ("Vbtn kust").
A. Om vi lägger ut 10 provytor helt slumpmässigt i området "Vbtn kust", och alla provytecentra hamnar på land, hur stor är sannolikheten att 7 stycken av dem
hamnar på produktiv skogsmark?
B. Om vi istället på samma sätt lägger ut ett stort antal provytor så att 200 provyte-
centra hamnar på land, hur stor är sannolikheten att minst 140 av dem hamnar
på produktiv skogsmark?
Ett forskarteam önskade finna en metod för att ta reda på hur många gäss (av viss art) som flyger över en viss bukt. Som ett led i denna verksamhet flögs ett litet flygplan över bukten, och en ”erfaren fågelspanare” fick uppskatta mängden gäss (av den aktuella arten) i olika flockar som passerades. För att utröna om detta verkligen ger tillförlitliga resultat tog man dessutom fotografier av varje flock, och antalet gäss beräknades noggrant i efterhand med hjälp av fotografierna. Resultaten för tio stycken flockar presenteras i tabellen nedan:
Pröva med ett lämpligt ickeparametriskt test om det kan anses föreligga någon skillnad (i något slags genomsnitt) mellan de två metoderna att räkna gäss. Pröva på signifikans-
nivån 5 %.
Anmärkning: Antalet flockar var egentligen 45, men för att underlätta de beräkningar
som krävs för denna uppgift togs endast tio av dem med.
