2010-10-19, 14:56
  #1669
Medlem
isen.stars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Vet inte vad du har gjort för fel, men så här kan du räkna...

Vi har att projektionen av v=(1,-1,2) är P(v) = v + tn för något reellt t och n är normalvektor till planet, dvs (1,1,2). Alltså är P(v) = (1,-1,2) + t(1,1,2). Den vektorn ligger på planet och uppfyller alltså planets ekvation,

(1+t)+(-1+t)+2(2+2t)=1 -> t = -1/2.

Sen vet vi att speglingen S(v) = v + 2tn, dvs = (1,-1,2) + 2t(1,1,2) = (1,-1,2) + 2(-1/2)(1,1,2) = (1,-1,2) - (1,1,2) = (0,-2,0).
Ah, nu fattar jag vad felet var. Tack!

Nästa problem: Bevisa med hjälp av induktion att
4^(2n) - 15n - 1
är delbart med 225 för alla positiva heltal n.
Citera
2010-10-19, 15:01
  #1670
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Mjo... men då är det ju mest exempel med trigparameterisering osv. Så vadå, ska jag göra nåt sånt här...

x(t) = t
y(t) = 1-2t

dx = dt
dy = -2 dt

så det blir (3-2t) dt.
Något sånt.
Citat:
Hur blir det med integrationsgränserna? Svaret är 2 så då funkar både att integrera från -1 till 1, eller att integrera från 0 till 1. Är det alltid/oftast "godtyckligt" eller är det bara coincidence att det inte spelar roll denna gång?
Integrera från början till slutet. Du hade (0,1) till (1,-1), så det borde ju bli t=0 till t=1.
Citera
2010-10-19, 15:09
  #1671
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av isen.star
Nästa problem: Bevisa med hjälp av induktion att
4^(2n) - 15n - 1
är delbart med 225 för alla positiva heltal n.
Basfallet (n=1) får du ta själv.

Det centrala i induktionssteget är att fixera n och anta att 4^(2n) - 15 n - 1 = 225 k för något heltal k, vilket även kan skrivas 4^(2n) = 225 k + 15 n + 1. Då gäller
4^(2(n+1)) - 15(n+1) - 1 = 16 * 4^(2n) - 15n - 16 = 16 * (225 k + 15 n + 1) - 15 n - 16
= 16 * 225 k + 15 * 15 n = 225 (16 k + n),
dvs 4^(2(n+1)) - 15(n+1) - 1 är jämnt delbart med 225.
Citera
2010-10-19, 15:21
  #1672
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Sedan finns specialfallet med linjer som är parallella med y-axeln. Dessa kan skrivas x = a. Där blir (löst talat) k = ∞. Dessa kan dock parametriseras genom att man sätter x(t) = a och y(t) = t.

Mjaha, b-uppgiften var precis så, alltså

∫ y dx - dy (0,1) till (1,1) och (1,1) till (1,-1). Då gjorde jag:

x(t) = t
y(t) =1
dx = dt
dy = 0

∫[0,1]1*dt - 0 = ∫[0,1]dt = 1, och

x(t) = 1
y(t) = t
dx = 0
dy = dt

∫[1,-1] t*0 - 1*dt = -∫[1,-1]dt = 2, så ∫ ydx - dy = 3.

Lite udda att integrera från 1 till -1, men annars blir det ju fel tecken.
Citera
2010-10-19, 15:27
  #1673
Medlem
muminporrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Vad menar du med "Transformationen avbildar (1+i, 2, 0) på (0, ∞, i-1)"? Är det att 1+i avbildas på 0, att 2 avbildas på ∞, och att 0 avbildas på i-1?

Ja precis!
Citera
2010-10-19, 16:16
  #1674
Medlem
nutkjells avatar
Jag är så pinsamt dålig på att förkorta bråk.

Jag har Y = ((x+2)^2) / 2
Gör om till ( x^2 + 4x + 4) / 2 = (x^2 / 2) + ( 4x / 2) + (4 / 2) men sen då?
När jag förkortat ska jag derivera funktionen vilket jag inte har några problem med men just bråkförkortning tycker jag är så himla bökigt och svårt.


(En annan uppgift men är detta korrekt förkortning?
y = (x^3 -x) / x = x + x^-2
)

Kan även tillägga att detta är på gymnasienivå.
Citera
2010-10-19, 16:25
  #1675
Medlem
bjornebarns avatar
Tack så mycket manne, för svar tidigare

Citat:
Ursprungligen postat av nutkjell
Jag är så pinsamt dålig på att förkorta bråk.

Jag har Y = ((x+2)^2) / 2
Gör om till ( x^2 + 4x + 4) / 2 = (x^2 / 2) + ( 4x / 2) + (4 / 2) men sen då?
När jag förkortat ska jag derivera funktionen vilket jag inte har några problem med men just bråkförkortning tycker jag är så himla bökigt och svårt.


(En annan uppgift men är detta korrekt förkortning?
y = (x^3 -x) / x = x + x^-2
)

Kan även tillägga att detta är på gymnasienivå.

( x^2 + 4x + 4) / 2 = (x^2 / 2) + ( 4x / 2) + (4 / 2) = (x^2)/2+2x+2

a^x/a^y = a^(x-y), på samma sät är
a^x * a^y = a^(x+y)

Du har alltså

y=(x^3 - x)/x = (x^3 -x^1)/(x^1) = x^(3-1)-x^(1-1)=x^2-x^0=x^2-1
Citera
2010-10-19, 16:38
  #1676
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av muminporr
Ska utan någon explicit formel avgöra bilden av |z - 1| = 1 och |z-1| < 1 vid en möbius transformation. Transformationen avbildar (1+i, 2, 0) på (0, ∞, i-1).

Det är lätt att inse |z-1| = 1 avbildas på "cirkeln" som ges av (0, ∞, i-1), ty cirklar avbildas på cirklar och (1+i, 2, 0) ligger på den givna cirkeln. Ritar vi upp bilden i ℂ får vi linjen mellan 0 och i-1? Sedan antar jag att bilden av |z-1| < 1 måste vara halvplanet antingen under eller över linjen mellan 0 och i-1, men hur ska jag ta reda på vilket?

Möbiustransformer bevarar orientation, i bemärkelsen att om du går längs med cirkeln genom (1+i, 2, 0) så att punkterna kommer i den ordningen, och tittar lite åt vänster, så kommer området till vänster avbildas på området som är till vänster om linjen genom 0, ∞, i-1 om du går längs med den så att punkterna också kommer i den ordningen.

Citat:
Och hur tar jag reda på avbildningar av andra saker, som reella och imaginära axeln?

Det verkar jobbigt. Man skulle ju kunna använda att om z avbildas på f(z) så är

[1+i, 2; 0, z] = [0, ∞; i-1, f(z)]

där [.,.;.,.] betecknar dubbelförhållande, och därigenom räkna ut f(z) för några z. Men det känns strikt jobbigare än att bara räkna ut vad formeln för Möbiustransformationen är direkt.
Citera
2010-10-19, 17:16
  #1677
Medlem
muminporrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Möbiustransformer bevarar orientation, i bemärkelsen att om du går längs med cirkeln genom (1+i, 2, 0) så att punkterna kommer i den ordningen, och tittar lite åt vänster, så kommer området till vänster avbildas på området som är till vänster om linjen genom 0, ∞, i-1 om du går längs med den så att punkterna också kommer i den ordningen.

Jaha okej, det förklarar saken! Tack för hjälpen. När det gäller det andra så är jag osäker på om jag förstår vad du menar. Dubbelförhållande känner jag inte igen i det här sammanhanget, och troligen är det inte så det är meningen att uppgiften ska lösas. Jag håller med om att det känns onödigt krångligt att inte beräkna transformationen direkt, men jag antar att det ska öka förståelsen hur transformationen beter sig.

När det gäller den imaginära axeln försökte jag mig på det här resonemanget tidigare i tråden, men det var mest vilt spekulerande:

Citat:
Med t.ex. den imaginära axeln, kan det vara så att man anser det vara en cirkel i ℂ* som då är ortogonal mot cirklar i ℂ? Vi vet att ortogonala linjer avbildas ortogonalt och att 0 som ligger på den imaginära axeln avbildas på 1+i. Alltså borde den imaginära axeln avbildas på linjen som går genom punkten 1+i och är ortgonal mot den givna linjen?
Citera
2010-10-19, 17:47
  #1678
Medlem
girlintroubles avatar
Är det någon som känner för att hjälpa mig att räkna tro?

BEstäm de sex första talen i en geometrisk talföljd där a_3 = 20 och a_6 = 1280.

Thank you!
Citera
2010-10-19, 17:50
  #1679
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av muminporr
Jaha okej, det förklarar saken! Tack för hjälpen. När det gäller det andra så är jag osäker på om jag förstår vad du menar. Dubbelförhållande känner jag inte igen i det här sammanhanget, och troligen är det inte så det är meningen att uppgiften ska lösas. Jag håller med om att det känns onödigt krångligt att inte beräkna transformationen direkt, men jag antar att det ska öka förståelsen hur transformationen beter sig.

När det gäller den imaginära axeln försökte jag mig på det här resonemanget tidigare i tråden, men det var mest vilt spekulerande:
Citat:
Med t.ex. den imaginära axeln, kan det vara så att man anser det vara en cirkel i ℂ* som då är ortogonal mot cirklar i ℂ? Vi vet att ortogonala linjer avbildas ortogonalt och att 0 som ligger på den imaginära axeln avbildas på 1+i. Alltså borde den imaginära axeln avbildas på linjen som går genom punkten 1+i och är ortgonal mot den givna linjen?

Vet inte riktigt hur du menar, den imaginära axeln är inte ortogonal mot alla cirklar i C. Men huvudidén är definitivt bra, t.ex. funkar ju detta för den reella axeln:

Låt R vara den rella axeln, och låt R' vara dess bild. Då innehåller R 0 och 2, så R' innehåller i-1 och ∞. Vidare är R ortogonal mot cirkeln |z-1| = 1, så då måste R' vara ortogonal mot linjen genom 0 och i-1. Men det finns bara en sån cirkel/linjen, det är linjen som går igenom i-1 "snett 45° åt höger och uppåt". Så detta måste vara R'.

För den imaginära axeln I kan vi använda att den tangerar cirkeln |x-1| = 1 vid 0, så då måste I' tangera linjen genom 0 och i-1 vid i-1. Men det finns många cirklar som gör det. Så vi måste göra nåt annat. Håll i hatten nu.

Låt L vara linjen genom 0 och 2. Då korsar L cirkeln |z-1| = 1 med vinkel 45°. Men då måste L avbildas på någon cirkel eller linje som passerar genom i-1, ∞ samt korsar linjen genom i-1 och 0 under 45 graders vinkel. Men då måste L' (bilden av L) vara den imaginära axeln. (vi använder här orientationen vid korsningen mellan cirkeln |z-1| = 1 och L vid i+1 för att sluta oss till att det är den reella axeln och inte den reella axeln.)

Men L korsar också I under 45° vinkel, så vi vet alltså att I' är en cirkel, tangerandes linjen genom i-1 och 0 vid i-1, och som korsar den imaginära axeln under 45° vinkel. Vi vet också att det ligger i halvplanet ovanför linjen genom i-1 och 0. Då är det inte svårt att med vanlig hederlig geometri övertyga sig om att I' är cirkeln med centrum i -1/2 + 3i/2 och radie 1/√2.

Med reservation för att jag räknat fel.
Citera
2010-10-19, 18:37
  #1680
Medlem
Tlagnojs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av girlintrouble
Är det någon som känner för att hjälpa mig att räkna tro?

BEstäm de sex första talen i en geometrisk talföljd där a_3 = 20 och a_6 = 1280.

Thank you!

http://upload.wikimedia.org/math/b/7/c/b7c7c2d2eb3982848ddf201f81e2087e.png

Sätt in talen, räkna ut a₁ och q och räkna sedan ut resten av talen enligt formeln.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in