2011-08-12, 20:05
  #14557
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sp3tt
Om intervallet är 4 långt och ska delas i 8 lika delar hur lång blir varje del?

Ok, jag tror min fråga är dåligt formulerad för jag vet att varje del är 1/2:

Ursprungligen postat av Faciteus
Jag förstår att man ska dela upp det på åtta lika stora delar vilket ger
2-(-2)=4
varje längd är alltså 4/8=1/2


Hur ska jag gå vidare är min fråga? Hur får jag ut under och översumma om f(x)=x^2
Detta vet jag är fel:

Undersumma = f(0)*8+f(0)*8=0
Översumma = f(2)*1/2+f(-2)*1/2=4

Stämmer detta?

Man ska även beräkna medelvärdet av under- och
översumman. Är detta en bättre uppskattning av Integral från -2 till 2 av x^2 dx än när vi delade upp intervallet i två delar? (Se mitt tidigare inlägg idag)

/
F
__________________
Senast redigerad av Faciteus 2011-08-12 kl. 20:09.
Citera
2011-08-12, 20:06
  #14558
Medlem
Fadingskys avatar
Tja!
Jag har en uppgift som jag har kört fast på. Den gäller komplexa tal. En triangel i det komplexa talplanet har hörnpunkter i 0, 1+5i och 3+2i. Triangeln roteras runt origo samtidigt som den förstoras likformigt så att hörnpunkten 3+2i hamnar i 4+i.

Bestäm var hörnpunkten 1+5i hamnar efter transformationen.

Svaret kan skrivas som a+ib, där a och b är reella tal.

Hur ska jag tackla det här problemet?

Jag kommer bara till början där |3+2i|=sqrt(13) och |4+i|=sqrt(17) vilket ger skillnaden sqrt(13):sqrt(17)
__________________
Senast redigerad av Fadingsky 2011-08-12 kl. 20:31.
Citera
2011-08-12, 20:42
  #14559
Medlem
Hej!

Jag stötte på patrull när jag försökte lösa en uppgift i Sannolikhetsteori. Uppgiften lyder som följande:

Den stokastiska variabeln X är poissonfördelad med väntevärdet m; den har då även variansen m. Beräkna approximativt väntevärde och standardavvikelse för Y=sqrt(X).

Jag har redan kollat i facit, men jag förstår inte hur de kommer fram till svaret (speciellt för standardavvikelsen). Det skulle vara mycket uppskattat om någon kunde sprida lite ljus på uppgiften.

Här följer svaret:

Mvh namatoj
Citera
2011-08-12, 20:43
  #14560
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Faciteus
Yes, jag vet det:

f(x)+f(x)*längden/delar på intervallet

Dock har jag lite svårt att förstå hur jag ska hitta de max- och minvärdena på åtta delar. Hur delar jag upp [-2,2] i åtta delar?
Jag skrev ju hur delintervallen skulle vara, läste du inte mitt inlägg?

Citat:
Ursprungligen postat av Faciteus
Ok, jag tror min fråga är dåligt formulerad för jag vet att varje del är 1/2:

Ursprungligen postat av Faciteus
Jag förstår att man ska dela upp det på åtta lika stora delar vilket ger
2-(-2)=4
varje längd är alltså 4/8=1/2


Hur ska jag gå vidare är min fråga? Hur får jag ut under och översumma om f(x)=x^2
Detta vet jag är fel:

Undersumma = f(0)*8+f(0)*8=0
Översumma = f(2)*1/2+f(-2)*1/2=4

Stämmer detta?

Man ska även beräkna medelvärdet av under- och
översumman. Är detta en bättre uppskattning av Integral från -2 till 2 av x^2 dx än när vi delade upp intervallet i två delar? (Se mitt tidigare inlägg idag)

/
F

Kan du inte hitta max/minvärdena av x^2 på dessa delintervall? På fullt allvar?
__________________
Senast redigerad av onkelstankel 2011-08-12 kl. 20:46.
Citera
2011-08-12, 20:53
  #14561
Medlem
Fadingskys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fadingsky
Tja!
Jag har en uppgift som jag har kört fast på. Den gäller komplexa tal. En triangel i det komplexa talplanet har hörnpunkter i 0, 1+5i och 3+2i. Triangeln roteras runt origo samtidigt som den förstoras likformigt så att hörnpunkten 3+2i hamnar i 4+i.

Bestäm var hörnpunkten 1+5i hamnar efter transformationen.

Svaret kan skrivas som a+ib, där a och b är reella tal.

Hur ska jag tackla det här problemet?

Jag kommer bara till början där |3+2i|=sqrt(13) och |4+i|=sqrt(17) vilket ger skillnaden sqrt(13):sqrt(17)

Jag kom på hur man gjorde den
Citera
2011-08-12, 21:06
  #14562
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av namatoj
Hej!

Jag stötte på patrull när jag försökte lösa en uppgift i Sannolikhetsteori. Uppgiften lyder som följande:

Den stokastiska variabeln X är poissonfördelad med väntevärdet m; den har då även variansen m. Beräkna approximativt väntevärde och standardavvikelse för Y=sqrt(X).

Jag har redan kollat i facit, men jag förstår inte hur de kommer fram till svaret (speciellt för standardavvikelsen). Det skulle vara mycket uppskattat om någon kunde sprida lite ljus på uppgiften.

Här följer svaret:

Mvh namatoj

Idén bakom den approximation är att det är svårt att beräkna E(f(X)) och V(f(X)) för godtyckliga funktioner f. Däremot, om f är en linjär funktion, så är dessa enkla att beräkna förutsatt att man känner till E(X) och V(X).

Så idén är att vi försöker göra en linjär approximation till funktion sqrt(x). Ett bra sätt att göra linjära approximationer till (deriverbara) funktioner är att ta en tangent till grafen till funktionen ifråga runt någon punkt av intresse. I vårt fall kan vi välja medelvärdet m som punkten av intresse (eftersom det i nån mening är "centrum" för vart slumpvariabeln X:s värde med stor sannolikhet hamnar). Att ta tangenten på detta vis för att få en linjär approximation är samma sak som att ta en Taylorutveckling och trunkera den till att bara innehålla linjära termer.

Hursomhelst, så kan vi alltså ta och beräkna en linjär approximation till funktionen sqrt(x), giltlig runt x = m, genom att använda tangenten till funktionsgrafen av sqrt(x), och använda tangenten som approximation. Om du gör på detta sätt kommer du märka att du får samma svar som i facit.
Citera
2011-08-12, 21:34
  #14563
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Idén bakom den approximation är att det är svårt att beräkna E(f(X)) och V(f(X)) för godtyckliga funktioner f. Däremot, om f är en linjär funktion, så är dessa enkla att beräkna förutsatt att man känner till E(X) och V(X).

Så idén är att vi försöker göra en linjär approximation till funktion sqrt(x). Ett bra sätt att göra linjära approximationer till (deriverbara) funktioner är att ta en tangent till grafen till funktionen ifråga runt någon punkt av intresse. I vårt fall kan vi välja medelvärdet m som punkten av intresse (eftersom det i nån mening är "centrum" för vart slumpvariabeln X:s värde med stor sannolikhet hamnar). Att ta tangenten på detta vis för att få en linjär approximation är samma sak som att ta en Taylorutveckling och trunkera den till att bara innehålla linjära termer.

Hursomhelst, så kan vi alltså ta och beräkna en linjär approximation till funktionen sqrt(x), giltlig runt x = m, genom att använda tangenten till funktionsgrafen av sqrt(x), och använda tangenten som approximation. Om du gör på detta sätt kommer du märka att du får samma svar som i facit.


Tack så jättemycket! Jag tänkte inte alls i dom banorna, nu blev jag jätteglad .
Citera
2011-08-13, 12:18
  #14564
Medlem
Har totalt hjärnsläpp och skulle behöva hjälp med en rätt enkel uppgift. =)

Hur löser man : sin^2(x)=1 ?
Citera
2011-08-13, 12:23
  #14565
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gunnar1234
Har totalt hjärnsläpp och skulle behöva hjälp med en rätt enkel uppgift. =)

Hur löser man : sin²(x)=1 ?
sin²x = 1 ⇔ sinx = ±1

De samlade lösningarna ges alltså av lösningsmängden från sinx = 1 och sinx = -1 som du löser separat som vanligt.
Citera
2011-08-13, 14:30
  #14566
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Otrolig
sin²x = 1 ⇔ sinx = ±1

De samlade lösningarna ges alltså av lösningsmängden från sinx = 1 och sinx = -1 som du löser separat som vanligt.


Såklart! =) Tack så mycket!
Citera
2011-08-13, 15:18
  #14567
Medlem
Hejsan. Hur skulle ni göra för att få reda på funktionen till en graf?
Jag behöver hjälp med en uppgift där man med hjälp av en graf över 2 funktioner ska ta reda på vilka 4 nya grafer de nya funktionerna bildar när man kombinerar dem, f(x)+g(x), f(x)*g(x), f(g(x)) samt g(f(x))

de två funktionerna i fråga är dessa;
https://mapleta.math.chalmers.se/mapleta/web/Somm2008001/Public_Html/imageTL/fochg.jpg

är det lättast att ta reda på vilka de båda funktionerna är för att sedan lösa numeriskt på nått sätt eller komplicerar jag till det?

de 4 nya funktionerna ser ut såhär;
https://mapleta.math.chalmers.se/mapleta/web/Somm2008001/Public_Html/imageTL/sammansattapolynombukett.jpg

tack på förhand för hjälpen
Citera
2011-08-13, 15:37
  #14568
Medlem
muminporrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Tror jag visst blandande ihop m och n; jag skrev som om funktionen f var definierad som

f(m,n) =
{ 1 if m= n
-1 if m=n-1
0 otherwise }

vilket blev lite galet. Jag tror dock att allt jag skrivit är korrekt om man byter plats på m och n samt
µ och ν. Jag tror också att det sista rådet:

fortfarande är vettigt.

Det förklarar saken, jag blev lite förvirrad först när jag skulle räkna ut det själv och fick motsatta svar. När det gäller tillvägagångssättet så föredrar jag faktiskt när man fokuserar på D-mängderna.

Jag fortsätter…

Let E = [0,1] x [0,1]. Investigate the existence and equality of ∫_{E} fdm², ∫∫fdxdy, ∫∫fdydx for the following f.

a. f(x,y) = (x²-y²)/(x²+y²)²
b. f(x,y) = 1/(1-xy)^a, (a > 0)

För a. Måste jag beräkna de två dubbelintegralerna för att visa att ∫_{E} fdm² ej existerar?

För b. Om en funktion är kontinuerlig förutom i en nollmängd, är den fortfarande Borel-mätbar? Eller, i det här fallet, kanske man kan påstå att man kan bortse från (0,0) då den inte finns i några öppna delmängder?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in