2011-06-02, 10:13
  #12469
Bannlyst
Tack för snabbt svar!

kan något förklara denna också:
Är talföljden 110; –330; 990; … geometrisk? Motivera ditt svar. Om ja, beräkna i så fall
summan av de 16 första talen.
Citera
2011-06-02, 10:53
  #12470
Medlem
litenbondes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av linkanmx
Tack för snabbt svar!

kan något förklara denna också:
Är talföljden 110; –330; 990; … geometrisk? Motivera ditt svar. Om ja, beräkna i så fall
summan av de 16 första talen.

Ja det kan den vara och är antagligen även det om du arbetar i just ett sådant kapitel.

En geometrisk summa är när efterföljande värden är en produkt av det tidigare med ett givet värde k, vilket för detta fallet ger k=-3

110 = x0
-330=x1 = x0*-3
990=x2=x1*-3

Du vill finna summan av

x0+x1+x2+..+x15

Vilket kan se som

x0+kx0+k^2x0+...k^(n-1)x0

Där n är antalet tal som du vill summera.

sätter vi summa s = x0+kx0+k^2x0+...k^(n-1)x0

Så kan vi med ett "listigt" sätt ändra denna till

s*k= x0*k+xk^2+k^3+..k^nx0

och därefter använda både dessa genom sambandet

s*k-s = (x0*k+x0k^2+k^3x0+..+k^(n-1)x0+k^n*x0) - x0+kx0+k^2x0+...k^(n-1)x0

där alla termer tar ut varandra och kvarstående blir

s*k-s = k^n*x0-x0

Vilket genom utlösning ger

s(k-1) = x0(k^n*-1)

s= x0*(k^n-1)/(k-1)

Summan för de 16 första talen är alltså

s = 110*(-3^16 - 1)/(-3-1) = -10761680
__________________
Senast redigerad av litenbonde 2011-06-02 kl. 11:03.
Citera
2011-06-02, 11:25
  #12471
Medlem
Godmorgon alla flashbackare!

Jag undrar om det finns någon själ som kan hjälpa mig med en uppgift. Jag har misslyckats i flera dagar nu! Blir galen...

Frågan lyder:
Bestäm alla heltalslösningar till ekvationen

43x+19y = 4.

Jag vet att svaret ska bli

x= 16+19n
y= -36-43

Men frågan är hur svaret kan bli det? Jag misstänker att Euklides algoritm skall användas, eller?????
En steg för steg förklaring skulle såååå uppskattas!!!
Tack på förhand!
Citera
2011-06-02, 11:55
  #12472
Medlem
BF_Swedens avatar
Jag satt och kollade på lite primtal och det slog mig att det inte verkar vara något tal som slutar med en femma. Ett, tre, sju och nio men aldrig fem. Finns det någon bra förklaring till det?
Citera
2011-06-02, 11:56
  #12473
Medlem
Zippis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BF_Sweden
Jag satt och kollade på lite primtal och det slog mig att det inte verkar vara något tal som slutar med en femma. Ett, tre, sju och nio men aldrig fem. Finns det någon bra förklaring till det?

För att alla tal som slutar med en femma är jämt dividerbart med fem.
Citera
2011-06-02, 12:11
  #12474
Medlem
BF_Swedens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zippi
För att alla tal som slutar med en femma är jämt dividerbart med fem.
Ja just det. tack!
Det borde väl då ha lite att göra med att fem är så att säga hälften av 10 om du förstår vad jag menar. I och med att vi använder en tiotalsskala.
__________________
Senast redigerad av BF_Sweden 2011-06-02 kl. 12:13.
Citera
2011-06-02, 13:15
  #12475
Medlem
The-Johans avatar
Har en som är krånglig(för mig).

Formeln A = b*h/2 beskriver sambandet mellan area, bas och höjd i en triangel.

A) Lös ut h ur formeln.

B) Beräkna höjden i en triangel med basen 5 cm och arean 18 cm2.

Fattar inte alls hur man räknar ut detta, och inte finns det några liknande exempel i boken heller, vet inte ens hur jag ska börja. Skulle någon kunna berätta för mig hur jag löser ut detta?

Jag laddar upp en bild på det också så ni får med bilden på triangeln.
http://farm4.static.flickr.com/3037/5789398053_9fe439e023_b.jpg
Citera
2011-06-02, 13:20
  #12476
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BF_Sweden
Ja just det. tack!
Det borde väl då ha lite att göra med att fem är så att säga hälften av 10 om du förstår vad jag menar. I och med att vi använder en tiotalsskala.

Ja, 10 kan primtalsfaktoriseras till 2*5. Alltså kommer alla tal som slutar på 2 och 5 inte vara primtal.

Detta eftersom dessa tal kan skrivas såhär:

10*k+2 = 2*5k+2 = 2(5k+1)
eller
10*k+5 = 2*5k+5 = 5(2k +1)

(k är ett positivt heltal)

Alla dessa tal går alltså att dela på 2 eller 5.
Använder vi ett hexadecimalt talsystem är däremot 25 ett primtal.

Nu gissar jag dock bara.
__________________
Senast redigerad av Droom 2011-06-02 kl. 13:25.
Citera
2011-06-02, 13:42
  #12477
Medlem
hetfields avatar
Citat:
Ursprungligen postat av The-Johan
Har en som är krånglig(för mig).

Formeln A = b*h/2 beskriver sambandet mellan area, bas och höjd i en triangel.

A) Lös ut h ur formeln.

B) Beräkna höjden i en triangel med basen 5 cm och arean 18 cm2.

Fattar inte alls hur man räknar ut detta, och inte finns det några liknande exempel i boken heller, vet inte ens hur jag ska börja. Skulle någon kunna berätta för mig hur jag löser ut detta?

Jag laddar upp en bild på det också så ni får med bilden på triangeln.
http://farm4.static.flickr.com/3037/5789398053_9fe439e023_b.jpg
A = b*h/2 <=> multiplicera med 2 på båda sidor
2A = b*h <=> dividera med b på båda sidor
2A/b = h
Citera
2011-06-02, 14:07
  #12478
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av litenbonde
Försöker fixa slutet på en uppgift där jag försöker Laplacetransformera. Jag är säker på att alla tidigare steg har gått som de ska så det jag behöver hjälp med är hur jag ska partialbråksuppdela för att inverstransformera utsignalen.

Y = -(s+1)/(s^2+1)^2 - 1/(s-1)

Andra termen har en uppenbar transform varför det endast är

-(s+1)/(s^2+1)^2

som jag behöver hjälp med

Mvh ...

Möjligen utnyttja att -s/(s^2+1)^2 = d/ds (1/(2(s^2+1))).
Citera
2011-06-02, 14:29
  #12479
Medlem
litenbondes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Möjligen utnyttja att -s/(s^2+1)^2 = d/ds (1/(2(s^2+1))).

Tack! Det löste sig genom den metoden, fick även två andra lösningar där man dels kunde transformera funktionen direkt och inse att 1/(s^2+1)^2 kunde skrivas om till sin(t)θ(t)*sin(t)θ(t), dels genom att utnyttja residykalkyl.
Citera
2011-06-02, 16:39
  #12480
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Det där är lite slarvigt uttryckt, men jag skulle formalisera det såhär:

Låt R vara en kommutativ ring. Låt I vara en additiv delgrupp av R (ej nödvändigtvis ett ideal). Om a ∈ R, låt a + I beteckna mängden a + I = {a + r, r ∈ I}.

Definiera addition av sådana sidoklasser genom
(a + I) + (b + I) = (a+b) + I.
Man kan visa att detta är väldefinierat (dvs att om a' + I = a + I och b' + I = b + I så är (a'+b') + I = (a+b) + I), bara genom att I är en additiv delgrupp.

Måste inte I vara normal? Att a+I = c+I och b+I = d+I => (a+b)+I = (c+d)+I är väl avhängigt just normalitet?

Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Definiera också multiplikation genom
(a + I)(b + I) = ab + I.
Säg att detta är väldefinierat ifall det gäller att om a'+I=a+I, b'+I=b+I så är a'b' + I = ab + I.

Då är multiplikationen väldefinierad (och är distributiv över additionen) omm I är ett ideal.

Hur kommer du fram till det är väldefinierat omm I är ett ideal?


Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
För att visa den andra implikation så antar vi att multiplikationen är väldefinierad, och vill visa att I är ett ideal. Vi vet redan att I är en additiv delgrupp, så det enda vi behöver visa är att om x ∈ I, r ∈ R så är rx ∈ I.

Varför räcker det att visa det?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in