M/S Estonias förlisning

Estonia, ca 150 meter lång, ligger på ca 70 meters djup.

Om man andas vanlig luft på ca 30-40 meters djup så blir man packad, kväveberusad. Skulle någon eller några fastna i en luftficka och sjunka med båten så skulle de antagligen få ont i öronen och sedan frysa ihjäl rejält berusade, om inte syret tog slut innan.

Någonstans runt 80 meter har jag för mig att även (syret i) vanlig luft blir giftig, men jag är väldigt osäker. http://sv.wikipedia.org/wiki/Syrgasförgiftning

Hur skapas en luftficka??

Vanligen när båten vänder på sig, dvs kapsejsar. Skrovet fungerar då som en slags kupa, ungefär som du tar en glas och lägger i vattnet med öppningen neråt. Ett bra exempel som postats i tråden, en man som är nästan tre dagar på ett djup av 30 meter: http://www.foxnews.com/world/2013/12...air-pocket-in/ Videon ger en inblick i hur det är. Mörkt, blött och otrevligt.
Inte komplicerat eller dyrt? Vad har du för belägg för detta? Tror du det räcker med några långa "gummiballonger" för att lyfta fartyget? Kan du ge exempel på något fartyg av den här storleken som bärgats på det där sättet?

Estonia:
Längd 157 meter
Vikt ca 15600 ton
Sjönk på ca 80 meters djup
Har ej bärgats

Kursk:
Längd 154 meter
Vikt ca 13400 ton
Sjönk på ca 100 meters djup
Har bärgats

Kursk hade dock en form som gjorde det enklare, dessutom kapade de ubåten innan de lyfte.

Du ser ingen skillnad på fartygens utformning?

Angående bärgning. Vi lever i ett land där gamlingar inte kan få ett ägg till frukosten eftersom det är för dyrt, en stor del av befolkningen har inte råd att gå till tandläkaren o.s.v. Därför vill vi inte bärga.. Det kostar antagligen några miljarder kr att få upp båten i fråga.

Men det är klart att det går att lyfta upp skrothögen om man vill. Så svårt kan det inte vara. Det kanske behöver specialbyggas fartyg/pråmar eller flytdon/-tankar m.m. Och bra väder är en fördel. Alla som inte sov på fysiklektionerna och/eller har en gnutta sunt förnuft inser att det är fullt möjligt.

Det var inte för dyrt med ägg till frukost 1994. På den tiden hade man istället så gott om pengar att man kunde kosta på sig att slänga sten och betong för 350 miljoner kronor i havet, i motsatt syfte.

Jo, men....

Ur ett rent miljöperspektiv kan detta betraktas som fördelaktigt, då det skapar ett slags konstgjort korallrev. Faunan gynnas.

Jo, Kursken såg väl ut ungefär som en fet cigarr med en puckel, den andra båten såg ut ungefär som en flytande, senare sjunkande, skokartong. Lik förbannat har vi två ungefär lika långa, lika tunga och lika sänkta båtar. En av dem ligger grundare än den andra låg.

M/S Estonia var byggd i Tyskland, inget slarvbygge.
Aktern träffade botten medans fören fortfarande var ovanför vattenytan.
Det betyder att vattenflödet till fören och där dom främre hytterna under däck
vattenfylldes sist, i värsta fall tog det flera timmar innan hela fartyget var helt
vattenfyllt.

Panik för dom som var inlåsta i någorlunda vattentäta utrymmen, helt svart och
vattnet som stiger okontrollerbart + ljudet, vilket oväsen det måste ha varit när hon
sjönk.

Jag läste någonstans att det fraktades flyktingar i inlåsta lastbilscontainers på
M/S Estonia, det måste också vara ett grymt öde om det är sant.

Varför det inte går att bärga M/S Estonia idag är för att
man har fyllt hela bildäck med betong, hon blir då alldeles
för tunga för att bärga idag.

Men det räcker med att skära loss bulben och se om den passar i
bucklan på bogvisiret, gör den inte det är det något annat som har
förorsakat bucklan.

Oavsett var vatten-läckan var som fyllde utrymmet under däck
måste den vara 75 meter från fören och längre akter ut i fartyget, annars
hade M/S Estonia sjunkit med fören först.

Dom som säger att det rusade in vatten i förhytterna under däck talar emot
sjunkförloppet, att hon sjönk med aktern först och fören stack upp.