Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

I SVD uttalar sig adv Thomas Olsson och även Karol Nowak, universitetslektor i juridik, är starkt kritisk till att Göran Lambertz agerande i debatten. Nowak är expert på den så kallade oskyldighetspresumtionen.

"− Han pådyvlar skuld på en person som rätten funnit oskyldig, det är väldigt olämpligt. Rent rättsligt så finns inga mellanlägen, antingen är man skyldig eller oskyldig. Det är otroligt märkligt att en av landets högsta domare agerar på det här sättet, säger Karol Nowak."
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lambertz-forsoker-paverka-rattsprocessen_7462774.svd

Du har så rätt! Först undrade jag varför han gjorde dessa (för mig) märkliga utspel. Men han får säkert en del "människor hemma i stugorna" med sig, som tycker att han gör ett seriöst och bra intryck.

Att flytta fokus från TQ frikännande till att i stället prata om bevisning som inte räcker, är naturligtvis från GL och co sida önskvärt. Själv blir jag förbannad och tycker att han ska ligga lågt under hela denna tiden som TQ söker resning i fall efter fall.

Jag ser ironin i din fråga och jag hoppas Du inte missförstår mig, nu när jag gör en pudel. Jag anser att varje människa ansvarar för sina egna handlingar och även Qvick alias Bergwall. Kan inte en människa hålla reda på sina olika personligheter där en av den är en våldsverkare som skadar pojkar måste han vara under "vård". Enligt min uppfattning är man inte frisk om man kan få till dessa rövarhistorier, trots droger, påtryckningar och belöningar.

Som Qvick manipulerar Bergwall omgivningen och får alla att tro att han är en seriemördare. Med sjuka fantasier som med all rätt sätter skräck i omgivningen. Han får belöning i form av uppmärksamhet och bekräftelse och dagarna går fort. En resa då och då och i centrum för en massa "höjdare". Kunde inte bli bättre.

Som Bergwall vill ha nu framstå som en normal person som var neddrogad i skepnad av Qvick. Bergwall bloggar med infantila drömmar och tankar illustrerade med vacker natur. (jag blir kräkfärdig).

Sture Bergwall analyserar och spekulerar om allt som om han vore en i gänget igen, men på andra sidan, nu med de "goda". Han får njuta av kollegialitetens berusning.

Nu är Sture Bergwall i centrum igen, folk tar honom på allvar, han har en blogg och debatten har honom i fokus. Han har intaget skepnaden av en god samhällsmedborgare som oförskyllt råkat illa ut. Kan det bli bättre?

Det jag försöker förmedla är att saken handlar om Qvick-Bergwalls skuld oavsett vad han kallar sig och oavsett i vilken skepnad han är känd eller ökänd.

Saken handlar om att han blivit felaktig dömd av folk som borde veta bättre. Vi har domstolar för att det finns grader av brott och brottslingar, olika nyanser som avgör vad som skall ligga till last och på vilka grunder. När felen upptäcks gör de som felat allt för att dölja saken och förvärra situationen. Det går mördare fria och brottsoffer som inte fått den respekt de förtjänar med att deras död togs på allvar och utreddes. Det finns anhöriga och sörjande som inte kan sätta punkt. Man valde den enkla vägen att hitta en galning som villigt tog på sig allt. Man lät sig villigt duperas medan arvodena tickade på och karriärerna gynnades.

En oberoende psykundersökning långt från Säter vore på sin plats och en förutsättningslös syn på saken vore en bra början. Om systemet fungerade borde nya JK se på saken och bortse från att hon är vän med Göran Lambertz samt att hon tycker illa om de som kritiserar rättssystemet.

Saken lever sitt eget liv med resningar och ovilliga åklagare, som vägrar gå i tidigare kollegors fotspår. Ett tecken på att ihärdigt juridiskt arbete visar att rättssystemet fungerar trots aktörerna i Cirkus Qvick.

Tack för länken och jag läste den omgående om än jag inte direkt lusläste den. Onekligen intressant och min hypotes är förstås att sanningen som vanligt ligger nånstans mellan Quick och offrens redogörelser. Upplevelsen färgas naturligtvis av vilken roll i händelsen man har. Enligt de flesta i denna tråd så är ju Quick en astronomisk lögnare - åtminstone fram till ca sekelskiftet - och frågan är då hur till stor del man ska köpa Quick version. Jag tycker att han som vanligt spånar in i sin sedvanliga självömkan och skyllande på drogerna. Alltså lutar jag mer åt offrens versioner, men det skulle naturligtvis vara intressant om någon hade tid att göra en rejäl analys av de olika varianterna. Här har vi ju flera fall där levande offer och vittnen finns.

För övrigt tycker jag att det är intressant hur Quick här självmant drogar ner sig med alkohol och narkosmedel och trots detta har klara och tydliga minnen 40 år senare av både brott, straff, offer och sin gastkramande ångest att han ytterst detalj- och färgrikt kan beskriva allt. Medan den garvade, hospitaliserade missbrukaren Quick i samband med hans bekännelser av morden är så bortom allt förnuft och sans p g a att han knaprar lite lugnande medel att han luras bekänna ett tvåsiffrigt antal mord! Den manipulative psykopaten Quick/Bergwall i all sin sjuka fägring.

Vresrosen: I dina inlägg verkar du tro att Sture Bergwall är ett alias, det är tvärtom. Han är född som Sture Bergwall, tog sen namnet Thomas Quick för att sedan återta sitt födelsenamn.

Bara mina fem öre

Håller helt med att knivhuggningen i Uppsala kommit märkligt i skymundan och att det inte blev rättegång är rena katastrofen. Men detta var 70-tal och i artikeln förklaras det ju så här:


Idag hade det blivit finkan, men i 70-talets Daltarsverige var in o ut på hispan mycket vanligare påföljd för mången farlig våldsbrottsling.

Ja.

https://www.flashback.org/sp39109843

Läs särskilt citatet av G W Den Allsmäktiges uttalande 1996.

Personen har två namn som återspeglar olika identiteter. Sture Bergwall är dömd som Thomas Qvick. Nu är Sture Bergwall i händelsernas centrum för att rentvå Thomas Kvick. Ett upplägg som bäddar för löjets skimmer över rättsväsendet oavsett vad som är alias.
Det är i skepnad av Thomas Qvick denna sak har intresse. Som Sture Bergwall är personen en i raden av dårar.

I en perfekt värld skulle Sture Bergwall fått vård när han började härja som Thomas Qvick.

En grundling oberoende psykundersökning och genomgång av Säters olika utredningar och den "vård" som tillhandahölls vore på sin plats.

Av ren nyfikenhet, så undrar jag hur många av er som läst boken " Fallet Tomas Quick" av Hannes Råstam?

Det är fascinerande läsning, kan jag berätta.

Kan det vara så enkelt att vi har en barfotajurist som gjort karriär för att han var med i arbetarrörelsen?

Kan det vara så enkelt att det handlar om andra meriter än yrkeskompetens när höga poster har delats ut och att nu ser vi konsekvensen av det?

Kan det vara så enkelt att rättssystemet fungerar för det mesta men ibland behövs en JK med integritet för att rätta till fel, och att det var så det var tänkt. Det var inte tänkt att det skulle bli vänskapskorruption till varje pris, att JK försvarar felaktigheter in absurdum i stället för att kunna lagen och tiillämpa lagen i den mån han kan för att bli av med tråkigheter som har skett.

JK är en ventil som blivit en propp. Kejsaren har inga kläder.

I en perfekt värld så skulle Sture Bergwall aldrig ha känt sig som "en i raden av dårar", utan blivit sedd och behandlad (i dubbla bemärkelser) som den individ han var.

Nu får man istället intrycket av att Bergwall var tvungen att bli Qvick för att alls få någon vård.

Vanliga missanpassade missbrukande gubbar med urgamla religiösa och homofobiska/homoerotiska neuroser, som när det går dåligt för dem begår klumpiga brott?
- Nä-e, alldeles för tråkigt. Inget man skriver böcker om. Inte kan vi nu börja behandla alla svamliga parkkemister heller!
Men om det i hans barndom (minns det religiösa hemmet!) finns gruvligheter?
- Tja, kanske underhållande för stunden, men mera deprimerande.
Men om dessa gruvliga barndomsupplevelser orsakat inte bara hans missbruk, neuroser och våldsbrott?
- Nåjo, men brotten är nu inte så intressanta egentligen. Klumpiga. Länge sedan.
Men kanske det finns värre brott? Sånt som han inte blivit fast för? Saker som är lika ruskiga som hand barndomsupplevelser?
- Ruskiga nya brott? Och han kan själv berätta om dem? Våld och död och sex? Bäst att vi bokar in en stående terapitid för honom genast!

Man mår litet illa när man tänker på det.


Minst sagt.
Vi får hoppas att någon orkar ta tag i detta när väl alla resningar är avklarade, för detta (vården) är något som berör väldigt många fler än bara Bergwall. Och det är sällan någon lyssnar på felbehandlade psykpatienter, hur rätt de än har.

Angående Sture Bergwalls tidigare domar så är de i sak irrelevanta för sakfrågan om morddomarna. Möjligen är de intressanta som kuriosa, då de är de enda domarna som hade hållbar bevisning. Men beskrivningarna av vad som egentligen har hänt är divergerande. Dessutom är homosexualitet inte olagligt idag.