Tvåårig pojke i Mjölby mördad av 24-åring (2010)

Okej, överkurs då. Om man får en skada kan det leda till olika sjukdomstillstånd. Om tarmarna är trasiga så kan man faktiskt bli sjuk.

Sanningen är att man kan bli sjuk av en skada. Är tarmarna spräckta och innehållet rinner ut då kan man bli sjuk rimligen. Men du kanske skulle säga att man är frisk när man går omkring med tarmarna spräckta?

Kan du förklara medicinskt huruvida det inte händer något som gör att man blir sjuk om tarmarna är spräckta?

Om tarminnehållet läcker ut i magen så blir man så pass allvarligt skadad att det kan leda till dödsfall. Anser du att T dog pga sjukdom eller misshandel?

Menar du att man inte blir sjuk av att ha avföring i buken, utanför tarmarna?

Men nu var frågan om det var svårt att se att T var misshandlad för han var sjuk samtidigt. Jag anser att T mådde dåligt för att han var misshandlad. Inte för att han hade en sjukdom.

Ja det är väl rätt rimligt att anta det, det tycker jag också. Men det är ju knappast fel att säga att man blir sjuk av att ha avföring i bukhålan pga att tarmarna är trasiga.

Och komtentan är ju hur som helst, tycker jag då, att man kan inte rimligen anta att Zanna visste att sonen var sjuk/dålig för att sambon slagit sönder tarmarna på gossen.

Barn blir ju nämligen också sjuka ibland utan att vara misshandlade. Det torde faktiskt vara rätt så vanligt att barn blir sjuka utan att någon har skadat dem.

Men visst man kan tänka sig att hon förstod, men jag kan inte tolka det så, eftersom hon faktiskt var väldigt mån om pojken. Och för att ingen ska få tuppjuck nu då, så anser jag inte för det att hon var en perfekt förälder på något sätt. Men jag vill inte sätta likhetstecken mellan att inte vara perfekt, eller till och med rätt så dålig förälder med att man är likgiltig till att barnet blir misshandlad.

Det beror på att om man är en dålig förälder kan man ända sätta sitt barn främst, trots att man inte lyckas i alla avseenden därför att man har personliga brister. Men just det att man har personliga brister är inte alls samma sak som att man medvetet tillåter något som gör barnet illa. Jag kan inte göra den kopplingen.

Och även om man är en dålig förälder kan man duperas av någon att tro att de vill barnets bästa. Det har liksom inget med det att göra. Det är helt irrelevant.

Hur framlever de tre vuxna sina liv, just nu, någon som vet?

Ja och jag anser att det här är hårklyverier, att du har snöat in på ett ord, d v s "sjuk" och av av någon anledning inte vill inse fakta.

Om någon utsätts för återkommande våld så att det sätter sig på psyket så menligt att denne - allt enligt de fakta vi har att gå på från förundersökningens protokollbilaga - "mår dåligt, får ont i magen och diarréer, går tillbaka i utvecklingen och blir personlighetsförändrad, får också försämrad balans och verkar ha ont i höger ljumske/höft" då är denne "ofrisk", m a o sjuk, kanske t o m döende, att han är misshandlad uppdagas ju först efter den stackars pojkens död/obduktion.

Du skriver "söndertrasad", men hade han varit det innan den sista och dödliga misshandeln, då borde läkarna ha sett detta.

Skillnaden mellan ditt och mitt resonemang är att jag försöker förklara händelseförloppet i kronologisk ordning och eftersom varken läkare eller någon annan medicinskt kunnig runt pojken lyckas diagnostisera att han är misshandlad och att hans sjukdomar till följd av misshandeln - psykiska och fysiska- beror på detta, kommer aldrig viktig information fram till modern om vad som är på väg att hända med hennes lille son.

Du använder dig av facit och går sedan baklänges i ditt resonemang - vi vet alla att pojken misshandlades till döds och att han dog av sina skador - och försöker därmed även skuldbelägga mamman, men den hypotesen fungerar bara om mamman kände till misshandeln av pojken men valde att se åt andra hållet.

Ja, jag tror hon nånstans inom sej visste att P var hårdhänt mot pojken, inte så hårdhänt som han var men att hon var medveten om viss misshandel, det tror jag.

Det tror jag också. Mig veterligen har ingen här skrivit att Z gnuggade händerna i sin medvetenhet över att T slogs till döds.

Ja du har rätt i att ta det i kronologisk ordning. Det hela inträffade under relativt kort tid, fyra månader tror jag att det blir. Och det finns några punkter där som kan vara tydliga, åtminstone i efterhand, men frågan är ju hur det såg ut då för mamman. Min teori är ju att hon talade med sin kärlek och den som hade god hand om sonen och blev förd bakom ljuset.

De flesta unga kvinnor på plus tjugo är faktiskt naiva. Människor är det när de är unga och således lättare att dupera och styra med sitt tal och sitt sätt.

(min fetning)

Lite groda va?