Bra snack av
Stivali. Men som sagt så nåddes ett crescendo här på Flashback sommaren 2006.
Svenskar har varit stolta över att lämna det gamla och att hela tiden ligga i framkant med sociala reformer, jämställdhet, multikultur, feminism osv. Att ta sig själv och livet på allvar. Att riva det gamla och bygga nytt, funktion är viktigt. Konsensus. Mogna överväganden. Litar på auktoriteter. Laglydiga.
Italienarna håller på traditioner, familj, stolta över antiken och renässansen, duktiga på mode och sportbilar. Att ta livet med en klackspark. Bevara det gamla och svårt som fan att bygga nytt, utseende är viktigt. Olika åsikter. Känslor och passion. Misstror auktoriteter. Laglydiga ibland.
Ingen värdering, bara ett konstaterande att vi är olika. Hmm får man dra sådana här fördomsfulla generaliseringar nuförtiden?
https://www.flashback.org/t2184401
Svaret är naturligtvis ja. Åtminstone i Calcio-tråden.
Men förutom att vara fjolliga, filmande, mammagrisar med rakade ben och gelé i håret, som efter matchen tar på sin armani-kostym och hoppar in i sin Ferrari. Eller brutala gangstrar. Som älskar diverse konspirationsteorier. Så gäller jämförelsen som Vialli gjorde mellan Italien och England, eftersom England står så nära Sverige inte minst fotbollsmässigt:
Citat:
Ursprungligen postat av
Brille68
…
Har läst boken ”the Italian Job” av Gianluca Vialli & Gabriele Marcotti.
En insiktsfull bok med undertiteln ”A journey to the heart of two great footballing cultures”. Och Vialli har onekligen något att bidra med i det sammanhanget. Samt har tillgång till Mourinho, Ferguson, Lippi, Capello osv…
Finns många visdomsord, men jag koncentrerar mig här på de kulturella skillnaderna. Eftersom England ligger jävligt nära Sverige i det sammanhanget, inte minst när det gäller fotboll, så kan man nästan likställa Sverige med England…
Bokens uppdelning är spelaren, tränaren och allt annat. Och visst är där självklarheter som att engelska träningar och matcher håller ett jämnt och relativt högt tempo, samt att Calcio är mer taktiskt och strategiskt. Men där finns också små guldkorn.
Att italienarna är mer rationella, medan engelsmän mer går på hjärta. Att italienare är resultatorienterade medan engelsmän går på inställning. Att engelska spelare inte ifrågasätter på träningar, medan italienarna vill veta varför de gör en viss övning. Samt naturligtvis att italienarna inte är så benägna att följa auktoriteter.
Och Vialli har också bra förklaringar till det klassiska påståendet att italienska lag aldrig utklassar ett annat. Samt varför de mot slutet av en säsong kan förlora mot ett sämre lag som verkligen behöver poäng.
Dels finns det rationella, dvs att spara krafter till viktigare matcher. Men mer intressant tycker jag att det är när Vialli nämner att efterkrigstidens Italien dominerats av å ena sidan katolska kyrkan och å andra kommunister. Och det de har gemensamt är att man ska hjälpa de behövande. Och man vet aldrig när man själv kan behöva hjälp…
Medan en italienare tycker att det är oförskämt att sparka på den som ligger, tycker en engelsman att det är osportsligt att inte ge sitt bästa i alla lägen…
Citat:
Ursprungligen postat av
Brille68
Vialli resonerade kring det välkända fenomenet i sin bok "the Italian Job".
Enligt honom kan man kanske finna grunden till den kulturella skillnaden (dvs sämre teknik i England, men bättre kondition) i klimatet.
Inte temperaturen eller nederbörden. Det är fan kall och blött även i norra Italien. Utan i vinden...
Därför är det svårt att stanna upp träningen och snickesnacka taktik under långa stunder. Också svårt att rada upp spelarna för att köra teknikövningar typ att avluta på volley. Mycket enklare att köra igång matchspel, konditionsträna eller andra övningar där man hela tiden är i rörelse.
Det är detta som lett till att spelet i England karaktäriserats av högt och jämnt tempo, där de dock inte lyckats komma upp i den maxfart som finns i Calcio.
Som sagt så försvinner dessa skillnader alltmer, i takt med att spelare och tränare från andra länder kommer till PL. Men många av mitten- och bottenlagen präglas fortfarande av detta, vilket gör att matchtempot fortfarande håller samma jämna fart utan de höga topparna.
Samtidigt så spelar t ex Juventus i ett högt och jämnt tempo numera.
Men som sagt, om man vill generalisera så gäller fortfarande den gamla sanningen att maxfarten är högre i Calcio.
Poängen är att man här på Flashback blev betydligt mer provocerade av att Italien vann VM 2006 än att Spanien vann fyra år senare.
Och att Calcio-tråden skiljer sig från de andra trådarna. Fotboll är en självklar del av livet i Italien, vilket gör att man inte kan skilja det från allt det andra.