Bostadsbubbla i Sverige?

Första satsen (innan "och"): jag tror tvärtom. Mer detalj: även konstanta bostadspriser ger ökad skuldtäckningsgrad. Våra obelånade föräldrar säljer till högbelånade unga.
Edit: tvärtom="omvänd kausalitet"

Jag har också följt denna tråden ett tag nu, men tycker att läget är precis lika svåranalyserat nu som tidigare.
Låga räntor och stigande bopriser kommer det inte vara för evigt, men det lär väl å andra sidan inte vara evigt låg inflation heller.
Lägg sedan till att politikerna kan få för sig att ändra förutsättningarna över en (val)natt.
Är jag positiv eller negativ? Ärligt talat så vet jag inte.

Det värsta som kan hända en marknad är att politiker försöker lagstifta bort problem som egentligen handlar om fundamenta. Det finns många exempel. Under åttiotalets Soviet var det ett oerhört tryck på mat. Bröd och korv var en bristvara, och köerna ringlade sig långa. Det skapades svarta marknader. Priserna rusade. Vissa fick betalt för att stå i någon annans köplats till maktsfärerna (det handlade om många timmar). Staten såg till att lagstifta mot svarthandel, de reglerade priser på korv och bröd och gjorde allt i deras politiska makt. Problemet var givetvis mer grundläggande än så. Det fanns för lite mat och för många som behövde den. Precis samma sak gäller bostäder i Sverige. Skillnaden är krediter, man lånade inte miljoner för att köpa bröd. Eller, jo det gjorde man men rubel och inte sanktionerat av staten. Hur som helst... Hade all form av utlåning till bostäder förbjudits i Sverige hade det skapats en svart lånemarknad. Men plötsliga ändringar i lagen påverkar. Vi hade fram till två decennium sedan regleringar för hur dyr en bostadsrätt fick vara. Svarta marknaden var utbredd. Men inte förrän det blev vitt drog priserna iväg på riktigt.

Vi ser tydligt bevis på dessa fundamenta omkring oss. Alla marknader bostadsmarknader har kollapsat. Eller? Nej, faktum är att enbart de vars bostadsbrstånd snabbt expanderat har upplevt en bubbla. I Miami rasade det. Där byggdes det som aldrig förr. I New York har priserna inte rasat. Där byggs det för lite i förhållande till efterfrågan. I Spanien har det rasat, där byggdes det hela byar utan att det fanns behov. I Stockholm har det inte rasat, här byggs det knappt.

Och så till lagstiftningen... Om staten plötsligt inför regler som förbjuder banker att låna ut eller som reglerar hur mycket den enskilde måste gå in med själv. Eller förbjuder andrahandsuthyrning. Ja, då kan man så klart få villen vit marknad som helst att kollapsa.

Vad blir då slutstsen? Att vi inte har någon bostadsbubbla och att vi inte behöver oroa oss?

Jo det stämmer, men du förstår, man måste börja bygga i Sverige om man inte vill ha en kollaps i samhället, eller ett inbördeskrig på halsen. Ska man ta in 100.000 somalier per år måste man från statligt håll få tummen ur arslet och starta miljonprogrammet 2.0 snart. Och det måste bli billiga lägenheter man bygger, eftersom 95% av dem som flyttar in i de nya lägenheterna inte kommer att jobba ihop till hyran själva.

Sedan spelar det ingen roll hur många "fundamenta" man har, när det mentalt går upp för folk att det inte är rimligt att skuldsätta sig i 120 år för en etta. Om man följer värdeökningarna på bostäder över en 50-årsperiod, och extrapolerar dem på de nästkommande 50 åren, hamnar vi på bostadspriser runt en kvarts miljard för ett hushåll. Detta har inte gått upp för folk än, men det kommer det att göra. Tro mig.

London har större bostadsbrist än Stockholm men priserna har sjunkit.

Nej, London har möjligen färre antal lägenheter per person än Stockholm. Men bostadsbrist blir det när folk inte kan få tag på boende.

Har du problem att få tag på boende i London så är det för att ingen vill hyra ut till dig.

Det behövs oerhört många fler lägenheter i Sverige än vi har idag, men inte överallt. Det behövs i synnerhet i storstadsregionerna Göteborg och Stockholm samt studentstäder så som Lund och Uppsala. Det gäller att man börjar bygga och det nu. Men med "man" menar jag inte staten - jag tror inte på något nytt miljonprogram. Det handlar om att släppa byggmarknaden fri så att aktörer från hela världen kan bygga här utan ett regelverk som i praktiken innebär att alla hus måste se likadana ut och att alla lägenheter måste kosta 30% så mycket på grund av handikappsanpassning i varje nybyggd lägenhet. Med mera. Vidare bör bygglov och förenkling av ändring av detaljplan förändras rejält, anser jag.

Det där med att "gå upp för folk" är ett irrelevant argument. Tvärt om var jag motståndare till att skuldsätta mig de första tre åren i Stockholm, men fjärde året - efter korta andrahandskontrakt och överpriser - så insåg jag att det antingen var köpa bostadsrätt eller lämna Stockholm som gällde. Eftersom jag kom hit på grund av arbete och tjänar hyfsat med pengar, så kändes det inte så kul att åka tillbaka till födelsestaden. Det är klart det är ett alternativ annars. Att inte flytta till Stockholm.

I London är det väl inga problem att få tag på bostad? Det kostar skjortan, men går gör det. Och då snackar vi förstahandskontrakt.

Samma här, jag är emot att skuldsätta mig upp till öronen. Men snart har man inget val, flytta runt i 2:a hand är kul första halvåret, men snart ger man upp och belånar sig. Eller flyttar ut på landet, vilket inte är ett alternativ.

More than 350,000 families are on the social housing waiting list (DCLG).
Around 400,000 children spend each year in overcrowded accommodation (Shelter).
Average house price in London is over £400,000 (National Housing Federation)
Rental prices have increased by 26% over the last few years but from November to February2012, they have decreased by 0.2% (ARLA)
The number of homes now being rented as owners cannot sell them has increased 18% in one year (ARLA)

Min fråga är varför sjunker bostadspriserna i London fast vi har alla förutsättningar för att de skall fortsätta stiga upp.

Det skulle kunna vara för att befolkningsökningen stannat av, för att prisnivån nått sin topp (folk vill inte betala mer, en jämvikt har uppstått), för att trångboddheten ökat på grund av de tidigare prisökningarna, en utjämningseffekt då de tidigare prisökningarna var överdrivna, eller varför inte det ökade utbudet av lägenheter på hyresmarknaden som omnämns? Det skulle till och med kunna vara så att just nov-feb är en period då priserna står still eller sjunker VARJE år, inte bara nu.

Förmodligen är det en blandning av nyss nämnda, och fler, anledningar.