Bostadsbubbla i Sverige?

Det kommer inte alls bara gälla för nya lån. Alla måste börja amortera. Det är ju det folk gnäller om. Hade det bara gällt de nytillkommande skuldtorskarna hade det inte varit så stort väsen.

Banken kan kräva att du omedelbart slantar upp mellanskillnaden om bostadens värde skulle sjunka under lånets storlek. Dessutom behöver inte bankerna "ändra" några villkor. Det står med säkerhet redan i kontrakten att banken kan begära att man amorterar i den takt banken bestämmer, utan att avtalet för det anses som "ändrat" och lånet kan sägas upp.

Gå tillbaka till 90-talet och kolla vad som hände då. Bankerna tog tillbaka bostäder och krävde in lån på löpande band. Då ska man dessutom komma ihåg att lagstiftningen var mer på konsumenternas sida på den tiden. I dag är den till 100% på bankens sida.

Skulle bankerna verkligen driva in bostäder i samma takt som då ifall en eventuell bostadsbubbla skulle spricka, det vore väl att driva ned priserna mer än nödvändigt; det skulle ju bli ett ännu större utbud på bostäder som det inte finns efterfrågan för. Nu är ju situationerna i Spanien och USA väldigt annorlunda, då vi trots allt har bostadsbrist i många delar av landet. Men jag tror de svenska bankerna har dragit en del lärdomar från bostadsindrivnigen i dessa länder. Sedan tror jag att media/politiker och liknande skulle löpa amok vid en eventuell bostadsindrivningsvåg.

Är alla övertygade om att det vore en bra idé att köpa en bostadsrätt, så centralt som möjligt i Göteborg eller Stockholm. Och hyra ut denna i andra hand tills man själv flyttar in? Speciellt lönsamt om man inte skulle behöva låna särskilt mycket heller misstänker jag?

Folk kommer ju alltid att behöva ha någonstans att bo, och tendensen är ju att fler och fler vill flytta till städerna, och gärna centralt. Så detta borde väl egentligen vara en väldigt god, långsiktig investering?

Så länge man amorterar rejält medan räntan är låg är man nog inte fel ute. Det man kan göra är att låtsas att räntan är 6-7% och sedan stoppar man in eventuellt överskott i amortering. Då kommer man stor sannolikhet inte att få problem med ekonomin om räntan går upp.

Vissa hävdar att det inte lönar sig att amortera, men det stämmer inte. Amortering ger en stor besparing om man agerar konsekvent när räntan är låg.


Precis så är det. Innerstaden är nog den tryggaste platsen att investera i. Förorten kan åka på mer svängningar vid framtida kriser är min teori, eftersom inkomsterna oftast är lägre där och priskänsligheten större. Nyproduktion är också större risk och kan falla snabbt pga risk i belåning av fastigheten.

Precis! Kolla alltid föreningen ekonomi/belåning (oavsett om det är nyproduktion eller ej)! Vid kraftiga räntehöjningar kan detta påverka dig som BR-innehavare minst lika mycket som ditt eget lån. Om föreningen måste höja avgifterna rejält för att betala sina räntor sitter du i en riktigt usel sits då värdet på bostaden sjunker i takt med att avgiften går upp. Om du inte kan betala dina egna lån och blir tvungen att sälja har bostadens värde förhoppningsvis inte tappat så mycket om föreningen har bra ekonomi, men tvärtom... ouch! Dessutom är din egen ränta avdragsgill, medans föreningen ränta i form av höjd avgift inte är det.

Är du säker på det?
Jag tittade nyss i Konsumentkreditlagen 33 § och vad jag kan utläsa så verkar banken bara få begära betalning av skulden i förtid då bindningstiden löpt ut, om inte säkerheten avsevärt försämrats, eller låntagaren har dröjsmål med betalning eller på något annat sätt undandrar sig att betala sin skuld. Enligt den lagen så låter det som att det Gromph skrev är korrekt.

Det är ingen lag så det du skriver stämmer inte. Det är inte ens alla låneinstitut som kommer att införa amorteringskrav.


"Det står med säkerhet" = du gissar? Nej, det du säger, d.v.s. att bankerna ensidigt kan bestämma, stämmer inte. Undantaget är om säkerheten tappar en hel del i värde.


På vilket sätt var lagstiftningen mer på konsumenternas sida på den tiden? Vad det handlade om då var just att bostäder tappade väldigt mycket i värde.

Jag vet inte vad LuktenUtavBajs har för källor, men enligt mitt avtal med banken så får denne inte göra någon "margin call" - banken får alltså inte begära att jag betalar någon mellanskillnad om värdet på säkerheten skulle minska. Banken får inte heller säga upp lånet, så länge jag sköter mina betalningar.

Dessa lagar och regler gör att banker faktiskt baserar de individuella räntorna inte bara på kundens kreditvärdighet utan också på säkerheten (bostadsrätten). Min ränta blev faktiskt lägre när jag köpte bostad i ett väldigt populärt område i centrala Stockholm, mot när jag hade en bostadsrätt i ett mindre populärt område.

Det lustiga i sammanhanget är nog att husen är prisvärda. Själva bostaden är liksom inte övervärderad om man ser det helt objektivt.

Det mindre lustiga i sammanhanget är att folk inte har råd att bo längre utan att ta lån som de kallt räknar med att ha livet ut eller till det är dags att sälja bostaden.

Det minst lustiga i sammanhanget är räntan, som idag är extremlåg och därmed gör att vi kan ta de största miljonlånen som vi aldrig tidigare haft råd att ta. En ränta som kanske stiger..

Men bostaden i sig är givetvis värt det pris som det har och det är bara vi stackars idioter som inte klarar av att ha direktörslöner som är problemet. Alla borde ha direktörslöner!!

Jag har läst NEK på ett mycket välrenommerat universitet och amortering är ett slags sparande. Att köpa fonder istället för att självförvalta tycker jag inte är bra. Fonderna är till för fondförvaltarna och inte spararna.
Om man köper hus i ett attraktivt storstadsområde i trettioårsåldern och amorterar på 45 år så har man ett bra kapital när man ska pensionera sig. Historiskt mycket bättre än vad någon fond kan ge. Allra bäst historisk avkastning har skogsfastigheter.

Det beror väl helt på hur tillgången utvecklas? Om du hade köpt bostad i Spanien för fem år sedan och amorterat fram till nu, så hade det varit en riktigt dålig investering oavsett hur mycket eller lite du hade amorterat. Hade du köpt bostäder i Stockholm för 45 år sedan och amorterat, så hade det varit en alldeles lysande affär. Å andra sidan hade aktier i HM varit en lika bra investering. Apple likaså. Å andra sidan kan du inte bo i en HM-aktie.

När du använder välrenommerat i sammanhanget för vad du skriver så tänker jag Södertörn.

Jag orkar inte trampa runt i de spår som redan trampats in utan ger dig rådet att läsa tråden till du hittar den förklaring som beskriver vad en amortering är och varför det inte är sparande. Det du säger är så fundamentalt fel att det är svårt att ens veta var man skall börja utan att skriva en hlav uppsats. Det skulle vara lättare att förklara för en högstadieelev än dig.