Bostadsbubbla i Sverige?

Nja, representativ vet jag inte. Men det var en majoritet arbetare med hemmafru som bodde där i området. Då får man väl komma ihåg att det var en stor del av befolkningen som kunde klassas som arbetare då. Så det här handlade kanske om mer "ekonomiskt sinnade" arbetare som gärna ville bo i villa och gjorde de uppoffringar som krävdes.
Men vad jag förstår var det ändå ganska gott om arbetare som bodde i villa.

Jag jämför väl inte riktigt inkomst heller. Det jag gör är att jag pekar på att man kunde få låna 4 ggr hushållets inkomst. (Med borgensåtagande på topplånet då).

Det där får du förklara bättre.

Det är nog riktigt. Fast jag tror att fackföreningarna var på frammarsch då som så gnället kanaliserades kanske den vägen.

Jag tror du missförstår mig, jag ifrågasätter absolut inte din historia, jag köper den rakt av, på den tiden hade man råd med hemmafru och hus. Det var så ända inpå 70-80-talet.

Det jag ifrågsätter är vad är rikedom, att vara maxskuldsatt, aldrig äga din egen bostad, inte äga din egen bil, låta dina småbarn vara på barnförvaring varje dag med folk du inte känner etc. Men du har ju i alla fall iphone, platt-tv och studsmatta på gräsmattan...

I övrigt bra skrivet av Rektangel och om hur du skötte din privatekonomi de gångna decennierna inte är en efterkonstruktion så well done. Du skulle dock sålt allt efter 90-tals bostadskraschen och maxbelånat dig för en fet bostad i attraktivt område i Stockholm

Jag ville påpeka att man får sätta siffrorna i ett större sammanhang.
Just ett par där båda arbetar och inte har barn de med starkast ekonomi. Om man skall jämföra med din ensamarbetande, då barnlösa, släkting.
Sedan fick folk spel för något år sedan när man var tvungen att faktiskt ha 15% av pengarna man köper bostad för.

Hela världsekonomin gick väl extremt bra 1950-70? Och om jag inte missförstått det låg Sverige bättre till än genomsnittet i väst. Nu gissar jag bara men jag tycker inte det ser så ljust ut för tillfället. Man kanske inte skall förvänta sig lika mycket av sin inkomst den närmaste framtiden, som man gjorde på 50-talet.

Som du skrev själv. Ville man bo i villa fick man nöja sig med att leva lite spartanskt i övrigt. Jag tvivlar på att de flesta idag kan tänka sig att välja bort särskilt mycket konsumtion. Få hade köpt hus och tagit med att de inte kan köpa vare sig ny mobiltelefon, tv eller köra ny och fräsch bil.
Hur många idag hade räknat in att kanske få stänga av värmen eller hyra ut ett rum för att få det att gå runt? De som inte har en mer ändamålsenlig uthyrningsdel och ändå hyr ut är ofta... lite speciella.

Och på den tiden låg nog kraven på mer realistisk nivå.

Jag kan verifiera samtliga min påståenden men kan du inte bara googla och själv konstatera detta helt själv..?

https://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/rantebevis/rantebevis.jsp

Anledningen till att likviditeten minskar beror på att folk amorterar av sina skulder och därav anledningen till att de valutor som kreditexpansionen utgick ifrån nu efterfrågas samt driver ner tillgångsvärden rent generellt och internationellt. Därför är dollarn nu stark och hur euron utvecklas vet jag inte men båda valutorna har ett deflationscenario framför sej men två valutor kan rimligen inte falla mot varandra samtidigt. CASH IS KING.

Olja,guld,råvaror samt aktieinnehav är utsatta för viss prispress och så även bostadspriser när bankerna rent generellt inte kan ge mer kredit annat än utöver vad de får in i löpande amorteringar den andra vägen.
Jag bemödar mej inte att länka till hur guld och oljepriset utvecklats eftersom detta kan du faktiskt göra helt själv om du inte noterat detta när du tankat din bil den senaste månaden.

Dessutom bör du känna till att stora banker i västvärlden just nedgraderas p g a av kreditexpansionen vilket inte precis talar för ytterligare kreditexpansion för att hålla upp de tillgångsvärden som traditionellt belånats och tagits i pant för ytterligare kreditexpansion.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5163027

Hört talas om leverage och den nuvarande situationen deleverage som just innebär en efterfrågan av likvida medel i syfte att amortera,samt att detta pressar ner tillgångsvärden och att ett deflationscenario uppstår i takt med att penningmängden minskar?

När sedan en ny generation tar vid samtidigt som skulder amorteras av och råvarurpriser sjunker och så även nya möjligheter att få bra avkastning och reavinster på kapital ökar så börjar en ny konjukturuppgång.

Folk efterfrågar nu likvida medel för att minska sin belåning och bjuder ut tillgångar samtidigt som även penningmängden minskar p g a konkurser. Folk drar ner på sin konsumtion och arbetslösheten ökar,vilket i sin tur skapar en självgående spiral där centralbankerna försöker parera genom en låg ränta. Detta samtidigt som företag får svårt att erhålla banklån och nu emitterar egna obligationer och efterfrågar likviditet som driver upp de räntor som centralbankerna inte kan kontrollera.

https://www.avanza.se/aza/fonder/jamforfonder.jsp?historyType=7&orderbooks=2524&ord erbooks=2470&orderbooks=212169&orderbooks=2545&ord erbooks=2802&orderbooks=2087&orderbooks=164908&ord erbooks=1695&action=add&company=&category=&subcate gory=Alla+underkategorier&type=TRADEABLE&searchWor d=


Jag föreslår att du noterar hur de fonder som placerar i företagsobligationer utvecklat de senaste åren jämfört med statsobligationer.

Jag har aldrig någonsin betalt löpande konsumtion på kredit och särskilt inte semestervistelser och min nuvarande bostad är slutamorterad sen 80-talet. Jag lyfter nu mer i aktieutdelning (kvartalsutdelning på NYSE) på årsbasis än vad jag lyfter av förvärvsarbete.

Då var min bostad helt obelånad och jag måste ju ha nånstans att bo och eftersom det var lågkonjuktur och svårt att tjäna pengar drog jag jorden runt även om jag fastnade i sydostasien.
Visserligen tjänade jag pengar på Castellum som då introducerades på börsen och bestod av de fastighetspanter som bankerna fått in, så jag gjorde grova slantar där istället.

Jag förfogade då mer medel än vad som var rimligt för att ha som bostad för eget bruk.

Det forna 90-talet var ett av de bästa decennierna någonsin att vara på börsen och DJIA utvecklades om mitt minne inte sviker mej från drygt 3000 till 10000 vid milleniumskiftet då IT-bubblan var under uppsegling.

IT-bubblan undvek jag eftersom jag inte begriper mej på teknologi,även om jag fick mycket stryk 2008 genom invecklade optionsaffärer. Först om nåt år lär jag ha återhämtat mej helt från denna krasch.

Under 90-talet vistades jag stundtals långa tider i sydostasien och försörjde mej på "sålda vaggor" mot mitt aktieinnehav utöver den löpande avkastningen genom kvartalsvisa utdelningar.

Även nu säljer jag "vaggor" och det genererar en bra löpande avkastning och ger drygt 15-20% årligen extra i avkastning....genom levarage,vilket fördubblar dina medel på drygt 5 år.
Jag har redogjort för detta i relevanta trådar om vilken strategi man ska ha när man spekulerat fel.

Redan på 80-talet blev jag miljonär men nu är jag företagare

Ja, jag nämnde det då jag anser att det är en skillnad. Nu mot då.

Men just att stänga av värmen i ett rum man inte använder tror jag faktiskt att folk kan tänka sig göra idag också. Fast majoriteten gnäller nog bara på el-bolaget.

Detta är visserligen OT: Hoppas moderator ursäktar och har överseende.

Därför att man genom att ta in nya delägare genom att sälja ut kanske 10% av företaget späder ut de nuvarande delägarnas inflytande och att de då hellre avvaktar ett bättre tillfälle när man kan ta in nya delägare utan att detta får denna utspädningseffekt. Detta eftersom aktier generellt är lågt värderade i dagsläget och det är brist på kapital och avkastningskravet är betydande vilket driver upp räntorna och sänker värdet på aktieinnehav samt skapar betydande möjligheter till bra avkastning för de som har kapital i dagsläget

Genom att förr få billiga krediter i bank som numera är svårt att få så fick företagen leverage och utväxling på det egna kapitalet. Detta eftersom vinsten delas på färre aktier om avkastningen på det totala kapitlet överstiger räntan på banklånet, men detta är nu svårare eftersom det är svårt att finna billiga krediter och ha lönsamhet . Företagen får nu själv emittera obligtioner när bankerna är snåla, om man inte vill ta in nya delägare att dela vinsten med.

När facebook misslyckades med sin nyemission och att aktien därefter störtdök så skapar inte direkt inicitament till att andra företag måna om sitt rykte att dra till sej medel denna väg.

Tycker att det låter utmärkt att du kan verifiera. Jag ser fram emot att du gör det.

Fast jag förstår inte varför du har med en länk till räntebevis. Det har inte med saken att göra vad jag kan se. (Räntebevis är Nordeas hedge mot utställda CDS:er på företagen ifråga).

Du skriver igen att likviditeten har minskat. Men trots att jag frågat berättar du inte vad det är för likviditet du menar har minskat. Varför vill du inte berätta vad du uttalar dig om?
På börserna har likviditeten ökat. Men det är knappast den likviditeten du menar.
Och skulle det vara M1 som jag frågade tidigare. Så ser jag inte att den minskar.
Nu nämner du USD här och i FEDs senaste redovisning stiger M1 (och M2) med över 4% i årstakt (baserat på kvartal).
Och i Sverige stiger också M1 med mer än 4% per år.

Den fakta jag får fram stämmer inte med dina påståenden. Därför vore det väldig bra om du kunde skaffa fram lite stöd för dessa.

Jag känner till guld- och olje-priser. Men det framgår inte varför du väljer att nämna dessa.

Visst känner jag till nedgraderingarna. Och de skäl för dessa som anförs. Och jag anser också att nedgraderingarna är skäliga. Men för t ex de svenska bankerna är det inte kreditexpansionen som är skälet utan bankernas fördelning av sin finansiering.

Jag känner mycket väl till koncepten leverage och deleverage.
Ska jag tolka det som att du menar att M1 minskar?

Det skulle underlätta om du kunde visa att emitterad volym företagsobligationer stiger och att volymen av företags banklån minskar.

Sedan får du gärna visa hur penningmängden minskar vid en konkurs.

30-åringen har FED svårt att styra. När jag nu tittade har räntan fallit en hel del det senaste året. Fallit alltså. Inte stigit. Om nu folk ville ha avista i stället för obligationerna skulle räntan stigit. Men nu har den fallit.

Vad du säger här är att det finns tillfällen då ägarna inte vill öka kapitalet. Vill alltså.
Det finns inte något som säger att det inte går.

Så en mer korrekt beskrivning är att nyemission går mycket väl men ägarna har inte lust.

Att penningmängden ökar är inte detsamma som inflation men i vartfall ökar efterfrågan på krediter som dränerar marknaden på likviditet,men om man ska tolka statistiken så innebär detta att en stor del av penningmängden ligger overksam och inte lånas ut trots den avkastning som företagen erbjuder. Andra mer kassastinna kanske avstår från att placera sina besparingar och placerar sin kassa i statskuldväxlar samtidigt som andra efterfrågar denna likviditet och gör företagsobligationer attraktiva? Andra företag kanske föredrar att amortera sina skulder inför en befarad ränteuppgång?

USA ligger lite före och verkar ha en ömtålig men dock en liten ömtålig återhämtning och att penningmängden ökar utan att driva upp vare sej inflation eller annat i nån riktning motsäger inte det faktum att tillgångsvärden är under press även om trenden kan vara oklar.

De som tjänar pengar placerar sin likviditet tryggt samtidigt som andra efterfrågar samma likviditet genom att erbjuda attraktiva villkor, och de har ännu inte funnit varandra.

Just precis.

Genom att fordringar på detta företag blir värdelösa samtidigt som dess tillgångar bjuds ut till försäljning och efterfrågar ny likviditet. Vi kanske bör återgå till topic?