Citat:
Ursprungligen postat av Hudge.beat
Varför tar inte bankerna med detta scenario i sina kalkyler när de lånar ut pengar? Jag menar, om det nu är ett så troligt scenario som det framställs av bl.a. dig, borde inte bankerna dra sig för att låna ut pengar? De lär ju inte vara så pigga att åka på kreditförluster och man kan ju tycka att deras riskkontroll borde kunna hålla samma höga nivå som random flashbackanvändare?
Förra gången gjorde, om jag minns rätt, Handelsbanken så och som konsekvens behövde de inte hjälp av "bankakuten" 91-94.
Det beror förmodligen på att styrelsen i de flesta företag numera sitter en kortare tid och under den tiden vill de göra sig goda pengar på aktieoptioner. Det är sådana, och inte det direkta arvodet, som är den stora inkomstkällan för en styrelseledamot i ett börsnoterat företag. Att göra om optioner till inkomst gör man genom att få volym på utlåningen vilket ger fina siffror i inkomstkolumnen vilket ger en fin aktiekurs. En styrelseledamots första plikt är ju att hålla värdet på aktien uppe även om det sker på bekostnad av företagets långsiktiga hälsa. När smällen kommer är man långt borta och optionerna utbytta mot en rejäl hög med pengar. Att sopa upp är då någon annans problem. Vad händer om några i styrelsen inte är med på detta? Tja, de får sparken, för om man inte hänger med när andra bankers aktiekurser går upp, så blir aktieägarna arga.
Hela den här husbubblan är ett symptom på olika systemfel. Är det fel på systemet, så spelar det ingen roll vilken sorts bandage man försöker sätta på bubblan från politiskt håll, det kommer fortfarande att rinna var, tills bubbelkratern är steriliserad genom att man åtgärdar systemfelen.
Ett systemfel är valutasystemet vi har i det här landet. Det bygger på skuldmyntfot. Det betyder att skuldberget växer i takt med penningmängden, och om du kollar på hur penningmängden växer så ser du att den har växt med en sisådär 10-12% om året i flera år. Före varje krona i omlopp måste någon betala ränta, och ju större den totala skulden är relativt BNP, desto lägre måste räntan vara, annars blir högen med räntepengar som måste samlas in så stor att den sänker hela systemet. Det betyder att den här gången kommer det inte bli någon massiv räntechock. Riksbanken kommer att kämpa med allt den har mot ett sådant scenario. Hög ränta är i det här sammanhanget 4-5%.
Det roliga är att det kommer inte att hjälpa. Förresten, svensk ekonomisk "tillväxt" består av underskattad inflation. På det viset kan vi ha ökande BNP trots att vi outsourcar allt mer av vår industri till Kina och Östeuropa. Det fungerar inte i evighet att fuska på det här viset, förr eller senare kommer Sverige att se ut som Rumänien, men då är det någon annans problem, och inte de som sitter vid spakarna idag. Om du kollar under huven så ser du att penningmängden växer med 12%, svennes lön ökar med 3-4% och basbeloppet växer med 0.2-0.3 %. Det betyder att alla som jobbar eller som har en pension i Sverige blir fattigare.
Sen finns det roliga sidoeffekter av valutasystemet som är svårt kvaddande för realekonomin. I och med att räntan på lån som tas inte motsvarar penningvärdets fördärvande - dvs vi har negativ realränta - så är det så att tar man ett lån, så fördärvar inflationen lånets värde mycket fortare än vad man kan amortera ner det. Allt man behöver göra i mellantiden är att betala de där 2-3%ens ränta och vänta.
Det betyder att en ambitiös styrelse kan dränera ett företag på realkapital och dela ut det till sig själva och aktieägarna och sen ersätta kapitalet med krediter som lånas "gratis". Det fungerar jättebra - tills krunchen kommer och företaget inte kan omsätta sina lån och måste betala tillbaka dem. Det kan de ju inte. Då går det i KK även om bokslutet går på plus. Det hände i USA 2008 och det kommer att hända här i Sverige med eftersom vi envisas med att importera allt som uppfinns i USA.
En annan konsekvens av det system vi har idag är att Svenne blir fattig i och med att löneökningarna är mycket mindre än penningmängdsökningen. Om vi projicerar framåt i tiden så ser vi att en dag så kommer en etta om 31m2 i Sumpan att kosta 23 miljoner och att dessa 23 miljoner kan lånas av ett kassabiträde på ICA på bas av hennes relativt lånet pyttelilla lön eftersom hon har råd att betala de 0.1% i ränta som lånet kostar. Amortera kommer hon aldrig att göra. Lånet kommer att kosta 0.1% i ränta eftersom skuldberget relativt BNP kommer ha växt sig mycket större än idag och att en högre ränta inte kan bäras av ekonomin.
Om priset på bostäder sjunker med mindre än 5%, så sitter vårt kassabiträde med en miljonskuld som hon inte kommer att kunna betala tillbaka på årtionden. Om priset på bostäder ökar med 10%, så är hon miljonär om hon säljer. Varför jobba när det är mer lönsamt att spekulera? Det är inte bara bostäder som ökar i pris under en bubbelexpansion utan även mer lättomsatta saker som värdepapper. Hela samhället perverteras av det här valuta och banksystemet eftersom det är mer lönsamt att spekulera än att jobba och investera.
Idag så äger en svensk nästan ingenting. Han äger bara en liten del av sin bostad, resten ägs av banken. Han äger bara en liten del av sin nya fina Volvostadsjeep, resten ägs av banken. Han äger väldigt lite förutom sina kläder. Ändå tror han att han är rik, trots att han i princip hyr sådant som hans föräldrar ägde rakt av. Eller egentligen, det är ännu värre än att han hyr grejorna, för om han hyrde dem så vore en eventuell värdeminskning inte hans problem. På sikt så kommer en svensk att inte äga någonting förutom kläderna på kroppen, även om han jobbar heltid. Allt han har kommer att bestå av prylar han köpt med lånade pengar. Han har blivit en skuldslav. Det är bara ett litet steg från det samhället till att svenne bor i en barack på arbetsplatsen.
P.S Det är väldigt få av de som läser den här tråden som inser att vi har planekonomi i det här landet när det gäller penningmarknaden, eftersom räntan sätts centralt och inte på en marknad mellan köpare och säljare. Hur fungerar planekonomiska system? Tja, de är väldigt stelbenta och ger absurda effekter på lång sikt pga brist på återkoppling. I Sovjetunionen kunde man tillverka hundratusentals pansarvagnar men man kunde inte fixa bröd och kålrötter så att det räckte åt alla. Homo Sovjeticus fick odla eget på sin kolonilott för att täcka upp.