Den stora tråden om James Bond filmerna

Craigs filmer är ett sätt att göra ett seriöst försök att fördjupa Bond som tema och hans person och karaktär. Alla filmer hänger ihop, och där tidigare skurkar och händelser är en levande del av handlingen, och hanterar "tillit", kärlek och uppdraget på ett annat vis än tidigare.

Filmerna blir således mörkare (det regnar ett särskilt regn i dem) och liknar en välgjord action-serie med figurer publiken förväntas ha ett band till, och inte enbart att de har en gimmick för sig.


Jag har inte bestämt mig än om det är bra eller dåligt. Men det lutar åt att jag faktiskt gillar det.

Det första "fuck" också i en Bond-film som uttalas i No Time To Die (nu har jag sett den). Bond har annars varit lika språkligt städat som en klassisk såpopera. Eller ja, "balls" kom ju in på 90-talet.

Höjer faktiskt ett litet glas i kväll till 007-Roger Moore´s minne, avliden denna dag 2017, på min egen självaste födelsedag...
Skål däruppe, Roger.
Du är och förblir den mest charmiga och elegantaste James Bond!

ner FRWL blev vist på am. TV rundt '75 så blev 007/Red Grant fighten trimmad

När Roger Moore slutade spela James Bond så dog James Bondfilmerna. På 80-talet. Därför blev man jävligt chockad när man så trailern för Casino Royale (2006). Daniel Craig var helt rätt som Bond. Jag ser han som den bästa James Bond någonsin. Han utför actionscenerna så trovärdigt. Sean Connery och Roger Moore. Det är ju dom två Bond giganterna. Men jävlar så långsamma dom var. Fungerade 60-70 och 80-talet. Men inte på 90-talet. Då hade man ju själv blivit en superior man jämfört med dessa gubbar. Och värre har det blivit på senare år. Man blir ju värre/bättre med åldern. Ställer högre krav. Det ska fan smälla så inåthelvete. Mosas. Inga fjollor som Bond tack.

Jason Statham tror jag skulle kunnat vart en bra Bond. Han är ett år yngre än Daniel Graig.

Kanske inte är en färsk nyhet men på Amazon Prime finns alla Bondfilmer att se.
Tar man en gratis provperiod på en månad under semestern har man ju nåt att göra regniga dagar, om man nu inte har filmerna på dvd/bluray.

Finns även några 60-talsfilmer i eurospygenren att titta på om man nu vill se Bondkopior.

Många olika artister har gjort covers av Bond-låtar. Dessa versioner är roliga men sällan bättre än originalen. Ibland har man dock fått till det så covern är bättre än original-versionen.

Här är två låtar som jag anser är bättre än originalen.

Iggy Pop sjöng in We Have All the Time in the World från OHMSS, på David Arnolds Bond cover-platta Shaken and Stirred: The David Arnold James Bond Project, 1997.

Den gamle svenske punkaren Freddie Wadling (han är ju död numera) gjorde faktiskt en hel platta med Bond covers 2011, med titeln With a License to Kill. Den bästa låten på den plattan är nog hans version av The World Is Not Enough, och till den låten gjorde man till och med en Bond-liknande musikvideo.


Iggy Pop - We Have All The Time In The World

Freddie Wadling - The World Is Not Enough

Rupert Friend är uppe på radarn som näste Bond-skådis.

Varför tänkte man inte på det? Han var sensationell som hårdför, kylig och oöm agent i "Homeland". Karismatisk, har rätt ålder och längd, men har han rätt charm?

Tror det skulle kunna bli bra. Bästa kandidaten hittills.

Man vill inte ha nya Bond-filmer nu på ett tag, det är den egna känslan jag har.

Jag gillade sista paketet filmer (Craig-eran) lika mycket som de "klassiska" första 27 åren.
Pierce Brosnan hamnar orättvist - för mig personligen - i kläm däremellan, trots att de är allt utom dåliga.

Första PB var (då) riktigt välkommen 1995, men har naturligtvis åldrats - och "omvärderats" - även av mig med åren. (Casino-syndromet/Craig : "WOW!"-känslan har bedarrat där med...)
De andra tre PB har jag lite svårt för att se om i samma anda man gör med SC/GL/RM/TD-filmerna, men där spelar väl ens egna ålder ganska stor roll?

Moonraker (1979) var den sista äkta Bond-filmen, med Moore i högform dessutom. Förvisso en smula överdriven humor i denna, men annars en klart underskattad Bond-film.

Moores tre sista filmer på 80-talet var mer slätstrukna, även om de ofta innehöll spektakulär action och stunts. Det krävs mer än stunts för att göra en bra Bond-film dock.

Dalton gjorde den mest Fleming-trogna James Bond på film (Daniel Craig är inte ens i närheten). Iskallt Uppdrag (1987) är den bästa filmen med honom. Den var kanske mer en bra film än en bra Bond-film dock, den var lite som ett matiné-äventyr. (Det beror iof såklart på hur man själv tycker en Bond-film ska vara).

Tid för hämnd (1989) hade för mycket amerikansk 80-tals-action över sig, den blev ingen bra Bond-film. På sätt och vis lite en försmak av Craig-filmerna skulle man kanske kunna säga.

Pierce Brosnan borde blivit en mycket bättre Bond än han blev. Av nån anledning är han bättre i andra filmer än han är i sina Bond-filmer. Hans filmer blev också tråkiga, gammal skåpmat mest, kändes aldrig genuina, bara recycling av gamla grejer.

Biljakten med BMW:n i parkeringshuset i TND (1997) är den bästa scenen i Brosnans Bond-filmer. Man kan se att man blivit inspirerad av den till vissa grejer i Ronin (1998) och Entrapment (1999).

Daniel Craig-filmerna har inget med varken Flemings böcker eller de gamla filmerna att göra. Detta är filmer av den politiskt korrekta dottern till den ursprunglige producenten av Bond-filmserien. Filmhantverksmässigt tog man efter Jason Bourne-filmerna en hel del, dessa var nåt helt nytt och sensationellt inom action-filmer i början av 2000-talet. Men det blev naturligtvis mycket sämre och passade inte heller för Bond-filmerna.

Man avslutade passande nog Daniel Craig-eran med att ta livet av James Bond i den sista filmen.

Helt riktigt, det vill man inte.

Det finns en snubbe på YT som rekonstruerat musik från Bond-filmerna som aldrig funnits utgivna på skiva. En del av soundtracken har ju släppts i utgåvor som hade mer musik än de ursprungliga soundtrack-skivorna, men det finns fortfarande mycket outgiven musik. Hur som helst så är det imponerande kvalitet på dessa rekonstruktioner.

Hittills har han gjort Goldfinger (1964) så detta nu är komplett ihop med den officiella utgåvan. I övrigt har han gjort enstaka musikstycken, men det kommer förmodligen mer.

Goldfinger (Reconstruction of the Unreleased Music) - Music by John Barry

Här är Yearning for James från The Living Daylights (1987). Detta är de mest romantiska Bond-filmen med paret Bond och Kara. OHMSS kan slänga sig i väggen, Lazenby och Diana Rigg passade inte riktigt ihop och hade noll kemi i kärleksscenerna. TLD är kanske lite för gullig i största allmänhet dock, därför skrev jag innan att filmen är ett matiné-äventyr. En Bond-film ska nog helst vara lite kärvare.

The Living Daylights - Yearning for James (Reconstruction + Extended Version) - Music by John Barry

Här är musiken från Thunderball (1965) när Bond sitter med Domino på stranden. Mycket bra att få tillgång till detta stycke också.

Thunderball - Domino Learns the Truth (Reconstruction) - Music by John Barry