Jag argumenterar endast enligt faktiskt vetenskap, som ej har blivit motbevisad ännu.
Ämnet är:
Utdöd polonium radioaktivitet som givit upphov till sfärer i granit (så kallade Radiohaloes).
När ett radioaktivt ämne sönderfaller genom alfa-partikelsönderfall så bildas det en skada i det ämne som sönderfallet sker i. Beroende på vilket ämne som sönderfaller så bildas det en alfa-partikel med en specifik energi, beroende på energin så färdas alfa-partikeln en specifik längd i ett specifikt medium. Man kan på detta sättet identifiera vilket ämne som givit upphov till en specifik sfär i t.ex. granit som man studerar. Sfären uppkommer eftersom alfa-partiklarna sänds ut åt alla håll från centrum av den radioaktiva atomansamlingen.
Redan vid inledningen så bör ni som är någonlunda insatta i ämnet, dvs ni som läst om evolution och fysik på en GRUNDSKOLENIVÅ, förstå att enligt evolutionsteorin som säger att jordens grundberg (t.ex. graniten) kallnade under tidsrymder som spänner över 1000-tals år, borde aldrig nu radioaktivt döda poloniumhaloes kunna hittas (alltså att det inte finns spår av några andra radioaktiva ämnen i halocentrat som kan ge upphov till och förklara poloniumet, som t.ex. Uran som har en halveringstid på 4,5 miljarder år).
Eftersom polonium haloes har halveringstider som löper från 138 dagar (Polonium 210) till 3 minuter (Polonium 218) till 164 mikrosekunder (Polonium 214), så borde dessa Haloes inte existera!
Poloniumet i centrat av sfären borde ha sönderfallit på allt från 138 dagar till 164 mikrosekunder, och då jorden skulle varit smält i 1000-tals år, så borde dessa sfärer vara försvunna för längesedan!
Detta motbevisar Evolutionsteorin, och det talar för att jorden skapades på mindre än 3 minuter! Förmodligen på mindre än 164 mikrosekunder eftersomd Polonium 214 har en halveringstid på 164 mikrosekunder.
Det jag nyss skrev kan vara svårt att greppa till en början, men grunden för att kunna greppa det är inte mer än det som man fått lära sig i NO ämnena i grundskolan.
Det har publicerats många rapporter på detta, pionjären inom detta område och förståelsen för innebörden som ett bevis mot evolution är Robert V. Gentry som började publicera artiklar inom detta området på sent 60-tal fram till 80-talet.
Hans artiklar finns att läsa i Nature och Science samt andra geologiska facktidskrifter för de som är intresserade och har tillgång till deras arkiv (vilket de flesta universitetsstuderande med universitetsbibliotekskort borde ha tillgång till). Här är ett urval från Science:
http://www.sciencemag.org/content/16...b-4f938f529ccc
http://www.sciencemag.org/content/18...8-d99b44b72dd7
http://www.sciencemag.org/content/19...d-18c57520510e
Än idag så finns det inga bevisade förklaringar till dessa polonium haloer inom evolutionsvetenskapen (som erkänns nedan av evolutionisterna). En halmstråsgripande förklaring har dock formulerats av evolutionister:
Att Polonium 218 haloes bildats från Radongas som diffunderat genom graniten! Och eftersom Radongasen har en halveringstid på cirka 4 dagar så borde Polonium 218 (Radon ger upphov till Polonium 218 då det sönderfaller) sfärerna endast uppträda nära Uransfärer. Dock så hittas alla 3 Poloniumsfärer fritt i graniten utan närliggande Uransfärer. Alltså är detta motbevisat direkt!
Evolutionisterna erkänner också detta, de missrepresenterar också Gentrys forskning, då haloerna även hittas i fluorit (en typ av granit) som INTE har några sprickor! Följande är från wikipedia:
Critics of Gentry, including Thomas A. Baillieul (Baillieul 2005) and John Brawley (Brawley 1992), have pointed out that Po-218 is a decay product of radon, which as a gas can be given off by a grain of uranium in one part of the rock and migrate to another part of the rock to form a uraniumless halo. Apparently a large number of radon atoms are caught or absorbed at a particular point. This has not been proved experimentally, but is supported by the fact that Gentry's "polonium halos" are found along microscopic cracks in rocks that also contain uranium halos (Wakefield 1988).
Radon är ett led i sönderfallskedjan från Uran, och Polonium kommer efter Radon. Så evolutionister teoretiserar att radongas har flutit igenom solid fluorit, för att sedan parkera sig i håligheter (eftersom det krävs en lokal ansamling av miljarder radonatomer på samma ställe för att det ska kunna urskiljas.
Robert Gentry testade ifall denna hypotes skulle fungera genom att analysera material som i teorin skulle ha de allra bästa förutsättningarna för att utveckla dessa oförklarliga polonium haloes han hittade i Granit. Han testade förkolnat trä som hittats vid en uranfyndighet. Där finns det definitivt en porositet i trät som kan ge upphov till förflyttning av gas och uranhaltig vätska.
http://www.sciencemag.org/content/19...d-18c57520510e
Evolutionister ansåg att detta förkolnade trät var cirka 55-80 miljoner år gammalt baserat på vart det hittades i den geologiska kolumnen. Och det hade då varit indränkt i uranhaltigt vatten (eftersom det låg vid en uranfyndighet) i miljoner år enligt evolutionsteorin, ifall uran hade diffunderat genom trät med vattnet, så skulle det möjligtvis kunna hittas alla de polonium haloer som hittades i graniten (t.ex. fluorit) där en sekundär orsak till poloniumhaloerna då kunde fastslås.
Gentry hittade EN av de tre Polonium isotoperna! Den som hade den längsta halveringstiden (Polonium 210, halveringstid 138 dagar). Uranhaltigt vatten hade diffunderat genom det porösa trät, dock kunde ENDAST den Polonium isotopen med den längsta halveringstiden hittas! Polonium 218 och 214 hade för korta halveringstider för att kunna hittas för sig själva, detta under perfekta omständigheter, jämför detta med de omöjliga omständigheterna som finns i granit, och man ser snabbt att det är en omöjlig förklaring som framlagts av evolutionister som förklaring till Polonium haloer i granit.
Om man då jämför detta med granit som är ogenomträngligt för vatten och gas (I synnerhet grantisorten fluorit utan sprickor som är totalt ogenomtränglig för gas, dvs radongasteorin fallerar) så ser man att Polonium 218 och 214 OMÖJLIGEN kan ha skapats på något annat sätt än genom att de skapade på en mycket kort tid, under 3 minuter, förmodligen under 164 mikrosekunder.
Det porösa förkolnade trät gav forskarna det ultimata testet, ifall fria Polonium 218 och 214 skulle hittas, så skulle de hittas där. Men de gjorde de inte!
Efter att forskarvärlden förstod att Gentry hade hittat bevis som talade emot evolutionsteorin och för skapelse, så ströps hans finansiering. Så objektiv är vetenskapsvärlden när deras älskade evolutionsreligion ifrågasätts.
Gentry var expertvittne i "McLean v. Arkansas" rättegången 1981 där Evolution ställdes mot Skapelse, han har skrivit en bok där det finns högkvalitativa bilder på Radiohaloerna, där man klart och tydligt ser att Poloniumhaloerna hittas i solida granitsorter, boken heter:
Creations tiny Mystery
Den finns att köpa på Amazon:
http://www.amazon.com/Creations-Tiny.../dp/0961675330
För er som undrar så är jag troende kristen, vilket innebär att jag tror att Jesus Kristus kom till jorden för cirka 2000 år sedan, att Han levde ett perfekt syndfritt liv i vårt ställe, att Han sedan korsfästes, dog, och begravdes, och att Han sedan återuppstod 3 dagar efteråt, och att Han nu lever och frälser alla som kallar på Honom. Jag tror också att Bibeln är Guds perfekta ord, och att vetenskapsvärlden överensstämmer med den, eftersom att den faktiskt är sann, och den tål att testas. Men om man utgår från att Bibeln omöjligen kan vara sann, då kommer du aldrig att tro på bevis som faktiskt säger att den är det.
.