Jag fick min första PC 1983 (mycket tidigt för att vara i Sverige) och har alltid varit tidigt ute med nya IT-relaterade prylar. Jag har haft rätt bra koll på hur nya saker som exempelvis PC, e-mail och Internet slagit bland olika sorters användare.
Utifrån det gör jag antagandet att på Lantmäteri och Väg o Vatten var det inte så himla vanligt med egna datorer 1996. KTH tillhandahöll terminaler / PC:s för de eventuella datakurser man läste, och skolböcker/material på Internet existerade inte då, såvitt jag vet inte ens på KTH.
:-)
En härlig påminnelse - det har både för- och nackdelar med att vara äldre än de yngre; somt minns man inte i detalj, annat minns man som sensationer. Det här med att föreställa sig hur det var bland ungdomar för 17-20 år sedan får ju också så olika perspektiv. Så stenålder var det inte, men inte heller så avancerat som många vill minnas det. Mobil var det lika ovant med; vi skaffade vår första 1997 och då var vi rätt sena. En stor apparat med ganska skrymmande antenn. Det var också relativt dyrt, så jag tror att de yngre måste förställa sig en värld med mycket få övervakningskameror, mobiler utan kamera och datorer som alls icke användes som idag. Det var nog inte många som lade in stort och smått ur privatlivet då, än mindre visade upp det offentligt. Inte bara så att tekniken var mer primitiv utan även så att man var mer reserverad och kanske hämmad.
Hotmail kom igång 1996 (?) Vi började använda Pegasus, vill jag minnas, eftersom det var stört omöjligt att använda institutionens linjer för privat korrespondens.
Ett omvärldsscenario att beakta när man tänker på förutsättningarna för den här händelsen.
__________________
Senast redigerad av tantigheter 2014-01-08 kl. 16:05.
Fast vi ska inte dra för mycket växlar på det. USA:s rättssystem
fungerar helt annorlunda än det svenska. Allt måste vara färdigtänkt och specat i förväg där, eftersom juryn, som är den som fäller utslaget, inte kan förväntas kunna tänka alls - i all synnerhet som i vart fall endera av åklageri och försvar, och i värsta fall bägge parter, plockar bort alla kandidater som ser ut som om de skulle besitta någon form av intellektuell förmåga i selektionsprocessen. (Det lär, till exempel, finnas en statistiskt belagd underrepresentation av personer som bär glasögon i amerikanska juryer.) Ett amerikanskt juryutslag ska alltså snarast betraktas som en maskinell produkt, som är helt beroende av att det inte finns minsta tvivel om något som stoppas in i maskinen. En svensk domstol har fri bevisvärdering, och dess utslag i skuldfrågan kan överklagas. Det betyder att man dels får tänka själv i en svensk domstol, men också att det är rimligt att göra det, eftersom också själva tänkandet kan överprövas.
Att det ena och det andra och det tredje beviset inte är tillåtligt i amerikansk rätt behöver alltså inte på minsta sätt innebära att amerikansk rätt är rättssäkrare än svensk, utan beror bara på att kapaciteten till självständig bevisvärdering hos den instans som de facto är satt att värdera bevisningen i amerikansk rätt på mycket goda grunder antas vara obefintlig.
Mitt påpekande var ingen hyllning till USA:s rättssystem, något sådant kommer nog aldrig ramla över mina läppar. Det var ett försök att visa att frågan om hur man förhåller sig till påståenden med akademiska auktoritetsstämplar är universell, och att man i Förenta staterna har brottats med samma problem. I USA har man alltså dragit frågan så långt det går med det följder det får med den därstädes rådande ordningen, HD har givit en auktoritativ instruktion, numera adopterad som lag av de flesta delstater. USA:s HD tog sig inte an fallet, lite pragmatiskt sådär, för att jurymedlemmar är allmänt odugliga och bakbundna av systemet (vilket de f.ö. inte är) utan för att somlig inlämnad bevisning är principiellt oanvändbar för att avgöra sanningsfrågan, och det helt oberoende av jurymedlemmarnas eventuella genialitet. Exakt samma problem finns kvar i Sverige och här har domstolen inte annat stöd än hoppet på människors förmåga att dissekera påståenden presenterade i vetenskaplig maskeradkostym och rättegångsbalken allmänna instruktion om att försöka vara förnuftig.
Svenska nämndemän (och dess principiellt självständiga tänkande - orsaken till att jag själv är varm anhängare av systemet) är inte i något utforskat avseende bättre bedömare än någon annan. De skulle kunna vara det, om nu domstolen faktiskt tog sig för att jobba sig lite inom de ramar som den ackusatoriska principen sätter.
Problemet är att mången bedömare lätt förblindas i en slags auktoritetstro i stället för att tänka själva (om de ens har förmågan). Effekten, den socialpsykologiskt välkända effekten, ökar ju mer skrot det hänger på axelklaffarna, eller ju fler förkortningar som pryder namnbrickan på bröstfickan. En alldeles ovanligt stark tendens, i dessa teknologiska tider, har olika "tekniska data". I den forensiskt psykologiska litteraturen benämnd CSI-effekten. Vad som än ramlar ur ett kriminaltekniskt labb, eller presenteras i sådana termer, tenderar att kraftigt övervärderas, och det utan närmare kritisk granskning (och effekten tenderar att kvarstå även efter sådan granskning, en slags placebo-effekt).
Läs Daubert-fallet och de principer som domstolen i USA mejslar ut! Med din bakgrund kan du lätt följa texten och lite gillande nicka att det där var ju en trevlig sammanfattning av grundkursen i metodik. För den som tänkt på saken några gånger, eller som jobbat heltid med det i åtskilliga år, så är det inga konstigheter.
Jämför sen med dina studenter på valfri grundkurs! Hur många skulle ha kunnat skriva en sådan text som HD skrev? Hur många skulle ha insett de väsentliga principerna? Just det faktum att de går grundkursen, och där tvingas på en massa vetenskaplig metod, är väl ett utslag av att de ännu icke lärt sig metoden och det för vetenskap typiskt rationellt logiska tänkande som krävs för att spontant bedöma nu omtalade frågeställningar. Då talar vi dessutom om ett litet urval av unga människor, som är pigga i sinnet och kvalificerade för högre studier. Bara det är ett elitistiskt urval som inte återspeglas i en ordinär domstol. Tag en valfri examinerad jurist! Hur många behärskar, eller är ens måttligt orienterade, i sådan metod? Det är säkert några, men långt ifrån det rimligare alla av dem i dömande ställning.
Jag har tidigare varit inne på att GM tagit något mer än pengar vid brottet, något som polisen inte släppt till allmänheten. Detta "något" har sedan hittats på en bild med RO. Kan ju vara något som råkar synas i bildens bakgrund, för jag tror inte att RO medvetet skyltat med något stöldgods.
Eller kan RO ha hamnat på övervakningsbild hos någon panthandel när han försökt lämna in godset? Har/hade sådana ställen övervakning?
[...]Däremot är det ju så att ett erkännande och ett konstaterande från röstanalys att det är väsentligt mer sannolikt att den erkännande har ringt samtalet än att random snubbe har gjort det, stärker varandra, eftersom de är helt oberoende bevisfakta. Därav mitt yttrande att det tillsammans med erkännandet räcker med en identifikation på nivån +2 för att det ska vara fastställt bortom rimligt tvivel att RO är uppringaren.
Dessutom förefaller det i det här fallet som om den misstänkte erkände först, på vad man kan bedöma fullt redig kaluv, och blev skvatt galen först därefter. Det gör att galenskapen inte minskar trovärdigheten i erkännandet i alls samma grad som om RO varit skvatt galen redan vid första kontakt med polisen.
Där tror jag du har, och hade från början, en poäng, och av just den anledning du anför.
Nu vill jag inte låta rättshaveristisk eller egentligen ens försöka försvara den MGM men roas ändå av en formell invändning som visar (som du vet och följande påpekande är lätt malplacerat) att saken inte är så enkel som att många små tecken sammantaget blir ett stort. För varje svagt tecken så kan man istället säga att det finns en större osäkerhet. Och större osäkerhet kan man uttrycka som ett vidhängande mätfel. Nu är det ju inte så enkelt som att flera mätfel automatiskt tar ut varandra utan det skall snarare läggas till varandra. Eller för att vara statistiskt mer tydlig: de skall multipliceras. Varav följer att felmarginalen växer exponentiellt.
Hur som helst måste båda bevisen värderas var för sig och osäkerheten kring dem bestämmas.
Ett "erkännande" har extrem dragningskraft på bedömaren och tenderar att kortsluta varje form av kritiskt tänkande. Rimligare är att betrakta "erkännandet" som en utsaga om sakförhållanden vilket som helst, och därefter med någon metod försöka klargöra om det finns stöd för påståendet.
Enligt Aftonbladet så har MGM:s advokat i svaret på begäran om omhäktning påtalat att den misstänkte lämnat flera andra bevisligen felaktiga uppgifter under förhören och menar, om jag förstod saken rätt, att det visar att man måste ta lämnade uppgifter med en större försiktighet än annars. Det har i flera sidor diskuterats MGM:s psykiska status. Jag tror vi som utanförstående inte kan säga så mycket om den saken, utan mer konstatera att det rent allmänt är oerhört upprörande och omtumlande att sitta häktad. Jag tror heller inte att vi kan dra några slutsatser om att den ena eller andra utsagan skulle vara mer eller mindre korrekt utifrån något förhållande till tidsaxeln eller till MGM:s själsliga skick vid utsagestillfället. Ska vi kunna säga något ytterligare om korrektheten i hans utsagor så måste vi läsa och lyssna till förhören. I förhörssituationen kan man få nästan vem som helst att säga nästan vad som helst, och i det här fallet så har han sagt lite vad som helst. Och bara delar av det han sagt stämmer på hypotesen att MGM=GM. Då kan vi inte ensamt, utan ytterligare bevisning, utgå från att det som stöder vår egen hypotes är det korrekta. http://www.innocenceproject.org/understand/False-Confessions.php
Givet MGM:s psykiska reaktion så skulle jag till att börja med vilja fråga hur de där förhören egentligen skötts och hur MGM har hanterats under perioden. Uppenbarligen har man inte kommit on speaking terms på något fruktbart sätt, tvärtom förefaller han ju vara mindre kommunikabel än på länge och det är ju inte så bra. Är han skyldig så vore det ju olyckligt om han inte kan dömas bara för att han varit så galen att man inte får ett vettigt ord ur honom, speciellt om det är så att det är förundersökningens handläggning som drivit honom till vansinne.
....
Givet MGM:s psykiska reaktion så skulle jag till att börja med vilja fråga hur de där förhören egentligen skötts och hur MGM har hanterats under perioden. Uppenbarligen har man inte kommit on speaking terms på något fruktbart sätt, tvärtom förefaller han ju vara mindre kommunikabel än på länge och det är ju inte så bra. Är han skyldig så vore det ju olyckligt om han inte kan dömas bara för att han varit så galen att man inte får ett vettigt ord ur honom, speciellt om det är så att det är förundersökningens handläggning som drivit honom till vansinne.
(min nedkortning och min fetning) Om vi antar att RO är den person som redan var tilltalad för sjutton år sedan, men klarade sig ur den sitsen som en förhållandevis sansad ung man med vettet i behåll.
Om han denna gång uppträtt med (äkta eller spelad) förvirring/galenskap, så finns det antagligen två väldigt olika bilder av hans personlighet. Hur kan man då ställa sig till de olika utfallen av förhören?
Funderingar kring sekretess, stängda dörrar och yppandeförbud.
Sedan PO blev häktad så har inte mycket framkommit, Clea är belagd med yppandeförbud och allt som tillförs domstolen beläggs med sekretess, varför och på vilka grunder?
Citat:
Kan det antas att det vid en förhandling kommer att lämnas uppgift, för vilken gäller sekretess enligt sekretesslagen (1980:100), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar enligt 5 kap 1 § andra stycket rättegångsbalken.
(Snott från Wikipedia som iofs har fel "sekretesslagen (1980:100)" har ersatts av "offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)") http://goo.gl/iwCjqA
Beslut om stängda dörrar tas vanligen om något av nedan föreligger, har jag missat något, finns det andra grunder för "stängda dörrar"?
1. Om MGM är under 15 år. (PO är över 15 år)
2. För att skydda BO. (BO är död och begraven sen länge och detta är företrädesvis för att skydda BO i sexualmål)
3. Det rör rikets säkerhet. (Låter otroligt att detta mord skulle röra rikets säkerhet, men vem vet, ska vi börja dra i spionhypoteser nu också?)
4. För att skydda någon som lider av psykisk störning. (PO verkar efter häktningen ha vissa problem med sitt psyke)
Då punkt 1-2 kan lämnas därhän så kvarstår endast pkt. 3-4, Punkt 3 håller jag för osannolik och pkt. 4 förutsätter att PO varit psykiskt störd sen dag 1 och att det varit känt av rätten, jag håller även detta för otroligt.
Huvudregeln i Sverige är att alla rättegångsförhandlingar är offentliga men här hålls allmänheten utanför, vilken uppgift är det då som rätten bedömer vara av "synnerlig vikt" just i detta brottmål?
Om MGN lämnat märkliga uppgifter i förhör, ja det är väl väntat. Märklig kommentar från advokaten om det nu var så denne uttryckte sig. Antingen är man ärlig och anger vad man exempelvis gjorde den aktuella natten, eller så ljuger man, eller så hittar man på, eller så tiger man. Men att ange uppgifter som inte stämmer kan också innebära att man motsäger sig själv.Aftontidningar är ganska slarviga hur de uttrycker sig.
Märkligt att Expressen inte verkar följa detta fall.
Beträffande ett inlägg om bankers övervakningskameror så hade vissa bankomater kamera även vid den tiden. Kamerorna inne i banklokalen gick inte igång förrän larm utlöstes. Dessutom var ofta kamerorna utan film. Det var ofta en vaktmästare som hade glömt att kolla filmtillgången.Till polisens förtret.
Datorer och universitet. Datorer, om än mycket "speciella" med dagens mått mätt, fanns i datasalar på svenska universitet även på 1980-talet.
CAD kom på 1980-talet. Under andra delen av 1980-talet blev persondatorerna mycket vanliga och även bärbara kom.
Att man fick bilder på en diskett/cd skiva var vanligt på 1990-talet som komplement till papperskopiorna.
Jag tror att det är en bild som fanns med i första utredningsmaterialet som man fått upp ögonen för.
RO blev kallad av polisen för att lämna röstprov. Så de hade självklart fakta om honom på något sätt. Det påstås här att han även varit aktuell tidigare i utredningen men de uppgiften är väl inte bekräftad.
Polisen har sedan 1996 vad jag förstått varit mycket fåordig om offrets skador. Det har läckt osedvanligt lite i detta fall.
Funderingar kring sekretess, stängda dörrar och yppandeförbud.
Sedan PO blev häktad så har inte mycket framkommit, Clea är belagd med yppandeförbud och allt som tillförs domstolen beläggs med sekretess, varför och på vilka grunder?
(Snott från Wikipedia som iofs har fel "sekretesslagen (1980:100)" har ersatts av "offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)") http://goo.gl/iwCjqA
Beslut om stängda dörrar tas vanligen om något av nedan föreligger, har jag missat något, finns det andra grunder för "stängda dörrar"?
1. Om MGM är under 15 år. (PO är över 15 år)
2. För att skydda BO. (BO är död och begraven sen länge och detta är företrädesvis för att skydda BO i sexualmål)
3. Det rör rikets säkerhet. (Låter otroligt att detta mord skulle röra rikets säkerhet, men vem vet, ska vi börja dra i spionhypoteser nu också?)
4. För att skydda någon som lider av psykisk störning. (PO verkar efter häktningen ha vissa problem med sitt psyke)
Då punkt 1-2 kan lämnas därhän så kvarstår endast pkt. 3-4, Punkt 3 håller jag för osannolik och pkt. 4 förutsätter att PO varit psykiskt störd sen dag 1 och att det varit känt av rätten, jag håller även detta för otroligt.
Huvudregeln i Sverige är att alla rättegångsförhandlingar är offentliga men här hålls allmänheten utanför, vilken uppgift är det då som rätten bedömer vara av "synnerlig vikt" just i detta brottmål?
/Provokatör
Du blandar ihop sekretess under förundersökningen med sekretess vid rättegång. De kriterier du anger är för att sekretess ska råda under rättegången. Under förundersökningen - dvs den fas vi nu är inne i - krävs det väldigt lite för att klippa till med t ex ett yppandeförbud för försvararen.
Nåt radikalt måste hända om inte RO ska bli frikänd.
Vad du här försummar att ta med i kalkylen är att polisen måste ha haft någon utgångspunkt för att kalla honom till förhör. Utan att veta vad det är, är det svårt att bedöma bevisläget. Men nånting mer än vad vi vet måste förundersökningsledningen ha.
Min erfarenhet är vidare att den som lyssnar på vad försvarsadvokaten säger som vore detta en grannlaga och objektiv redogörelse för hela bevisläget för det allra mesta blir ruskigt besviken. Jag bryr mig i dagsläget väldigt lite om vad advokat Sandborn säger i media.
Du blandar ihop sekretess under förundersökningen med sekretess vid rättegång. De kriterier du anger är för att sekretess ska råda under rättegången. Under förundersökningen - dvs den fas vi nu är inne i - krävs det väldigt lite för att klippa till med t ex ett yppandeförbud för försvararen.
OK, tack för din upplysning, jag trodde att rättegångsbalken gällde även vid häktningsförhandlingar men vad är det då som reglerar sekretessen under en förundersökning och vid omhäktningar?
Vad du här försummar att ta med i kalkylen är att polisen måste ha haft någon utgångspunkt för att kalla honom till förhör. Utan att veta vad det är, är det svårt att bedöma bevisläget. Men nånting mer än vad vi vet måste förundersökningsledningen ha.
Min erfarenhet är vidare att den som lyssnar på vad försvarsadvokaten säger som vore detta en grannlaga och objektiv redogörelse för hela bevisläget för det allra mesta blir ruskigt besviken. Jag bryr mig i dagsläget väldigt lite om vad advokat Sandborn säger i media.
Fetmarkerad mening. Vi har bara kvalificerade gissningar här, vi vet ingenting. Att polis och åklagare har mer än "ingenting" är en självklarhet.