2009-10-27, 23:09
#1
Nu ska farbror Geccko tala allvar.
Vi får hela tiden höra hur viktigt det är att staten satsar mycket pengar på skolan. Det tycker jag också. Det är ingen slump att de viktigaste frågorna vid val brukar vara vård, skola och omsorg. Så långt är alla med, men nu tycker jag faktiskt att gränsen är nådd.
Jag tänker främst diskutera hur mycket en högstadieelev kostar och visar här en tabell från DN:
Redan här tycker jag att det är mycket pengar drygt 80 tusen per år för en ungjävel men låt gå för det. Vi vill ju såklart satsa på våra unga. Det jag främst reagerar på är det socioekonomiska tillägget som går till skolor i förorterna.
Detta är vad ett urval av skolor får i tilläggsbidrag per elev:
Taget från samma artikel i DN:
Rinkebyskolan får 47 900 kr extra per elev och år.
Äppelviksskolan, Bromma: 96 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen. Skolan får 1.600 kronor per elev i tilläggsanslag per år. Rinkebyskolan, Rinkeby: 50 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen. Skolan får 47.900 kronor per elev i tilläggsanslag per år.
http://www.dn.se/sthlm/vi-vill-inte-...engar-1.813440
Detta anser jag vara helt jävla vidrigt! Här ÖSER VI PENGAR över denna jävla skitskola. 45 000 kr mer per elev och år än en helsvensk "normal" skola. Fattar ni hur jävla mycket pengar det är?? Säg att det är 25 elever i varje klass. Då kostar alltså en Rinkebyklass 25*45 000*3= 3375 000 alltså nästan 3.4 miljoner mer under en högstadietid än en normal klass. Detta alltså under en treårs period.
Vi får hela tiden höra hur viktigt det är att staten satsar mycket pengar på skolan. Det tycker jag också. Det är ingen slump att de viktigaste frågorna vid val brukar vara vård, skola och omsorg. Så långt är alla med, men nu tycker jag faktiskt att gränsen är nådd.
Jag tänker främst diskutera hur mycket en högstadieelev kostar och visar här en tabell från DN:
Citat:
Skolan får mer pengar ju äldre eleven ärSkolan får pengar enligt en grundschablon. Den är olika stor beroende på elevernas ålder.
Skolår 0–3: 64 785 kronor
(46 321 kronor)
Skolår 4–6: 69 265 kronor
(49 524 kronor)
Skolår 7–9: 80 559 kronor
(57 600 kronor)
Siffran inom parentes är den faktiska summa som går ut till skolan, resten behåller utbildningsförvaltningen för så kallade overheadkostnader.
Utöver grundschablonen utgår ett socioekonomiskt tillägg som baseras på vilken utbildningsnivå föräldrarna har och andelen elever med utländsk bakgrund.
(Se separat faktaruta.)
Skolår 0–3: 64 785 kronor
(46 321 kronor)
Skolår 4–6: 69 265 kronor
(49 524 kronor)
Skolår 7–9: 80 559 kronor
(57 600 kronor)
Siffran inom parentes är den faktiska summa som går ut till skolan, resten behåller utbildningsförvaltningen för så kallade overheadkostnader.
Utöver grundschablonen utgår ett socioekonomiskt tillägg som baseras på vilken utbildningsnivå föräldrarna har och andelen elever med utländsk bakgrund.
(Se separat faktaruta.)
Redan här tycker jag att det är mycket pengar drygt 80 tusen per år för en ungjävel men låt gå för det. Vi vill ju såklart satsa på våra unga. Det jag främst reagerar på är det socioekonomiska tillägget som går till skolor i förorterna.
Detta är vad ett urval av skolor får i tilläggsbidrag per elev:
Taget från samma artikel i DN:
Citat:
De får mest och minst per elevFem-i-topp:
Gullingeskolan 52 806 kronor/år
Bussenhusskolan 52 175 kronor
Bredbyskolan 50 318 kronor
Hjulstaskolan 49 482 kronor
Rågsvedsskolan 49 395 kronor
Fem-i-botten:
Ekängens skola 1 502 kronor
Äppelviksskolan 1 661 kronor
Smedslättsskolan 1 925 kronor
Höglandsskolan 2 176
Norra Ängby skola 2 221 kronor
Källa: Stockholms stad. Förutom det socioekonomiska anslaget utgår en grundersättning, se annan faktaruta
Gullingeskolan 52 806 kronor/år
Bussenhusskolan 52 175 kronor
Bredbyskolan 50 318 kronor
Hjulstaskolan 49 482 kronor
Rågsvedsskolan 49 395 kronor
Fem-i-botten:
Ekängens skola 1 502 kronor
Äppelviksskolan 1 661 kronor
Smedslättsskolan 1 925 kronor
Höglandsskolan 2 176
Norra Ängby skola 2 221 kronor
Källa: Stockholms stad. Förutom det socioekonomiska anslaget utgår en grundersättning, se annan faktaruta
Rinkebyskolan får 47 900 kr extra per elev och år.
Äppelviksskolan, Bromma: 96 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen. Skolan får 1.600 kronor per elev i tilläggsanslag per år. Rinkebyskolan, Rinkeby: 50 procent av eleverna får godkänt i alla ämnen. Skolan får 47.900 kronor per elev i tilläggsanslag per år.
http://www.dn.se/sthlm/vi-vill-inte-...engar-1.813440
Citat:
– Helt oacceptabelt, inför en haverikommisssion för skolan, säger Mohammed Hagi Farah.
Han är frustrerad och beslutsam. I många år har han i olika roller engagerat sig djupt i sitt närsamhälle Rinkeby.
När han i egenskap av medlem i Föräldraalliansen i Stockholms stad, FISS, träffar föräldrar från Stockholms innerstad finns det de som säger till honom att ”politikerna tar från våra barn och ger till era barn”.
– Jag förstår dem. Men de brukar oftast tystna när jag säger som det är: Vi vill inte ha era pengar – vi vill ha resultat! Vi är inte ens i närheten av de mål som innerstadens barn når, trots att vi har enormt mycket större resurser, säger Mohammed Hagi Farah.
Självklart förstår han att skolor i så kallade socioekonomiskt utsatta områden behöver mer pengar, och han är tacksam för att fördelningen av resurser är ”kompensatorisk”. Men samtidigt är han rädd att tilldelningen av pengar är ett sätt att ”betala” bort dåligt samvete. Skolorna får en massa pengar, men ingen verkar bry sig om hur eleverna lyckas – i stället hamnar fokus på att skapa en socialt bra och trevlig miljö.
– Det är viktigt att våra barn trivs. Men de måste ju få lära sig något också. Ingen skulle acceptera att en fabrik tillverkade bilar där bara hälften av dem fungerade. Ett argument för att man har svårt att nå målen i vissa skolor är ofta att en stor del av eleverna kommit sent till Sverige. Det kan vara ett giltigt skäl, men Mohammed Hagi Farah anser att det använts väldigt slarvigt.
I till exempel Rinkebyskolans fall visade det sig att när man följde eleverna i några klasser i årskurs 9 bakåt så hade i princip alla gått i svensk skola i nio år. Mer än en tredjedel av dem, 13 av 36 elever, gick från godkänd nivå i 5:an till ej godkänd nivå i år 8; deras resultat försämrades alltså.
Skolledningens förklaring är att många av de eleverna haft stor social problematik och att man haft stor omsättning på lärare.
– Varför flyr lärarna? Ska vi acceptera det? Jag tycker inte det. Det är bra att utbildningsförvaltningen tagit över alla grundskolor från stadsdelarna, för nu kanske de inser att de inte kan låta det fortsätta. Grundskolans problem flyttas ju direkt över till gymnasiet, konstaterar Mohammed Hagi Farah.
Men hur ser relationen resurser–resultat ut?
Den skolforskning som finns är inte entydig. Det man kan säga säkert är att för små barn och elever med invandrarbakgrund har resurserna en viss betydelse, men när de blir lite äldre är det svårare att se sambanden. Hur lärarna agerar, hur skolledningen driver, hur samspelet med föräldrarna ser ut har större betydelse än resurserna i sig.
– Ungefär 40 procent av en skolas resultat kan förklaras med elevernas socioekonomiska bakgrund, 60 procent beror på skolans inre förhållanden. Det finns alltså stor potential att påverka. Men samtidigt vet vi att om skolan ligger i ett medelklassområde, då blir resultaten okej även om skolan i sig inte fungerar så bra, säger Olof Johansson, skolforskare och professor vid Umeå universitet. Så vad göra i till exempel Rinkeby?
Farah vill ha heltidsanställda föräldraombud på skolorna som får i uppdrag att mobilisera och informera föräldrar. Han vill ha rektorer som förväntar sig resultat och inte bara fokuserar på goda sociala relationer. Han vill ha lärare med hög kompetens och han anser att fler av dem borde ha annan bakgrund än svensk.
– Utåt är skolan öppen och mångkulturell, men inåt är den alldeles för konservativ och sluten. Det behövs nya grepp för att möta de behov som finns i dag.
Ulrika By
Han är frustrerad och beslutsam. I många år har han i olika roller engagerat sig djupt i sitt närsamhälle Rinkeby.
När han i egenskap av medlem i Föräldraalliansen i Stockholms stad, FISS, träffar föräldrar från Stockholms innerstad finns det de som säger till honom att ”politikerna tar från våra barn och ger till era barn”.
– Jag förstår dem. Men de brukar oftast tystna när jag säger som det är: Vi vill inte ha era pengar – vi vill ha resultat! Vi är inte ens i närheten av de mål som innerstadens barn når, trots att vi har enormt mycket större resurser, säger Mohammed Hagi Farah.
Självklart förstår han att skolor i så kallade socioekonomiskt utsatta områden behöver mer pengar, och han är tacksam för att fördelningen av resurser är ”kompensatorisk”. Men samtidigt är han rädd att tilldelningen av pengar är ett sätt att ”betala” bort dåligt samvete. Skolorna får en massa pengar, men ingen verkar bry sig om hur eleverna lyckas – i stället hamnar fokus på att skapa en socialt bra och trevlig miljö.
– Det är viktigt att våra barn trivs. Men de måste ju få lära sig något också. Ingen skulle acceptera att en fabrik tillverkade bilar där bara hälften av dem fungerade. Ett argument för att man har svårt att nå målen i vissa skolor är ofta att en stor del av eleverna kommit sent till Sverige. Det kan vara ett giltigt skäl, men Mohammed Hagi Farah anser att det använts väldigt slarvigt.
I till exempel Rinkebyskolans fall visade det sig att när man följde eleverna i några klasser i årskurs 9 bakåt så hade i princip alla gått i svensk skola i nio år. Mer än en tredjedel av dem, 13 av 36 elever, gick från godkänd nivå i 5:an till ej godkänd nivå i år 8; deras resultat försämrades alltså.
Skolledningens förklaring är att många av de eleverna haft stor social problematik och att man haft stor omsättning på lärare.
– Varför flyr lärarna? Ska vi acceptera det? Jag tycker inte det. Det är bra att utbildningsförvaltningen tagit över alla grundskolor från stadsdelarna, för nu kanske de inser att de inte kan låta det fortsätta. Grundskolans problem flyttas ju direkt över till gymnasiet, konstaterar Mohammed Hagi Farah.
Men hur ser relationen resurser–resultat ut?
Den skolforskning som finns är inte entydig. Det man kan säga säkert är att för små barn och elever med invandrarbakgrund har resurserna en viss betydelse, men när de blir lite äldre är det svårare att se sambanden. Hur lärarna agerar, hur skolledningen driver, hur samspelet med föräldrarna ser ut har större betydelse än resurserna i sig.
– Ungefär 40 procent av en skolas resultat kan förklaras med elevernas socioekonomiska bakgrund, 60 procent beror på skolans inre förhållanden. Det finns alltså stor potential att påverka. Men samtidigt vet vi att om skolan ligger i ett medelklassområde, då blir resultaten okej även om skolan i sig inte fungerar så bra, säger Olof Johansson, skolforskare och professor vid Umeå universitet. Så vad göra i till exempel Rinkeby?
Farah vill ha heltidsanställda föräldraombud på skolorna som får i uppdrag att mobilisera och informera föräldrar. Han vill ha rektorer som förväntar sig resultat och inte bara fokuserar på goda sociala relationer. Han vill ha lärare med hög kompetens och han anser att fler av dem borde ha annan bakgrund än svensk.
– Utåt är skolan öppen och mångkulturell, men inåt är den alldeles för konservativ och sluten. Det behövs nya grepp för att möta de behov som finns i dag.
Ulrika By
Detta anser jag vara helt jävla vidrigt! Här ÖSER VI PENGAR över denna jävla skitskola. 45 000 kr mer per elev och år än en helsvensk "normal" skola. Fattar ni hur jävla mycket pengar det är?? Säg att det är 25 elever i varje klass. Då kostar alltså en Rinkebyklass 25*45 000*3= 3375 000 alltså nästan 3.4 miljoner mer under en högstadietid än en normal klass. Detta alltså under en treårs period.
Världens fetaste skolresa, bio varje dag, varsin ny moped och dator. Detta skulle man alltså kunna göra för varje elev första året i sjuan. Nästa år i åttan vad skulle man göra då? Nä detta är det som stör mig så fruktansvärt mycket. Ingen jävel vet ju ens om dessa siffror. 
