Citat:
Jag håller med. Förr ägde jag alltid mina bilar. Numera äger jag bara mina hobbybilar.
Rena vardagsbilar har jag övergått till att leasa.
Köper jag en ny bil och byter in får jag bara skambud. Med leasing blir restvärdet någon annans huvudvärk. Med leasing får jag fast månadskostnad, ny bil, inga bekymmer. Om något mot förmodan går sönder så går det på nybilsgaranti. De som säger att det är dyrt med leasing är oftast sådana som kör runt i gamla lik som lagas med ståltråd och plastic padding. Den egna arbetstiden räknas inte alls, inte heller vad stillestånd osv kostar.
Rena vardagsbilar har jag övergått till att leasa.
Köper jag en ny bil och byter in får jag bara skambud. Med leasing blir restvärdet någon annans huvudvärk. Med leasing får jag fast månadskostnad, ny bil, inga bekymmer. Om något mot förmodan går sönder så går det på nybilsgaranti. De som säger att det är dyrt med leasing är oftast sådana som kör runt i gamla lik som lagas med ståltråd och plastic padding. Den egna arbetstiden räknas inte alls, inte heller vad stillestånd osv kostar.
Det beror ju på vad man jämför med, bara för att en bil är äldre än 3 år behöver den varken kosta mycket pengar eller ta så mycket tid, sen vad ens fritid är värd är ju högst relativt. Är det netflixtid eller övertid man jämför med? Vad har man allmänt för intresse för bilar, tillgång till lokal och verktyg mm?
Jag har ett stort garage med lyft och det mesta i verktygsväg, och ser det som ren terapi att skruva med fordon.
Men jämför man med att köpa loss bilen behöver det inte bli dyrare, och oavsett säger det absolut ingenting om ägarens ekonomi.
Har leasat en gång, men tyckte det kostade mer än det smakade, även om det är smidigt oftast.
Sen går dock inte allt på garanti. På vår gick en plastkåpa under bilen sönder, och hade jag ägt bilen hade jag fixat det på en halvtimme med lite ståltråd och så hade det varit gott nog, nu kostade det 2500:- att få fixat, och längre tid med inlämning och hämtning.