Citat:
Ursprungligen postat av
jakirosmother
håller inte med vem pallar lyssna på andras problem? lol
När den som pratar öppnar sig på ett ödmjukt sätt tycker jag det är helt ok och i vissa fall t o m med terapeutiskt. När någon är en uppenbar lögnare, skryter eller är någon jag har haft personliga problem med orkar jag knappt stanna kvar. AA är ett helvete ibland men för oss med missbruksproblem är det nog en räddare i nöden i slutänden. Har man inte missbruksproblem förstår jag att man inte sätter sin fot i dessa lokaler. Varför skulle man? Det vore som om jag gick på styrelsemöten för lokala gymnastikföreningen.
Har du alkoholproblem skulle jag tänka om vad gäller att lyssna på andras problem, annars kommer ingen vilja lyssna på dina när det knakar i fogarna.
Mitt stora problem med AA är narkomanerna. Visst har jag tagit narkotika i mitt liv men jag har aldrig haft det som livsstil. Vilket är en jävligt stor skillnad. Att kunna relatera överhuvudtaget till dom andra är A och O tycker jag. Som tur är blir många narkomaner människa igen i nykterheten, precis som oss med alkoholproblem. Tycker dock ändå att dom hör hemma på egna möten för deras specifika problem. Säkert flummigt nog där med en heroinist som ska relatera till 22-årig hasch/benzo wannabe gangster.
Grundproblemet är säkerligen detsamma men själva livsstilen gör det halvt omöjligt att relatera till varandra. Och då har jag ändå varit nära denna sorts missbruk hela livet. Ändå gör dom mig illa till mods och ibland arg.