Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Vilken god idé!
Det är inte så som att vi gjort det talrika gånger redan här i tråden.
Här är det senaste exemplet jag kunde hitta där vi tittade på hur många genomsnittliga månadslöner kostade en bostad i snitt 57 månadslöner medan samma bostad i samma område idag kostar 387 genomsnittliga månadslöner.

Följden av detta är alltid exakt samma, fakta presenteras kring hur extremt billiga bostäder var förr jämfört med idag och då får man svar från ekbo eller annan som gör mental gymnastik i världsklass för att motivera varför det inte var billigt förr.
Därifrån kommer alla bisarra påståenden från ekbo där han drar in offentliga finanser, BNP/Capita och allt möjligt som inte berör bostadspriser eller möjligheten att köpa bostad. han har en åsikt och söker desperat efter allt han kan klä upp som "fakta" som bevisar att han har rätt.

När det inte lyckas så kommer argumentet "mEn MåNadSkOsTnAd Då??" som om det var ett argument som håller.
Låt mig förklara det för dig med piggelin, det kanske känns bekant för du gillar ju piggelin.
Föreställ dig att piggelin när du var ung kostade 1,3 kronor och idag kostar den 10 kronor. Du drar därför slutsatsen att piggelin är dyrare idag än vad den var när du var ung.
In kommer Bo Ek och rättar dig för att om du finansierar ditt piggelinköp via Klarna till en kostnad på 100 kr och amorterar detta över 90 månader så är faktiskt piggelin billigare idag för då kostar den bara 1,2 kronor!
När du påtalar att du totalt då betalar 110 kronor för en piggelin och att det är ~850% dyrare än när du var ung så fnyser Bo Ek åt detta och förklarar att avbetalning på en skuld är ett sparande så egentligen är piggelin idag kostnadsfri!
Och som sista brasklapp kan tilläggas att priset på piggelin har ökat ~1900% sedan 1972 vilket är avsevärt mycket mer än lönen så "piggelinpris/disponibel inkomst" faller platt det med

Därför är det så otacksamt att presentera fakta för dig, ekbo och övriga härinne. Ni har redan bestämt er för att bostäder minsann var dyrare förr och att det inte är ett problem idag och ni tänker inte låta något så trivialt som "fakta" eller "sanning" stå ivägen för er åsikt.


Kan bli så men varför skulle boomern gå med på att sänka priset istället för att bara vänta tills denne får det den kräver?
Det kostar väldigt lite att behålla bostaden och så länge bostadsbristen håller i sig går det alltid att hyra ut istället.

Unga idag krossas av de överväldigande bostadspriserna som äter upp en enorm andel av deras inkomst så en ung person kanske lyckas köpa 42 kvm att bo på och då får de betala ~2,2 miljoner för detta i Göteborg. Boytan per person i snitt är oförändrad men priset är extremt högt.

Det du yrar om hände inte.
1. "Kraschen" berodde på eskalerande arbetslöshet, för att nyproduktionen av bostäder haltade (för att det inte gick att finansiera bostadsbyggande).

2. Banker har historiskt inte varit inblandade i bostadsutlåning i USA. För länge sedan var det thrifts. Som mer påminner om JAK. Senare var de vanliga företag som originerade lånen med egna pengar. Och sedan sålde lånen till broker dealers som packade de i SPE's och emitterade ut obligationer RMBS.
Har alltså exakt 0 med banker och bankers utlåning att göra.

Myztico lyckas ha fel i stort sett varenda mening.

Det är den vanliga reaktionen. När man presenterar fakta för svamlaren, är det den som tillhandahåller fakta som är dum i svamlarens ögon. Fakta biter inte. Fantasierna bestämmer.

Myztico sa "på senare tid". Och jag lät det sträcka sig till 2019. Det är 6 år. På den tiden bör påståendet synas.

Sedan har man felkälla i att man inte beaktar lånen i BRF. De påverkar priserna direkt. Och det kan ju skilja mellan landsändar.

En sak man kan observera i tabellen som är lite intressant.

Prisrelationen mellan Stockholm och Värmland är nu en faktor ca 3.5.

År 2000 var prisrelationen ca 22.5.

Två frågor kan uppstå. Dels varför relationen var så stor år 2000. Dels varför den krympt. Värmland är nära botten prismässigt år 2025 så det är inte så att Värmland dragit iväg. Och detta är inget unikt för just Värmland. Finns flera andra län.

Ett skäl att relationens minskning är att lönekostnaderna stigit och styr mer. De ökar på pris i kronor snarare än %. En annan är att i takt med stigande BNP har markpriser stigit. De ökar både i kr och % iom att markpriserna stigit mer i Stockholm.

Slutligen så lär BRF lånen varit mycket olika stora. Det går inte se denna enorma skillnad i fastighetspriser. Den största skillnaden man kan hitta där år 2000 är 2.1 som är mellan Stockholm och mellersta Norrland. Det som kan förklara den enorma faktorn 22.5 då är att det var en stor skillnad i föreningarnas lån. Och det har normaliserats över landet.

Eller kan någon hitta någon annan förklaring?

EDIT:
Och 2025 är prisrelationen mellan fastigheter i Stockholm och mellersta norrland ca 2.2. Så på 25 år har den relationen stått still. Fastighetspriserna ökar konformt. Ökar dom x % i mellersta norrland ökar dom x % i Stockholm. Nåogn avmattning i Stockholm synes inte. Inte heller någon ökning.

Du är inte särskilt smart, va? Det Wallincus skriver är att bostadsköpare blir allt mer belånade eftersom lönerna inte utvecklas i takt med lönerna och att detta är en omöjlig ekvation eftersom det bara finns så pass mycket pengar som bankerna vågar låna ut till bostadsköpare.

Ja vad är det som är så svårt o förstå, just nu lägger vi ca 25-30% av vår skattade inkomst på boendekostnad, framöver kommer vi lägga 35-40%. Bostadskostnaden är det enklaste redskapet att dra in skattepengar till staten,, varav man kommer se över ex fastighetskatt osv. tomtmark, byggade, material, handläggning, service, OVK osv blir bara dyrare för varje år ut över det stiger energi kostnader.

Fastighetsskatt utan tak och slopad avdragsrätt för lån skulle sätta fart på säljviljan.

Du är inte särskilt smart, va? Det Wallincus skriver är att bostadsköpare blir allt mer belånade eftersom lönerna inte utvecklas i takt med lönerna och att detta är en omöjlig ekvation eftersom det bara finns så pass mycket pengar som bankerna vågar låna ut till bostadsköpare.

Jag vet inte hur du har det, men du kanske känner många som upplever att det är svårt att finansiera sitt boende år 2026? Jag tror inte att jag känner en enda.

Nu drar väl inte fastighetsskatten in så mycket till staten, då den för många typer av byggnader är avskaffad sedan länge. Jag betalar ingen sådan t.ex. Gör du? Eftersom jag - i likhet med de flesta andra svenskar - bor i en vanlig villa så behöver jag heller inte göra någon OVK. Tomten kostar ju inte heller något, för den har jag redan köpt, och inte har jag tänkt bygga något.

Varför skulle min relativa boendekostnad stiga? Jag skulle snarare tro att den kommer att sjunka. Mina föräldrar lade en mycket större del av sin inkomst på boende när de var i min ålder än vad jag gör nu, ändå bor jag större och bättre. Jag ser inga hinder för att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta.

Vad du har är en kommunalavgift har ditt hus ett någolunda taxeringsvärde betalar du 869kr/månad eller 10425kr år som regleras i din deklaration. sedan vad en en skatt/avgift har för namn förändra inte att det inte är en skatt.

Utöver det har regeringen pausat effekttariffer på el, många elbolag har ändå kvar effekttarifen som skatta dig högre vid dina effekt toppar, hur sossarna vill reglera denna framöver återstår o se.

Vidare har el priser ökat, sophämting är obligatorisk avgift, liksom vattenpriser ökar, fjärrvärme ökar, även din hemfösäkring.

Genom alla dessa lagstadgade avgifter höjs som fastighetsavgiften gick upp ca400kr/ från 25 till 26. övriga poster jag tog upp har samtliga ökat i pris, det utgör att din beoendekostnad har ökat markant sista 4 åren.

Tar man ex brf lägenhetsfördel är att många delar på denna kostnaden, eller som vår fastighet har envägsanslutning på el, dvs vi har bara ett abonnemang för alla lägenheter men alla har var sina mätare, man påverkas inte heller av effekttariffen på el.

Allt detta utgör att vi kommer lägga mer o mer pengar på vårt boende framöver, enskilda abonnemang osv höjer kostnader för vanliga villor o detta har effekten att öka på att en brf lägehet stiger i värde.

Du skrev att den är ett redskap för att dra in pengar till staten. Det är många år sedan jag betalade fastighetsskatt till staten. Den kommunala fastighetsavgiften är - som namnet antyder - en kommunal avgift.



Jag känner inte igen mig i din beskrivning. Min lön ökar för varje år, men det var några år sedan som priset för sophämtning, vatten och fjärrvärme justerades. Effektavgift betalar jag inte. Räntan har ju gått ner kraftigt under den period som du pratar om - fyra år - så jag vet inte hur du har räknat ut att det skulle ha blivit dyrare att bo. Elpriset är som det är, men det kan man ju styra lite själv hur stor del av boendekostnaden som påverkas av detta.

Har du verkligen en egen bostad som du betalar för, eller vad är det för underlag som din beräkning bygger på?

Tror du någon med hög belåning säljer om priserna droppar med 50%?

Ja denna utveckling är evig o har alltid varit evig. bara titta på börsen den går alltid upp i ur o skur går den bara högre,bostäder även dom går bara upp, min föräldrar köpte en nyckelfärdig villa 1978 för undet 300-tusen, i dag säljds dom för 3 miljoner, det är den marknadsekonomi världen har valt.

Du skriver som en brännvinsadvokat. Antar att du blir betald per tecken av din mamma eller din förvaltare.

Hur många månadslöner kostade ett hus det året som du vill göra som referens och hur står det sig i dagens läge om du räknar bort kostnaden för marken? Kan det röra sig om en ökning i takt med producentpriser (aka löner) eller har du hittat nåt loophole?

Mja, och då stannar nyproduktionen. Och det kommer ett stor gäng byggjobbare med bräckjärn i händerna och skall snacka lite med DViking.

Nej att mickla med momsen hjälper inte.

Kan inte alla ni som har så extrema bekymmer med andras bostäder bara bygga nytt eget. Istället för att bara fundera på hur ni skall "stjäla" andras.



Tittar vi i verkligheten är hushållens skulder (rubbet alltså) ca 5450 mdr.

Kan ju låta mycket. Men om man samtidig nämner att hushållens räntetillgångar är ca 6000 mdr. Så framstår det som något mindre. (Räntetillgångar = bankkonton, räntefonder, obligationer mm).
Hushållens alltså.

Sedan har hushållen också aktier, fastigheter mm. Sammantaget är hushållens tillgångar ca 35000 mdr.
Och då framstår skulderna som än mindre. Hushållens skulder är ca 17% av deras tillgångar.

Jag vet sedan tidigare att personer som bränner alla bidrag/inkomster på en gång hamnar i förnekelse. Dom kan inte fatta hur andra hushåll kan ha så mycket. Dom skulle ju bränna allt på en gång. Och i deras värld gör då alla andra också det.