Citat:
Jag väntar fortfarande på de siffrorna som visar att LVU idag räddar fler barn än vad det fördärvar.
Lille vän. Tänk på blodtrycket.❤️
Jag minns att du redan för flera hundra sidor sedan tydligt visade att du inte begrep vad Helensdotters rapport beskriver. Och inte heller att det den helt saknar relevans för detta ärende. Ska vi verkligen behöva ta det igen?
Vad är det som får er att tro att det finns ett enda självändamål för socialtjänsten att omhänderta barn? Det är ju det sista man vill!
1. Det kostar rätt mycket pengar som annars kunde användas till förebyggande verksamhet. Eller löner…
2. Föräldrarna verkar vara rätt stökiga efter ett omhändertagande, vore det inte roligare om de var glada?
3. Ni verkar inte tro att kommuner generellt bryr sig särskilt mycket om lagstiftning generellt men det finns faktiskt rätt mycket man måste göra innan ett LVU ens blir aktuellt. Det tror jag faktiskt de flesta ombud har koll på att lyfta fram om det saknas i handläggningen.
4. Verkar inte som det är särskilt lätt att få socionomer att vilja jobba med detta? Det borde ju vara tvärt om, om er världsbild skulle stämma?
Det faller ju liksom lite på sin egen orimlighet att kommuners socialnämnder skulle tvångsomhänderta barn ”för att man kan”, det finns som jag ser det exakt noll incitament att omhänderta om man inte absolut måste.
Jag håller givetvis med om att det på en generell nivå blir fel ibland, men det måste det nog få bli för att systemet ska rädda så många som möjligt. Alternativet tycker jag vore sämre eftersom fler barn då riskerar att drabbas av omsorgsbrister av olika slag samt riskera att skadas av eget socialt nedbrytande beteende. Ni tycker att det är rättsosäkert, men jag värderar barnen rätt till en trygg miljö högre. Det går bra att vi tycker olika!
I detta fall menar jag att man fick till en fullgod effekt trots mediadrevets försök att störa vården.
Jag minns att du redan för flera hundra sidor sedan tydligt visade att du inte begrep vad Helensdotters rapport beskriver. Och inte heller att det den helt saknar relevans för detta ärende. Ska vi verkligen behöva ta det igen?
Vad är det som får er att tro att det finns ett enda självändamål för socialtjänsten att omhänderta barn? Det är ju det sista man vill!
1. Det kostar rätt mycket pengar som annars kunde användas till förebyggande verksamhet. Eller löner…
2. Föräldrarna verkar vara rätt stökiga efter ett omhändertagande, vore det inte roligare om de var glada?
3. Ni verkar inte tro att kommuner generellt bryr sig särskilt mycket om lagstiftning generellt men det finns faktiskt rätt mycket man måste göra innan ett LVU ens blir aktuellt. Det tror jag faktiskt de flesta ombud har koll på att lyfta fram om det saknas i handläggningen.
4. Verkar inte som det är särskilt lätt att få socionomer att vilja jobba med detta? Det borde ju vara tvärt om, om er världsbild skulle stämma?
Det faller ju liksom lite på sin egen orimlighet att kommuners socialnämnder skulle tvångsomhänderta barn ”för att man kan”, det finns som jag ser det exakt noll incitament att omhänderta om man inte absolut måste.
Jag håller givetvis med om att det på en generell nivå blir fel ibland, men det måste det nog få bli för att systemet ska rädda så många som möjligt. Alternativet tycker jag vore sämre eftersom fler barn då riskerar att drabbas av omsorgsbrister av olika slag samt riskera att skadas av eget socialt nedbrytande beteende. Ni tycker att det är rättsosäkert, men jag värderar barnen rätt till en trygg miljö högre. Det går bra att vi tycker olika!
I detta fall menar jag att man fick till en fullgod effekt trots mediadrevets försök att störa vården.
De lyser med sin frånvaro.