Citat:
Fel tänkt. Fråga folk som åker fritidsbåt vilka regler dom följer för att minska risken för incidenter od.
Dom alla allra flesta råkar inte ur för något , varför har dom tur eller tar dom det säkra före det osäkra och håller utkik och framflrallt håller sig ur vägen för de som seglar för sitt levebröd.
Dom alla allra flesta råkar inte ur för något , varför har dom tur eller tar dom det säkra före det osäkra och håller utkik och framflrallt håller sig ur vägen för de som seglar för sitt levebröd.
Så kan man tänka, och det gör de flesta, för det mesta. Att inte hamna nära stora fartyg, vare sig framför eller på sidorna tillämpar de flesta - för att inte säga "alla".
Men när det korvar till sig - det gör det ibland, så följer man sjövägsreglerna till punkt och pricka, man utgår inte från att fritidsbåtar följer någon sorts hittepåregler som mest fungerar som ersättning för att lära sig och tillämpa de regler som gäller.
I det här fallet finns det nämnligen en krydda som inte påtalats: Om vi för en stund låtsas att snipan haft uppsikt och sett fartyget, så gäller (för snipan) en skyldighet att hålla kurs och fart till dess det är uppenbart att man själv MÅSTE göra något för att rädda sig.
Därför hade snipans beteende och åtgärder varit desamma oavsett om man sett fartyget eller inte - att börja väja undan "på känn i en upphinnandesituation innebär att man lika gärna kan styra rakt in i det upphinnande fartygets kurs som att styra från det. Givetvis har inte snipan sett fartyget denna gång, men situationen (fram till att snipan räddar sig med en undanmanöver) kan uppstå igen, därför att sjövägsreglerna inte bara tillåter det, utan föreskriver det.
Givetvis försöker alla kloka människor att hålla sig från interaktion med fartyg, om man kan - och det kan man i stort sett alltid, som fritidsseglare. Men när man inte kan det (man kan ju överraskas i småbåtar, utan radar och AIS att det kommer ett fartyg runt udden...) så följer man sjövägsreglerna fullt ut OCH har rätt att lita på att det gör motparten också. Denna gång låg väjningsskyldigheten helt (eller närapå helt) på fartyget. Snipans brott är att att genom ouppmärksamhet låta det gå så långt att man inte hann göra något för att rädda sig undan ett fartyg som bröt mot den tyngsta av väjningsreglerna, upphinnande väjer.
(Hade snipan varit ett fartyg, som Misje Verde hade missat hade man själv sett Misje Verde på radar, man hade AIS-data på skärmen med namnet på fartyget, man hade fått en varning för möjlig kollision (CPA) i god tid, man hade anropat på VHF och man hade snabbt fått styr på situationen - och hade Misje Verde inte svarat hade det också blivit ett j-a liv i efterhand).
Det man kan lära som fritidsseglare ("amatör" - även om det denna gång var proffsen som felade mest) är ju att vara vaken och förstå att man är sårbar på ett sätt som jämstora fartyg sällan är. Det andra är att man MÅSTE vara vaksam och se till att man undviker närsituationer.
