Oj, nu har jag missat en fup. någon som har den kvar och vill dela ?
denna fungerar inte
(FB) Dubbelmordet i Brattås, Härnösand 2005 - man i 45-årsåldern åtalas
Foerhued ?
denna fungerar inte
(FB) Dubbelmordet i Brattås, Härnösand 2005 - man i 45-årsåldern åtalas
Foerhued ?
Jag har till en början hoppat lite mellan olika avsnitt jag tyckte lät intressanta utifrån innehållsförteckningen.
Det jag direkt slås av är vilket enorm ren fysisk kraft, men också raseri och inte minst hat, som rimligtvis krävs för att tillfoga någon de skador som redovisas. Det förefaller ha brukats besinningslöst våld av minst sagt spektakulär karaktär. Man blir illa till mods av att bara försöka föreställa sig hur det fortlöpte vid tiden för brottet, så här med medicinskt facit i hand.
Men det verkar inte som den vanliga "uppsättningen" av klassiska kränkningar (trauma, otrohet, kärlek, ekonomi, instinkten att försvara sig vid uppkommet hot etc.) som historiskt har lett till mord är aktuellt i fallet.
Det vore intressant att veta vad som eventuellt triggat detta monster inombords hos gärningsmannen, men jag får känslan av att vi nog tyvärr inte kommer få några egentliga svar under rättegången. Han känns dessutom inte som "typen" av person som "gör en Arklöv" och medger sin fullständiga skuld i brottet ett tag in på straffet. Det här känns närmast som en person som nog kan komma att anse förhållandena på kåken i slutändan är hyfsat drägliga ändå. Jag föreställer mig hur han kommer plågas mer över att det är överbelagt och han därför måste dela cell med någon annan person, än vad han våndas av de samvetskval han borde ha efter gärningen han begått.
Det jag direkt slås av är vilket enorm ren fysisk kraft, men också raseri och inte minst hat, som rimligtvis krävs för att tillfoga någon de skador som redovisas. Det förefaller ha brukats besinningslöst våld av minst sagt spektakulär karaktär. Man blir illa till mods av att bara försöka föreställa sig hur det fortlöpte vid tiden för brottet, så här med medicinskt facit i hand.
Citat:
Att den döda kroppen efter Viklund, Gärd Laura, 370903-7802 har företett tecken till dels huggande våld mot huvudet med skarpkantade skador som passerat huden, huvudsvålen, hjässbenet och in i hjärnan, samt krosskador på huvudsvålen, hjässbenet och hjärnan. Dels trubbigt våld mot huvudet med underhudsblödningar och överhudsavskrapningar och blödning i muskulaturen"
”angående skadornas uppkomstsätt Att fynden starkt talar för att skallskadorna orsakats av ett skarpeggat föremål t.ex. en yxa eller yxliknande föremål. Att fynden starkt talar för att skallskadorna orsakats av åtminstone tre hugg;
Att fynden och omständigheterna starkt talar för överhudsskadorna i ansiktet, bålen och extremiteterna uppkommit då kroppen släpats på ojämnt underlag.”
”angående skadornas uppkomstsätt Att fynden starkt talar för att skallskadorna orsakats av ett skarpeggat föremål t.ex. en yxa eller yxliknande föremål. Att fynden starkt talar för att skallskadorna orsakats av åtminstone tre hugg;
Att fynden och omständigheterna starkt talar för överhudsskadorna i ansiktet, bålen och extremiteterna uppkommit då kroppen släpats på ojämnt underlag.”
Citat:
Man blir än en gång illa till mods när man försöker föreställa sig hur Tor hade hamnat i denna position. Stod han som för att be för sitt liv? Troligtvis inte, men sättet gärningsmannen har hanterat de båda döda kropparna är närmast att likställa med brutaliteten att mörda någon som på knä ber om nåd. Jag antar att det var något gärningsmannen gjorde av samma skäl som han slängde en mockajacka över ansiktet på Gärd -- det sägs ju att man helst slipper behöva se ansiktena på sina mordoffer. Men att på något sätt lyfta upp den döda kroppen för att placera den stående på knä med huvudet ner i en låda känns samtidigt som ett rätt orimligt förfarande också.
Tor stod på knä med huvudet vilande i en låda vid anträffandet. (brottsplatsprotokoll, ladugården)
I bakhuvudet fanns en större närmast horisontell skada ca 10 cm bred. Från
denna skada fanns ringningar av blod i en nedåtgående riktning.
(brottsplatsprotokoll, ladugården)
I bakhuvudet fanns en större närmast horisontell skada ca 10 cm bred. Från
denna skada fanns ringningar av blod i en nedåtgående riktning.
(brottsplatsprotokoll, ladugården)
Citat:
Precis som vid dubbelmordet i Linköping, där pojken inledningsvis tillfogas ett par dussin knivhugg överallt på kroppen, och där sedan vittnet tystades med ett mindre antal hugg men ändå ett flerta. Det saknar helt rim och reson och är väl just därför det gör sådana här ovanliga dåd svåra att utreda. Att kunna utföra ett mindre träningspass rent fysiskt medan man begår ett dubbelmord mot två personer brukar i 99 % av fallen innebära att drivkraften också är en ilska som har uppkommit av någorlunda förklarliga skäl.
Att den döda kroppen efter Tor Olav Ingmar, 350523-8034 har företett tecken till dels huggande våld mot huvudet med skarpkantade skador som passerat nackbenet och in i hjärnan, krosskador i hjärnan, samt en skarpkantad skada som passerat mjukdelarna i ansiktet och in i underkäken dels trubbigt våld mot huvudet med ett brott i skallbottnen, respektive underkäke, lindrig blödning mellan de mjuka hjärnhinnorna och i kammarrummen, överhudsavskrapningar, blödningar i munslemhinnan, tungan och underhuden samt krosskador i huden”
Att fynden talar för att de skarpkantade skadorna i bakhuvudet orsakats av två hugg med en yxa eller ett yxliknande föremål;
Att fynden talar för att skadan på den högra kinden orsakats av ett skarpeggat föremål, sannolikt en yxa eller yxliknande föremål;
Att fynden talar för att de skarpkantade skadorna i bakhuvudet orsakats av två hugg med en yxa eller ett yxliknande föremål;
Att fynden talar för att skadan på den högra kinden orsakats av ett skarpeggat föremål, sannolikt en yxa eller yxliknande föremål;
Men det verkar inte som den vanliga "uppsättningen" av klassiska kränkningar (trauma, otrohet, kärlek, ekonomi, instinkten att försvara sig vid uppkommet hot etc.) som historiskt har lett till mord är aktuellt i fallet.
Det vore intressant att veta vad som eventuellt triggat detta monster inombords hos gärningsmannen, men jag får känslan av att vi nog tyvärr inte kommer få några egentliga svar under rättegången. Han känns dessutom inte som "typen" av person som "gör en Arklöv" och medger sin fullständiga skuld i brottet ett tag in på straffet. Det här känns närmast som en person som nog kan komma att anse förhållandena på kåken i slutändan är hyfsat drägliga ändå. Jag föreställer mig hur han kommer plågas mer över att det är överbelagt och han därför måste dela cell med någon annan person, än vad han våndas av de samvetskval han borde ha efter gärningen han begått.
__________________
Senast redigerad av KomTillGullmars 2026-08-15 kl. 19:15.
Senast redigerad av KomTillGullmars 2026-08-15 kl. 19:15.
__________________
Senast redigerad av Yatsy 2026-08-15 kl. 20:10.
Senast redigerad av Yatsy 2026-08-15 kl. 20:10.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera