Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/haverikommissionen-om-hur-olyckan-utanfor-tjorn-gick-till-har-nagorlunda-bild

Haverikommissionen om hur olyckan utanför Tjörn gick till: ”Har någorlunda bild”

Det låter ju klokt, att ha utkiken någonstans där han kan se. (Bättre än de övriga)

Vad vi vet så fanns väl dessutom ingen utkik, eller.
I alla fall inte på bryggan. Där fanns bara kapten och lots, vilket är en av få kända ”fakta”.

Just precis. Befälhavaren hade s k "ensam utkik". Lotsen kan inte frita befälhavaren och hans besättning från sitt ansvar och sina skyldigheter.

Du kan läsa om ensam utkik här, kapitel 4 paragraf 11. Inte en chans att kaptenen uppfyllde dessa krav som vakthavande nautiker i måttlig sikt, skymningsljus, trafikerad farled, men många navigationshinder.
https://www.transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs%202012_67.pdf

Man kan ju lägga till att moderna radarapparater har goda möjligheter att ställa in olika larm, så behovet att stirra ner i en omvänd tratt är inte stort. En "modern radar" består av två system, dels sändar/mottagar-enheten ("den som snurrar" och sedan displayenheten. Det är den senare enheten som erbjuder allt godis i form av ARPA, larm, selektering av radarmål att se upp med, diskriminering av "ickemål" och allt sådant som man numera tar för givet att få hjälp med på bryggan.

Har man sedan ett professionell sjökortsdisplay på bryggan (det har man) så har man all den informationen överlagrad på sjökortet.

Även fritidsfolk med intresse kan ha det så, om man vill.

Problemet är något som kallas "false positives", tror jag. I våra bilar gör det inte så mycket om det kommer ett larm i onödan på backsensorerna - vi går ut och ser efter utan problem (och sparkar oftast bort epakassen som hamnat bakom bilen, mer sällan lyfter upp det lilla barnet som älskar bilar)

Om fartygets sensorsystem larmar "för bra" (t ex radar) måste man antingen skruva ner känsligheten (och riskera att missa en snipa) eller ta det på allvar, med lägre fart, tidsutdräkt, mer folk på bryggan etc etc. (pengar, någon...?)

Men principen med förbättrad visuell utkik (back-kamera, bokstavligen) kanske med IR-tillägg är ju sund, precis som en backkamera ger mer information än fyra dumma tutande sensorer. Såklart.

Vän av ordning funderar då på hur kaptenen redogör för vädret på platsen och veta att det var skymning när han inte visste när olyckan skett ?

Det här man ju visserligen enkelt ut med hjälp av SMHI och tiden för solens nedgång, men ändå.

Det gör de redan, dessvärre. Runt "fritidsbåtstäta" områden finns tusentals AIS-sändare, där handelssjöfarten är intresserade av kanske 25 eller 50 av dem. Alltså diskriminerar man Class-B för att få en hanterlig skärm.

Jag har själv haft AIS på min (i sammanhanget lilla) båt i 15 år eller så, och inser naturligtvis att när situationen är sådan, så kan man inte längre räkna med att sticka ut och synas. Däremot är AIS-mottagare av stort värde, men den kräver rent praktiskt att man har en plotter för att visa fartygen på.

Nej autopilot i sig innebär inte stt rorgängarens uppsikt försvinner. Det beror ju på vad man bestämmer sig för att han ska göra istället. Använder man matrosen som utkik istället för som rorgängare så ökar man uppsikten, inte minskar. Det var alltså inte användadet av autopilot som minskade uppsikten utan beslutet om att inte ha dedikerad utkik på bryggan. Vilket är kutym på denna sortens fartyg. Även om skepparen är högst ansvarig så är det i grunden ett systemfel då kaptenen knappt ges rätt förutsättningar att ta rätt beslut i detta

Rorgängaren ska inte hålla utkik. Han ska primärt koncentrera sig att hålla fartyget på rätt kurs och styra fartyget enligt de instruktioner han fått från den nautiker som ansvarar för navigationen.

Om kaptenen eller lotsen handstyrt så förlorar de uppsikt framåt,

Jag hae som navigatör i trånga farleder båda handstyrt och kört med autopilot och kan garantera dig att autopiloten möjliggör att ha mångfalt mer uppmärksamhet på vad som händer framför fartyget.

Jag tänker att det kan finnas flera orsaker till att de inte såg snipan på radarn trots att de frekvent tittade på radarn.

Vet vi förresten när magnetronen senasr byttes på x-bands radarn, var den korrekt inställd, hur långt mellan MFDerna var det? Hade Misje Verde cockpit eller klassisk rak konsol?

Vad du anser om att fungera dåligt = inte fungera är orelevant. Du vet ju knappt hur en marin radar fungerar överhuvudtaget. Jag skrev inte att den BARA ska upptäcka handelsfartyg. Jag skrev att det är en av dess primära uppgifter. Problemet verkar ligga i din läsförståelse.

Jag sablade inte ner ny teknik. Jag förklarade varför det tar tid för den att nå sjöfart.

Jag förstår hur du menar med rorgängare vs. utkik. Min poäng var det självklara: om du slår på autopilot, eller självstyrning i en bil, så finns alltid möjligheten att du gör något annat med din frihet. Det är därför självkörande i bilar kräver att du har handen på ratten och blicken framåt. Så kaptenen frigör sig själv från rodret men vi vet inte om han faktiskt agerade utkik i stället. Det faktum att han lät sitt lastfartyg köra över en snipa tyder på att han använde sin frihet till något annat.

Din distinktion mellan rorgängare och nautiker faller ju också här eftersom kaptenen stod för båda rollerna. Ca 10 min efter kollisionen var han rimligen tvungen att (som rorgängare) göra SB giren vid Älgö fyr, såvida han inte lät autopiloten göra den också (?!).

Vad gäller radarn så kommer vi väl att få ett besked från utredningen efter de analyserat data från bryggan. Men att en radar från 2023 inte skulle upptäcka en snipa fylld med metalldelar på 0.5-2 nm avstånd menar jag helt kan uteslutas.

Ja, det är en förklaring.

En annan kan vara att de har tittat framåt men av någon anledning ändå inte sett snipan. Det är ju inte precis som att se en annan bil 50 m framför sig på vägen.

Dessa metalldelar är inte nog, som redan förklarats i tråden. Köp en radarreflektor om du har en fritidsbåt.

Pojken i fråga är 5 år. Han bidrog nog inte så mycket.