Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Det mammans släktingar kan göra i det här fallet är i första hand att begära ett målsägandebiträde, och det skulle de med stor säkerhet få.

Därefter handlar det om att dels ifrågasätta åklagarens uttalanden, och, om det inte hjälper, att anmäla åklagaren.

Anmälan kan göras på åtminstone tre vis

till åklagarkammaren för granskning av åklagarens agerande.
till Justitieombudsmannen.
till polisen, då en anmälan om tjänstefel. Då gör man anmälan till polisens avdelning för särskilda utredningar, SU.

Vill man få en faktisk effekt är det såklart bäst att tala med åklagaren först och få honom att förstå de anhörigas vilja. Det kan bli extremt oklädsamt om åklagaren beviljar åtalsunderlåtelse när målsäganden, föräldrarna, vill se en fällande dom för ansvar till deras dotters död, om det skulle vara fallet. En sådan rättsskandal skulle nog massmedierna smaska i väldigt gärna.

därefter anmälan till åklagarkammaren och då rimligen med en begäran om att åklagaren byts ut om denne inte följer rättsprocessen och utreder fallet objektivt, vilket givetvis innebär att pappan misstänks på ungefär samma grunder som skeppets kapten och lotsen.

och till sist en polisanmälan för tjänstefel om inget annat hjälper.

JO kan man anmäla till om man vill få höra att man minsann hade rätt, men det lär tyvärr inte göra någon faktisk skillnad. JO är på det viset ett jävla trams för att låta myndigheter slippa undan sina missgöranden.

Varken lots eller kapten har väl hänvisat till något fel på fartyget, dessutom har dom både fortsatt efter olyckan och återvänt till nära olycksplatsen senare.
Så det ses väl inte som sannolikt att någon kommer att skylla på fel på fartyget?

Det kan man, på flera sätt:

!. Som privatperson abbonnerar man på AIS-information från någon av de tjänster som säljer detta. Då kan man få historiska data för alla fartyg som a) har AIS, b) har den tillslagen. Kommersiella fartyg över en viss storlek har den alltid tillslagen (de är skyldiga att ha den på, med ytterst få undantag), många mindre båtar har också AIS även utan att det är föreskrivet.

2. Som haveriutredare kontaktar man försvaret och kustbevakningen och ber dem titta på vartygsrörelser på en specifik plats, under en viss tid. Finns då lagrade radardata kan man få en MYCKET bättre bild av vad som hänt än via AIS-data.

Så det är bara att ta fram lädret, köpa in sig på Marine Traffic (typ) och söka i deras databas.

Ändrad lanternföring är inget man använder sig av i handelsflottan inomskärs. Ute till sjöss kan man använda det för att få andra fartyg att väja.

Bidrar med norska fartygets spår från MarTraff från kvällen den 28/7:

Gröna/gula linjerna är det norska fartyget m/s Misje Verdes färdväg f.o.m en stund före olyckan till ca midnatt då det på svenska myndigheters begäran stannat/ankrat inomskärs i närområdet till olyckan. Däremellan gick det alltså

• först på rutten ut från svensk hamn ("uppifrån höger"), via olyckan ca syd om ön Åstol och ut ("uppåt vänster")
• sedan hejdades det och "irrade" lite fram och tillbaks precis utanför skärgården i väntan på nästa besked
• avslutningsvis gick det in samma väg längs gröna linjen "uppåt höger" till stoppläget

På första skärmklippet spelar jag fram till fartygets läge (grön pil) kl 21.51 (Då kanske olyckan händer eller nyss hänt.)
https://files.catbox.moe/3vtr27.jpg

Sedan kl 22.11 visas fartygets läge ungefär då larmet om sjöolycka får sjöräddningen att agera:
https://files.catbox.moe/38puam.jpg

Det som förvånar mig är de plötsliga och överdrivna kursändringar som fartyget gör just "när de inte märkt någonting alls"! (Jfr den rakare gröna linjen som representerar återfärden i samma led ett par timmar senare.)

För navigationskunniga bidrar jag också med ett klipp från olycksområdets sjökort i lite större skala för att sjömärken ska framträda ordentligt.
https://files.catbox.moe/rh42f8.jpg

Det som förvånar mig är de plötsliga och överdrivna kursändringar som fartyget gör just "när de inte märkt någonting alls"! (Jfr den rakare gröna linjen som representerar återfärden i samma led ett par timmar senare.)

Det förklarar ju varför jag inte har sett det. Har däremot för mig att jag har sett röda lanternor i masttoppen på lastfartyg i Göta älv, osäker dock.

Det har snackats så mycket om regler, fart hit och dit, strömmar sikt etc. Det finns en regel på sjön som sticker ut och dessutom är enkel att förstå: upphinnande har ALLTID väjningsplikt! Om den upphinnande är ett större fartyg kan den ”be om väg” med ljudsignal, men om den andra båten inte uppfattar/vill/kan flytta sig så ligger ansvaret på upphinnande att agera. Svårt? Nej.

Det stora fartyget i detta fall har inte följt detta utan bara tröskat på och mejat ner en liten båt. Vad det beror på kommer vi att få veta, men att kaptenen skulle ses som oskyldig är helt uteslutet.

Det går att dömas även om BO haft medansvar, vilket ju ändå får sägas vara fallet här. Dock kan medansvaret leda till ett mildare straff eller att brottet blir att betrakta som ringa (vilket sänker maxstraffet). På grund av just snipans medansvar är det inte särskilt troligt att straffet blir särskilt hårt.

Det går naturligtvis också att bli friad om medansvaret kan sägas vara BO:s egna medvetna risktagande. Men om inte den standarden uppnås, och man därtill kan bevisa att kaptenen var oaktsam, så kommer han att fällas.

Jag undrar fortfarande vad som anses vara god och tillräcklig utkik för ett sådant stort lastfartyg. Det måste väl räcka med radar även om små fritidsbåtar kan vara svåra att se tex när det regnar ?
Eller krävs det att dom har en IR-kamera i fören som övervakas hela natten ?

Det kan ju vara så att lastfartyget haft normal utkik, dvs radar, på samma sätt som alla liknande fartyg gör, men ändå inte sett lillbåten. Och då inte gjort något fel.

Jo, det är exakt det åklagaren har uttryck. Och det är en av de allvarliga problemen med rättssäkerheten här.

Det är alltså åtalsunderlåtelsen som åklagaren motiverra med förlusten av mamman och dottern.
Inte underlåtelsen att delge pappan misstanke om brott.

Påståendet att fritidsseglare inte skulle ha samma krav på sig att följa sjövägsreglerna och därför inte kan anses ha brutit emot dem när de har brutit emot dem, får du väldigt gärna komplettera med en referens som styrker ditt påstående. Det har jag då aldrig hört talas om och tror inte en sekund på. Lagen är lika för alla.