Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Nej inte hokus pokus. Mamman har också rätt att komma till tals... Med all rätt.

Du har (det har du ofta) en sorts fyrkantighet i argumentationen (renodla argument och fakta, om man så vill), och så försöker du applicera logiska slutledningar efter att ha betraktat dina bedömningar som klara fakta. Så brukar man ofta göra, inget fel i det.

I det här fallet (och, vågar jag lova, i massor av andra till sjöss) finns inte de här hårda gränserna för vad som är fel respektive acceptabelt att hitta enbart i regelverken, utan det krävs också en kontextanpassning, kännedom om best practice och lokala sedvänjor och beteenden.

En av lotsens uppdrag är att ge kunskap om de lokala förhållandena och att hjälpa till med fartygets säkra framfart. Till skillnad från den teoretiska bilden av en rådgivare som viskar i kaptenens öra vad han skall tänka på, så är lotsens lösning på detta mycket mer rättfram: Han kör ofta båten!

Praktiskt innebär det att mellanstegen mellan (jag raljerar bara litet) att lotsen informerar befälhavaren, befälhavaren ger order till rorgängaren och båten svänger enligt var och en av dessa personers uppfattning av givna förslag (lotsen), order (kaptenen) och rorgängaren (lagom styrutslag). I stället är det ytterst vanligt att lotsen helt sonika tar styrdonet (idag sällan en ratt) och maskintelegrafen (som också är ett ställdon).

Det här fungerar vanligen precis så bra som alla kan begära. Nu kan det tänkas att det varit just så, att lotsen fört fartyget på egen hand, därför att det är så meningsfullt att göra så, både praktiskt och säkerhetsmässigt.

Har då lotsen varit den som kört båten (under befälhavarens fulla ansvar, skall sägas) är det begripligt att åklagaren meddelar misstanke även avseende lotsen. Vem har haft rollen som rorgängare, vem har bestämt hastigheten, vem har haft utkik, vem bestämmer, rent praktiskt, ombord ? Viktiga frågor, särskilt när man kör över småbåtar och dödar människor...

En sak är ganska klar: Skulle lotsen därmed få ansvar för fartygets framfart, så kommer den praktiska och vettiga praxisen att låta lotsen köra båten att upphöra. Detta kommer inte redarna heller att gilla, för då kommer det att krävas ytterligare bemanning på bryggan och det kommer att bli allmänt bökigare och jobbigare för alla. Frågan är också om vi inte kommer att hitta fler fartyg stående på stenar och grund och med fler nautiska rättsfall i så fall.

I frågan om "brott mot Colregs" (Sjövägsreglerna - De är internationella, och de är översatta till andra språk med yttersta omsorg, just för att skapa en gemensam plattform för alla fartygsbefäl oavsett språk) kan man bara kommentera att precis som med alla trafikregler och föreskrifter kan man som åklagare (och skall man som åklagare) värdera vilka regler som brutits mot, vem som brutit mot dem och om brotten mot dem haft betydelse för rekvisiten för det brott man tänker åtala för. Att "fria hellre än fälla" är en rätt vedertagen princip. Snipan har heller inte gjort något som uppenbart bryter mot sjövägsreglerna innan fartyget skapat en närsituation som aldrig skulle hänt med föreskriven uppsikt från fartyget, snarare uppträtt helt förutsägbart (rak kurs i ytterkanten av rätt sida leden).

"2 § Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka döms, om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i sjötrafik till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst två år."

Vill man inte gå på snipans befälhavare (oftast båtens förare) av billighetsskäl kan man ju dels (som åklagaren gjort tydligt på ett ovanligt sätt, redan i förväg) antingen jämka eller leuterera straffet. Men utan att ha rett ut fakta i målet är det ju svårt att veta att det synsättet ens är rimligt.

Det hade naturligtvis varit bättre att bedöma snipans oaktsamhet som "ringa" - vilket kan vara en uppenbar möjlighet här. Man kan också hävda att snipan inte haft någon rimlig praktisk möjlighet att undvika kollisionen med egna åtgärder när kollisionen varit uppenbar.

Tror betalabonnemang på Marinetraffic ger fulla AIS-spår. Där kan du nog se bulkbåtens spår.

Fritidsbåten KANSKE kan synas på radarinspelningarna men de lär du inte få ut. Kontakta VTSen och fråga?

Det enda jag kan tänka mig, då åklagaren sagt att lotsen haft "aktiv roll", är att de i VDRen hört lotsen ta på sig någon uppgift som han egentligen inte kan ha. Till exempel att styrmannen som tjänstgjort som utkik då frågat om han kan gå ner och äta och lotsen svarar att han själv kan vara utkik.

Jag tror inte att sikten spelar någon roll på lotsen ansvar i olyckan. Hoppas vi snart kan få ett riktigt roligt VDR-spår från åklagaren med nåt helt urballat mellan kapten och lots.

Börja med en farled som kräver fokus på navigation och sedan har småbåtstrafik. De var skyldiga att ha separat utkik

Så du blev överbevisad om att en svensk lots mycket väl kan styra ett lotsat fartyg, precis som fallet var med Star Clipper 1980, men i stället för att erkänna ditt misstag eller visa på den lagstiftning du drog upp så babblar du om att det är irrelevant. Snyggt.

Jag kan inte sluta tänka på den lilla flickan i ruffen tillsammans med sin mamma. Den plötsliga paniken, den rädslan som måste ha slagit till i samma ögonblick som kollisionen skedde. Flickan sträcker sig efter sin mamma, skriker, medan den lilla snipan pressas ned under det oändligt mycket större fartyget och vatten börjar forsa in.

I kaoset slits hon bort, kastas ut i vattnet. Armar som famlar, ben som sparkar utan riktning. Var är upp? Var är ner? Var är mamma? Var är pappa? Kanske en enda tanke, klarare än allt annat: rädda mig.

Det är tyst under ytan. Tyst och oändligt, trots kaoset ovanför. Hennes andetag blir till vatten, hennes skrik till bubblor som försvinner uppåt. Det finns inget att greppa, ingen som når fram till henne, hon är ensam. Kroppen kämpar, instinkten i flickan brinner. Men orken är liten, och världen är för stor.

Allt stillnar och flickan sjunker. Tankarna löses upp. Rädslan sjunker undan. Kvar finns bara mörkret och det kalla vattnets famn. Än finns en skör tråd av tid, en viskning av liv som dröjer kvar och håller andan. Men var är hon? Havet svarar inte.

På botten ligger hon sedan stilla. En liten kropp i en bukt som leder ut till det stora oändliga havet. Där låg en människa, ett barn, som nyss levde, skrattade, fanns och som bara timmar tidigare var trygg med sin familj.

Som nyss var någons allt.

Och hon är en del av stillheten.

Du har rätt i att fartyg som är begränsade i sin manövrering av sitt djup gående skall föra röda ljus i masten, får erkänna att jag inte tänkte på det. På den aktuella platsen. som jag åkt vid säkert tusen gånger, har jag dock aldrig sett lastfartyg göra detta. Jag skall dock kolla extra nästa gång jag ser en stor biltransport går till eller från Wallhamn, de fartygen är större än fraktfartyget som var inblandad i olyckan.

Du har rätt i att fartyg som är begränsade i sin manövrering av sitt djup gående skall föra röda ljus i masten, får erkänna att jag inte tänkte på det. På den aktuella platsen. som jag åkt vid säkert tusen gånger, har jag dock aldrig sett lastfartyg göra detta. Jag skall dock kolla extra nästa gång jag ser en stor biltransport går till eller från Wallhamn, de fartygen är större än fraktfartyget som var inblandad i olyckan.

Vackert skrivet och säkert har vi alla tänkt de tankarna.

Ändrad lanternföring är inget man använder sig av i handelsflottan inomskärs. Ute till sjöss kan man använda det för att få andra fartyg att väja.

Jag har tillgång till arkiv på windy.com som anger kraftig nederbörd i området 21:30.
21:00 var det uppehåll men regn var på väg västerifrån.

Här är bilden
https://imgur.com/a/RoQhAR6