Ny studie: 7-åringar tillåts inte röra sig fritt av sina föräldrar

När jag fattade att ”föräldrar” ger sina barn mobiltelefon innan de är myndiga så inte bara häpnade jag, utan då fattade jag att körkort för föräldraskap är en god idé.
Jo, det finns föräldrar som gör det. Jag har sett det med egna ögon.

Hur menar du nu?

Hur många barn idag har inte en egen telefon innan dom är myndiga?

Kommunala skolor har ju tillochmed en regel att samla in mobilerna vid skolstart...

Har du inte vaknat under din sten?

Att SVT lyfter en studie om att barns rörelsefrihet har minskat från omkring 260 hektar på 1950-talet till ynka 0,3 hektar i dag är intressant. Men att använda den studien för att reducera hela frågan till ett trafikproblem blir en väldigt förenklad bild.

Studien bygger dessutom på intervjuer med endast tio familjer över flera generationer. Det kan ge värdefulla inblickar i hur just dessa familjer resonerar, men det är ett mycket begränsat underlag för att förklara varför föräldrar över hela Sverige känner en ökad oro och begränsar sina barns rörelsefrihet.

Självklart är trafik en faktor. Ingen ifrågasätter att föräldrar är rädda för att barn ska hamna i farliga trafiksituationer. Men det är svårt att hävda att trafik skulle vara hela förklaringen till den oro som många föräldrar beskriver.

Intressant nog finns även ett citat i SVT:s egen artikel där en pappa beskriver att man i dag är mer medveten om vilka problem som finns i samhället och att det skapar en större oro. Det resonemanget handlar uppenbarligen om mer än bara trafik. Det handlar om den omvärld som barnen ska röra sig i och hur föräldrar uppfattar tryggheten i samhället.

Det stöds också av Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökningar, där en stor del av befolkningen uppger oro för brottsligheten och där otryggheten är betydligt högre i vissa områden.

Problemet uppstår när man plockar ut en enda faktor ur en begränsad studie och använder den som en komplett förklaring till en större samhällsutveckling. En studie kan bidra med en del av bilden, men den är inte hela bilden.

Verkligheten är större än en enskild SVT-artikel, och människors oro försvinner inte bara för att man väljer den förklaring som passar bäst för stunden.

Källa:
https://bra.se/statistik/statistik-fran-enkatundersokningar/nationella-trygghetsundersokningen

Snälla säg att du skämtar? Wow, har du sett det med egna ögon?! en unge som ha en mobil innan han/hon är 18? Dra mig baklänges vad sjukt!

Du kan inte jämföra dagens invandrare med de som invandrade till Sverige på 70 och 80-talet talet. När folk skriver ”invandrare”, i negativ mening, menas oftast folk från mena. Alla vet att det finns invandrare som är trevliga och sköter sig exemplariskt. De är inte dom som är problemet, det förstår du också.

Varför antar du det? Låter som att du inte har erfarenhet men ändå har massa åsikter om sånt som inte rör sig. Jag vet många som har klockorna och ingen sitter och kollar var de är på kartan.
De har dem för att kunna ringa barnet utan att ha mobil.
"Maten är klar". "Kan jag gå hem till X", "Ok, jag ringer om en timme".
Man behöver heller inte "sitta och kolla" eftersom man ritar upp ett område som är ok och det bara är om barnet skulle gå utanför som föräldern får en avisering.

Jag vet inget sådant fall och har ändå träffat mängder av människor genom hela livet som blivit placerade som barn.
Jag har släktingar som haft fosterbarn och det gick åt helvete.
Jag har barndomskompisar som är socionomer och de verkar inte göra ett rätt.

Det är ju just det. Det vet du inte. Folk brukar tro och tycka massa om vilken sorts föräldrar de hade varit/ska bli, och de får alltid en reality check om de väl får barn.

Klockan övervakar inte. Den filmar inte barnet eller spelar in rösten och föräldrarna sitter inte och tittar på kartan.
Klockorna har en funktion att man kan ställa in vilket område som är ok att leka i.
Jag tror dock att det mest läggs vikt vid när barnen börjar gå ut, sedan blir det bara ett sätt att kunna ringa direkt till barnet istället för att gå ut och leta utan att veta var man ska leta om man vill något.
Eller slippa ringa kompisarnas föräldrar för att nå barnet.

Kanske har du rätt men vad ska man göra åt det då? För du tycker ju uppenbarligen inte heller tack och lov att det är bra. Varken för föräldrarna eller för barnen framför allt som inte får leka på det vis som vi fick. Och man kunde väl orosanmäla även för 20-30 år sen? Det handlar ju snarare i sådana fall om att nutidens föräldrar är så sjukt rädda för minsta lilla som skulle kunna utgöra någon fara samtidigt som ungar behöver få lite skrapsår ibland.

OK, ja det lät ju rimligare men oavsett så var ju nåt av det bästa åtminstone jag visste att man kunde känna sig fri. Det är en otroligt viktig känsla och som bygger självförtroende. Jag blir smått rädd när jag läser om all övervakning. OK om ungen är 3-4 år men att veta konstant vart din 13-åring är och har för sig är fan läskigt. Jag hade ALDRIG velat att mina föräldrar hade den kollen på mig.

Jag känner inte igen det du beskriver. Var ser du detta? Dina syskonbarn? Vänners barn? Där jag bor är barn ute och leker själva hela tiden i området, klättrar i träd, bygger kojor, cyklar osv.
Var får du din bild ifrån? Internet?
Obs, jag uppskattar dina inlägg för att du är trevlig, jag bara argumenterar mot åsikterna.