Citat:
Ursprungligen postat av
MarcoStar
Den svenska principen är: "Skatt efter bärkraft och välfärd efter behov" och följer man bara den så kan ingen betala för mycket skatt, eller för lite, utan alltid precis lagom.
Enl. socialisten kan ingen betala för mycket skatt, ty hens centrala agenda går som bekant ut på att "befria" arbetarna från rådighet över inkomst och egendom till förmån för giriga inkompetenta kleptokratiska korrupta socialistiska politikers förvaltning och vidare förskingring, vilken inkluderar socialistens eget berikande samt finansiering av vad skattebetalarna vare sig beställt eller efterfrågat, såsom tillhandahållande av livstids arbetsfri försörjning av socialistens importerade valboskap...
Nu är jag lyckligtvis sedan länge begränsat skattskyldig i den socialistiska ekonomiska diktaturen jmf med situationen under den förr-förra socialistiska regimen då jag, som låginkomsttagare, "befriades" från rådighet över två tredjedelar av mitt löneutrymme, bl.a. p.g.a. socialistens konfiskatoriska fastighets- och förmögenhetsskatter. socialisten ansåg nämligen att jag var "rik" och skulle bestraffas för detta på grundval av att mina grannar hade erlagt höga köpeskillingar för SINA bostäder, trots att MIN bostad inte genererade några som helst inkomster, tvärt om, och således ingen ökad "skatteförmåga". Hur menar du att detta är "precis lagom"?
"
Skatt efter bärkraft och välfärd efter behov" påminner osökt om det kommunistiska maximet; "
av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" vilket för övrigt återfinnes i vänsterpartiets partiprogram. Det praktiska resultatet av detsamma är att förmåga blir en belastning som utgör grund för större krav, samt behov en tillgång vilken berättigar större tilldelning av "någon annan" tillgångar. En anledning, av många, till att samtliga kommunistiska experiment historien har skådat endast har resulterat i någorlunda jämnt fördelad misär (den socialistiska politiska eliten givetvis undantagen).