Socialdemokraterna saknar regeringsunderlag

Det finns säkert en o annan som mest vill förstöra, men jag vill ändå tro att de flesta inte vill samhället något ont (men väl ”de rika”), utan helt enkelt inte förstår.

Ja, det här blir intressant. Med en djup antagonism mellan S och V ökar nog risken för att en missnöjd vänsterfalang inom S startar eget.

Dom är bra på att hata, på vänsterkanten. Är det inte ”de rika”, småföretagare och borgarbrackor de hatar, så är det tydligen varandra. Obehagliga attityder som blottas. Hat och avundsjuka är inte förenligt med att framgångsrikt styra ett land eller bygga upp ett näringsliv (som genererar skattepengar).

Ja, när det gäller oss företagare håller jag med om att det finns alltför många på vänsterkanten som vill klämma åt oss.

Du är lika naiv som Nooshi Dadgostar. Du radar upp en massa saker som ska bli bättre och på det även sänkta skatter? Tror du helt ärligt att höjda skatter för företag och höginkomsttagare kan driva runt alla dom löften som florerar runt S?

Varför vill S ha med MP, men inte V i sin regering?

Jag påminner om sångtexten:

"Störtas skall det gamla snart i gruset."


De har en tämligen välorganiserad vänsterfalang med bl a Reformisterna och Kataklysm. Vi får väl se hur dessa manövrerar i kölvattnen av det nuvarande stöket. Om de bryter sig ut vet jag inte, men de utgör ett latens hot.


Ja, och jag menar att ett viktigt motiv är just att efter som företag och företagsamhet fungerar väl och är viktiga för det fungerande samhället, så vill man så långt möjligt fördärva sådant.

Ja, jag håller med om, att ute på vänsterkanten vill man riva ned många existerande strukturer och klämma åt folk (inte minst företagare) som man menar skor sig på andra. Jag tror också att de vill göra detta för att de är övertygade om att deras eget alternativ, som de vill bygga upp, är bättre.

Som bekant brukar resultatet bli röra och fördärv. De förstår inte hur svårt det är att bygga upp en fungerande samhällsstruktur, eller hur viktigt det är med ett fritt näringsliv. Det går snabbt att riva ned. Det tar en evighet att bygga upp (om man ens lyckas).

Miljöpartiet kan tyckas vara inne på samma linje, men tusan vet om de inte är snäppet värre. Där handlar det verkligen om att förstöra samhället på ett organiserat sätt. Ta bort kärnkraften och förbjud fossila bränslen så pajar energiförsörjning och industri långsamt men säkert. Inför fyradagarsvecka så förstörs samhällsekonomis sakta men säkert. Förtäta städerna in absurdum så förstörs de sakta men säkert. Etc. Allt med klimatet som svepskäl. Ryssarna själva kunde inte gjort det bättre.

Intressant nog så är de rödgröna notoriskt omöjliga att få till samarbete, vilket i hög grad kan förklaras av två krafter; maktintresset och ideologisk renlärighet. Hela skälet till att det finns tre-fyra partier på den sidan är att de av ålder är ideologiskt oeniga och har svårt att kunna samsas även om rena vardagspolitiska frågor.

Man kan fundera på om dessa partier är mest ovänner utanför en regering, eller innanför en regering. Fyra rödgröngölingar i en regering behöver inte bli fridfullt.

Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis har visst redan börjat kalla det kommande avtalet mellan de fyra rödgröna för ”Sandlådeavtalet”. Tydligare kan det väl inte bli.

Dessutom bråkas det internt i flera av partierna.

En bra partiledare ska ju kunna ena alla grupper och falanger under partiets övergripande politik. Det verkar funka hyfsat i MP och C, men Vs partiledning verkar ha noll koll, och S har ingen övergripande politik att enas under.

Det märkligaste är väl ändå Agerandet från S: går till val utan program, har en partiledare som ägnar det mesta av sin mediatid åt att gräla och skylla på andra, och så det här stolleriet om en allians mellan V Och M, som tydligen Ygeman slutit upp bakom. Är dom barnsliga, eller har propparna börjat gå på allvar? Den där sista frågan kan tyckas raljerande, men som det nu blivit så måste den ställas.

Det har varit misstänkt tyst både inom MP och från MP. V skriker högljutt och S tycks både splittrade internt och har svårigheter att förhålla sig till de potentiella koalitionspartierna.

Jag håller med, S är det mest problematiska partiet på vänstersidan, och tycks inte veta varken ut eller in. Bäst vore nog om den första statsministeromröstningen blir om Magdalena, så får det väl sedan ske i storleksordning.