Skandiamannen

I mina ögon kan man bygga ett visst tekniskt argument för mötesscenariot men i så fall måste man vara intellektuellt hederlig med att man är på en max-konspiratorisk nivå där exempelvis Lisbeth själv deltar i en mörkläggning (inte nödvändigtvis i syfte att skydda GM utan eventuellt för att skydda OP eller SAP). För det krävs någonting fullständigt radioaktivt, fri spekulation om vad detta skulle kunna vara. Informella kontakter med Sovjet är rätt kategori i så fall.

Att gifta mötesscenariot med Stig Engström blir det sämsta av två världar, hyper-konspiratoriska förutsättningar och sen en ensamagerande galning i alla fall. En blandning som minst sagt skär sig. Att Lisbeth inte skulle komma ihåg den plufsiga kontorsarbetaren som söker kontakt med dem utanför Skandia och därefter förväxla honom med Christer Pettersson är helt orimligt, framförallt när GM själv i så fall framträder i Tingsrätten. Här pressas det sunda förnuftet till bristningsgränsen.

Tittar man på Lena Andersson generellt är det en person som njuter av att provocera och vara konträr, den stilla utsidan till trots.

Det är "mötesscenariot" rakt av där "rörelsen" gör sig av med OP i Anderssons bok.

Inte lika osannolik som "Den osannolika mördaren" men ändå en roman i mängden.

LA kunde lika gärna låtit SE hålla i yxan då hennes roman uppenbarligen är ett hopkok som sprungit ur en hjärna på gränsen till fullt utblommat MOP-vansinne som drabbar allt för ivriga privatspanare.

Det enda som riktigt skiljer Lars Krantz från Lena Andersson är att LA tar avstånd från sina egna slutsatser och gömmer sig bakom romanformen.

Boken ger heller inga insikter i hur den påhittade GM-SE skulle gått till väga vid mordet.

Då du verkar vara mer av en realist kan du med fördel skippa boken.

Samtidigt ger det större "frihet" att kasta in några lämpliga konspiratörer tillsammans med den hypotetiska GM-SE.

- GM-SE kan då fått signal från Grand utan att behöva vara där.
- GM-SE kan då fått vapnet serverat på en silverbricka inne i Skandias garage vid den olarmade gröna dörren.
- GM-SE kan ha fått skjuts av den blå Opeln från Snickarbacken tillbaka till Skandia där han bevisligen dök upp efter mordet.
- GM-SE kan vara god vän med AR och skrattat gott åt att hon beskrev honom som en kurd på Regeringsgatan.
- GM-SE kan i ett konspirationsscenario varit överkänslig för "avsnäsningar", kanske en "sned blick" från OP fick ersätta den fullständiga "avsnäsningen". Planen var ändå att skjuta OP och LP märkte kanske inte blicken när hon tittade i Saris skyltfönster?
- GM-SE fick hjälp av planterade vittnen inne på Bohemia för att skapa ett "reservalibi". Ursprungsplanen var alltid att påstå att han gjort mun-mot-mun på OP och sprungit till Kungsgatan under tiden.

För moderna forskare finns det helt enkelt mer att "utforska" om man placerar GM-SE i en mindre konspiration.

Det är väl egentligen inga nyheter att stoppa in den påhittade GM-SE i en konspiration?

Från tidigare i tråden och vad Proletären kom fram till:

Men vi tar oss friheten att notera följande vad gäller Skandiamannen:

# Bevisligen stämplar han ut 23.19 och är på mordplatsen minst en minut före makarna Palme. Väntar han på dom?

# Genom en av SÄPO-cheferna. Alf Karlsson, vet man att Olof Palme är utan livvaktsskydd. Han har jour mordkvällen, Palmes telefon är avlyssnad och Karlsson är den som introducerar PKK-spåret redan i augusti 1985.

# Skandiamannen har arbetat länge på försäkringsbolaget Skandia. Han följer med Thulechefen Alvar Lindencrona med in i den nya koncernen i mitten av sextiotalet. Lindencrona är i drygt tjugotalet år chef för den hemliga organisation som byggts upp inom den svenska statsapparaten med den italienska, fascistiska P2-rörelsen som förebild. CIA ligger bakom detta uppbygge. Är Skandiamannen, som är moderat, en slumrande agent som utnyttjas vid rätt tillfälle?

# Är det bara en tillfällighet att det är den förre socialdemokratiske partisekreteraren Sven Aspling som ringer upp Olof Palme vid 18.00-tiden mordkvällen. Är det genom denne "betrodde vän" som ett möte bestäms vid korsningen Sveavägen/Tunnelgatan - ett möte som slutar i en likvidation av den svenske statsministern? Sven Aspling är den som förre CIA-chefen William Colby pekar ut som den man som den hemliga organisationen inom den svenska statsapparaten byggs upp kring!

* * *

Kan mordet på Olof Palme gått till på följande sätt?

# Via kommunikation med dem som övervakar statsminister Olof Palme får Skandiamannen direktiv om när han skall lämna Skandiahuset och postera sig i hörnet vid Dekorimas färghandel i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan. Vapnet har han tidigare under kvällen hämtat från den ökände Norrmalmspolisen och vapenhandlaren Ö.

# Makarna Palme kommer, han går fram till dem för att efter ett kort samtal dra fram en revolver och skjuta. Han springer in i gränden, tiotalet vittnen lämnar hans signalement med en halvlång mörk rock och något kepsliknande på huvudet.

# I fortsättningen finns det två alternativ:
1) Han fortsätter rakt fram, uppför trapporna i Tunnelgatans gränd, på toppen av trapporna lämnar han över mordvapnet till den väntande Norrmalmspolisen P eller den avsläppte D från piket 3230. Vapnet levereras sedan till den väntande vapenhandlaren Ö, som finns i Strateg Protectors lägenhet i hörnet av David Bagares gata och Regeringsgatan. Skandiamannen viker själv av till vänster vid Malmskillnadsgatan, rundar kvarteret och är tillbaka vid mordplatsen några minuter senare - iakttager vad som händer där och sätter sedan in sig själv i sammanhanget.

2) Skandiamannen lämnar över vapnet till en väntande person vid barackerna, denne för mordvapnet vidare upp för trapporna till den väntande Norrmalmspolisen medan Skandiamannen själv viker av till vänster på Luntmakaregatan och in i den uppställda dörren på baksidan av Skandiahuset. Sedan ut i väktare K:s bil, avsläppt på Sveavägen och går fram till mordplatsen norrifrån, registrerar vad som händer och sätter sedan in sig själv i sammanhanget.

Är det LJ som "för upp vapnet till Norrmalmspolisen" i alternativ 2?

GM-SE korta sväng runt kvarteret öppnar också upp för spännande spekulationer?

Jag kommer att tänka på Landsförrädaren av Anders Jallai där "Barbrogruppen" ger S.E information genom en avlyssningsbugg placerad på Palmes rock. S.E timear utstämplingen och mördar Palme som deltagare i en fullskalig Black Op.

Allting är möjligt men det bör noteras att S.E som person var instabil, extrovert och med ett visst missbruk (precis utsträckning oklar 1986).

Detta är en exakt personlighetstyp underrättelsetjänster undviker som pesten. Det är dessa som läcker när dem berättar för frun, skryter på krogen, gör sig sårbara för utpressning på grund av skulder, går över till fienden under en livskris och andra klassiska gropar inom branschen.

Ja, precis.
Lisbeth som en del i en mörkläggning eller liknande är det väl flera som velat mena genom åren.
Borgnäs. Wall har väl tonat ned sitt mötesscenario något, men har väl ändå pekat på att Lisbeth "inte minns" snarare än att hon är inblandad o.s.v.

Jag tolkade Walls resonemang om det som något sorts klädsamt sätt att presentera mötesscenariot utan att behöva direkt anklaga Lisbeth. Trauma kännetecknas väl snarare av den rakt motsatta reaktionen, d.v.s att det är väldigt svårt att sluta tänka på det som skedde.

Ja, så uppfattar jag Wall också.

Romanen är en sak, men hon har framfört sina teorier även som sådana före dess. Första gången som kolumnist på DN:s ledarsida har jag för mig.

Och hon kritiserade att Lisbeth Palme inte får ifrågasättas eller liknande. I hennes uppfattning, som jag uppfattat den, enligt vilken Lisbeth förtiger ett möte och hur det egentligen ligger till, finns implicit grovt förtal. På så vis att det innebär att den socialt engagerade Lisbeth Palme försökt sätta dit någon hon vet är en oskyldig stackars missbrukare för mord i syfte att skydda något högre, dunkelt, maktintresse.

Här är man ju van vid dylika stollerier, men att just Lena Andersson presterade dylik obskurantism var minst sagt förvånande. Och dessutom tryfferat med överbyggnad i samma udda anda likt sammansvärjningar i maktens slutna korridorer och koordinerad så kallad "mörkläggning".

Om man nu håller sig kvar vid närvaron i sig, så är det inte besvärande att av en helt legitim anledning och av slump befinna sig på eller i närheten av en plats där något råkar hända.

Om en individ som skickat hotbrev till statsministern befann sig på samma plats så vore det däremot besvärande för vederbörande.

Samtalet är inte viktigt annat än som en hypotetisk situation eller som ett exempel på hur Stig ursäktar sitt mord. Han kan ha gått ifatt Palme och bara skjutit. CA har ingen sett på mordplatsen, SE har bevisligen varit på platsen och ljuger om sina förehavanden.

Hur ska någon kunna ha sett C.A på mordplatsen? Han var en enstöring som PU aldrig gjorde konfrontationer med. Näe här får vi lyfta oss...