UG - Varför tog de Malins bebis? SOC Örebro (igen)

Det här är faktiskt ett exempel på hur debatten riskerar att missa den mest centrala processuella frågan.
Om uppgifterna stämmer och socialnämnden inte gav in psykologintyget, arbetsgivarintyget och övriga intyg till Förvaltningsrätten, är det naturligtvis allvarligt. En myndighet ska handlägga ärenden korrekt och sakligt.

Men där slutar inte analysen.
I det här målet företräddes Malin av Sanna Klarén, vars uppgift var att tillvarata Malins intressen. Ett ombud i en LVU-process är inte beroende av att socialnämnden skickar in bevisning som talar för den enskilde. Tvärtom är det ombudets uppgift att själv åberopa och ge in den bevisning som stärker klientens sak.
Om det verkligen fanns ett psykologintyg, intyg från arbetsgivaren och flera arbetskamrater som visade att Malin fungerade väl i sitt arbete, uppstår därför en helt självklar fråga:
Varför lämnades inte dessa handlingar in av Malins eget ombud?

Ombudet har dessutom full partsinsyn. Det innebär att ombudet kan ta del av domstolens akt och se vilken bevisning som finns och vad motparten har gett in. Om viktiga handlingar saknades hade ombudet både möjlighet och ansvar att komplettera utredningen.
Därför blir det missvisande att lägga hela ansvaret på socialnämnden. Två saker kan mycket väl vara sanna samtidigt:
Socialnämnden kan ha brustit i sin handläggning,
och ombudet kan ha brustit i sitt uppdrag att föra fram klientens bevisning.
Det ena utesluter inte det andra.
Det som förvånar mig mest är att nästan ingen verkar ställa frågor om ombudets roll. Om avgörande handlingar aldrig nådde domstolen är det inte bara socialnämndens agerande som förtjänar granskning, utan även hur ombudet skötte processen.

Om man menar allvar med rättssäkerhet måste man våga granska alla aktörer i processen – socialnämnden, domstolen och ombudet.
Att helt bortse från ombudets ansvar ger en ofullständig bild av vad som kan ha gått fel.

Enligt artikeln: Malins ombud skickade in de saknade intygen till rätten, men David Pålsson säger att det är socialtjänstens ansvar att ge en hel bild.

Om det stämmer att de kom in till rätten via ombud varför tar då inte domstol det i åtagande och håller socialtjänsten ansvariga? De skall förstå att dessa dokument skall inlämnas av socialtjänsten och bestraffning därefter skall erhållas.

Ja, Klarén kan ha ljugit om att lämna in uppgifterna.

Jag tycker att artikeln väcker fler frågor än den besvarar.
Det påstås att socialnämnden inte skickade in psykologintyget och flera andra intyg till Förvaltningsrätten. Samtidigt uppges att Malins ombud senare skickade in dem till domstolen.
Då uppstår några helt avgörande frågor:

1. Hade socialnämnden överhuvudtaget dessa intyg?
Om socialnämnden aldrig fick dem kan de rimligen inte kritiseras för att inte ha lämnat in dem. Då låg ansvaret på Malin och hennes ombud att ge in dem till domstolen.

2. Om socialnämnden hade intygen – när fick de dem?
Fick de dem innan ansökan skickades till Förvaltningsrätten? Under processen? Eller först efter att domstolen redan avgjort målet? Tidpunkten är helt avgörande.

3. När skickade ombudet in handlingarna till domstolen?
Skedde det innan den muntliga förhandlingen och innan domen meddelades, eller först efteråt? Om handlingarna redan fanns hos Förvaltningsrätten när målet avgjordes har domstolen haft möjlighet att beakta dem. Om de kom in först efter domen är situationen en helt annan.

Det är därför jag tycker att debatten blir alltför förenklad när allt ansvar läggs på socialtjänsten.
För att kunna säga att socialnämnden har undanhållit bevisning måste man först veta att de faktiskt hade handlingarna och att de underlät att ge in dem. Den informationen framgår inte av artikeln.
På samma sätt måste man veta när ombudet skickade in intygen. Om de skickades in i tid borde de finnas med i domstolens akt. Om de skickades in för sent är det också en omständighet som måste belysas.

Därför är den centrala frågan inte vem man vill kritisera, utan vad handlingarna faktiskt visar. Förvaltningsrättens aktförteckning och socialnämndens akt bör kunna visa när intygen kom in, vem som gav in dem och om de fanns tillgängliga för domstolen när målet avgjordes.
Om handlingarna fanns hos domstolen före avgörandet blir nästa fråga varför de inte fick genomslag i domen. Om de däremot inte fanns där när målet avgjordes uppkommer frågan varför de inte kom in i tid och vem som bar ansvaret för det.

Först när de frågorna är besvarade går det att bedöma om ansvaret låg hos socialnämnden, ombudet eller någon annan del av processen.
Innan de frågorna är besvarade tycker jag att det är för tidigt att slå fast att det enbart var socialnämnden som brast. Det kan ha varit så – men det kan också finnas andra förklaringar. Därför behövs fakta och dokumentation, inte antaganden.

Det hör man i samtalet som Malin håller i videoklippet med socialtjänsten.

Jag tolkar det som att sekreteraren vet att de fick in dokumenten men 'glömde' att skicka in dem / lägga dem till utredningen.

Tror du Malin fick rätt info av ombudet då? Tänker på vad som kommit fram om Klaren?

Det är nog svårt för oss att verifiera. Men jag tror att socialtjänsten helt enkelt fifflade med utredningen.

Eftersom socialtjänsten själva erkände i telefonsamtalet att de inte lämnade in dokumenten.

Men domstolar har en långtgående utredningsskyldighet, de borde ifrågasatt om det inte finns några intyg eller läkarintyg.

Förvaltningsdomstolen är en de facto kängurudomstol.

Du kan ta in vittnen, gjordes det?

Ja. Har du tittat på UG avsnittet om det här?

För övrigt så vinner socialtjänsten i 95%+ av alla domar.

Hon har stor erfarenhet av LVU-mål, och säger att det statistiskt sett inte är särskilt vanligt att domstolen går emot socialtjänstens bedömningar.

Färska siffror från Domstolsverket ger henne rätt. Domstolarna gick på socialtjänstens linje i nästan 97 procent av alla LVU-ärenden som togs upp under 2023 och 2024.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/omplacering-av-ludwig-togs-upp-i-ratten

Stor erfarenhet som ombud i LVU ärenden?

Hon har varit med i 2 andra LVU förhandlingar utöver Malin. Det ena är ombud för Cam*lla Lilj*dahl som är med i samma förening som Sanna i föreningen B.A.R.N

Det andra LVU ärendet är hon med som egenskap av vittne som barnhandläggare dock märkligt att hon vittnas som barnhandläggare då hon inte varit anställd av Halmstad kommun det gällde gällande umgängesbegränsning som fick avslag i förvaltningsrätten göteborg den 13/2-2026

Det andra är för J*nny H*gg som begäran henne som vittne som barnhandläggare i sitt ärende om LVU men står inte vilken kommun hon ska vara barnhandläggare i. Bengtsfors kommun som gäller ärendet har hon inte varit anställd på och är bara vittne i hennes ärende. J*nny är också med i styrelsen som de andra i B.A.R.N från ärendet 15/8-2023

Ingen av fallen fick de rätt i utan soc fick rätt

Jo men som du kan se så är det sä nära garanterat man kan komma att SOC får rätt. Och jag tror inte det har med att SOC faktiskt har rätt i 95%+ av fallen.