Nya Luleå-klassen: Fyra nya svenska ytstridsfartyg, franska FDI valda.

Gränsen mellan sjödrönare och avancerad torped är ungäfär lika skarp som gränsen mellan krysningsrobot och Shahed typ av drönare.

Det är nog inte sådana konvojer, utan mer att fregatterna ligger, eller rör sig, på lagom (ganska långt) avstånd och plockar ner sådant som kan hota fartygen. Fartygen som alltså kan förväntas gå för full maskin och som har närskydd av Visbyklassen.

Jo jag tycker också att fregatterna är väl stora för våra behov men ska de ha medelräckviddigt LV så måste ju tuberna till detta få plats. Vilket i sin tur kräver visst djupgående och deplacement. (Jag vet inte om jag tänker rätt här).

Köpet är ju inte optimalt men det är definitivt inte dåligt och det var bästa köp givet läget. Läget med tidsfaktorn inräknad alltså. Så det känns bra, både rationellt och känslomässigt - det blev förstås dyrt men ändå helt rätt. Känns bra...

Under Irankriget har amerikanska Arleigh Burke-jagare i Medelhavet skyddat hela Israel från anfall med ballistiska robotar samtidigt som man skyddat även Turkiet från felnavigerande skrot. Nu kommer våra svenska fregatter inte få någon exoatmosfärisk luftvärnsförmåga men jag tycker faktiskt det är självklart att ett rikt land som Sverige skall kunna ha massiv luftvärnsförmåga till havs för sådana situationer. Om något har vi köpt för små fartyg.

Olika sätt att se på saken. Ett sätt att se det är ju att Sverige ska vara ett land som man inte muckar med, inte ostraffat i alla fall.

Sverige har möjligheten att ta ett kliv framåt, och uppåt, i de olika samarbetena som vi är med i - spec EU och Nato. Även där passar fregatterna in.

Färjorna har inte alternativet att gå snabbt och att gå snabbt är helt meningslöst att försöka när hotet är en sjömålsrobot som går i 800km/h.

Att gå enskilt och oeskorterat har testats förut. Det funkar katastrofalt. I vissa lägen så kan dock eskortfartyg skydda fartyg inom ett litet geografiskt område (säg Öresund). Men ska vi göra det så räcker inte 4st fregatter, utan snarare 20, 30 eller 40.

Så, du tror alltså att det bara är för kaptenen att lägga i en högre växel, så går färjor och fraktfartyg helt plötsligt i 40 knop? Och att det verkligen är stridsfartygen som är det som kommer söla ner konvojen?

Östersjön är litet man tar inte stora långsamma fraktfatyg över Östersjön i krig
Använder du en fragatt som escort drar du ögonen till dig, det handlar alltså inte i det fallet om hastighet

Möjligt, vi får väl hoppas att det blir krig så får vi se vad som stämmer, faktum är att dessa fregatter är en ganska stor del av våran försvarsbudget, hälften skulle kunna läggas på annat.
Edit, En fregatt skulle nu inte ligga nära konvojen som de gjorde förr i tiden, skulle då inte eskorten kunna skötas från land, med modern signalspaning upptäcks ett hot i Östersjön väldigt tidigt.

Ska väl tillägga att Fregatterna nog är effektiva men det tveksamma är att köpa fyra stycken för en summa som är en stor del av våran försvarsbudget.
Och de är nog bra på att skydda fartyg men det finns så mycket annat som ska skyddas när det smäller.
När det gäller skydda av land måste det vara bättre med landbaserat LV.

En fördel med fartygsbaserat luftvärn är att det är enklare att skjuta så att resterna av hotet resp interceptorn landar i sjön istället för att falla ner över land, där det kan skada städer och orsaka skogsbränder.

Fartygsbaserat luftvärn är dessutom mer gripbart eftersom marinen har en mer eller mindre ständig beredskap med ständig bemanning om man väljer det.

Det fartygsbaserade luftvärnet kan dessutom enkelt flyttas runt utan några stora ansträngningar och krav på grupperingsplatser.

Sjögående luftvärn har möjlighet att skydda fartyg både under lastning, transport och avlastning.

Fregatterna kostna utgör 23% av en årsbudget. Budgeten ska ökas från 2,8% till 3,5% av BNP och en fregatt används i normalfallet i 30 år.

Så c.a. 0,6% av vår försvarsbudget utslaget över fartygens tjänstetid.

Om vi tar höjd för NATO.s mål på 5% av BNP och att fartyg ofta kan tjänstgöra längre i Östersjön (inga långa seglatser, med påföljande underhållsskuld, lägre salthalt och mindre stormar) så kan det också bli så lite som 0,3% av försvarsbudgeten under fartygens tjänstetid.


Därtill så kan de ge luftvärnet större djup, genom att de inte är bundna till landbacken, utan kan befinna sig ute till havs och börja detektera och nedkämpa hotet tidigare, ostörda av terrängmask. Vidare så är fartygsbaserat luftvärn svårare att lokalisera och slå ut. Både med konventionell SEAD och med drönare.

Sedan så bör så klart alla städer som anses värda att skydda med en fregatt, redan ha markbaserat luftvärn, utan fartygsbaserat luftvärn bör ses som ett komplement och en bonus om det råkar kunna avdelas eller rådar befinna sig på plats.