Nya Luleå-klassen: Fyra nya svenska ytstridsfartyg, franska FDI valda.

Nej, eskorten kan inte skötas från land, eftersom det dels är på tok för långt (om vi inte väljer att bygga fasta och sårbara upp AEGIS-ashore på kanske ett tiotal platser runt Östersjön, med lågt räknat tiotusentals robotar på varje ställe, eftersom de skjutavstånden kräver att vi matar på konstant med 50-miljonersrobotar under hela överskeppningen, ifall att ett hot skulle dyka upp. Detta då modern signalspaning ger extremt sen om ens någon förvarning mot en radarmålsökare i en sjömålsrobot.

Än mindre så kan markbaserade system skydda mot undervattenshot, som överlevande ubåtar, UUV.er och minor.

Markbaserade system kan komplettera. T.ex. med markbaserat luftvärn på Åland, för att skydda linjen Gävle-Raumo, runt Rigabukten och markbaserade system på ömse sidor av finska viken.

Bra poäng med luftvärn på Lueå. Sedan är frågan om det räckt med tre st om vi fått två större korvetter istället. Eftersom Visby inte får CAMM-ER. Så skulle en framtida korvett med Även CAMM-ER kunna försvara konvojer bättre.

För ballistiskt hot mot konvoj eller göteborgs hamn är nog mindre aktuellt.

Drift och underhåll ligger på ca 1,5-2,0 miljarder om året för fregatterna, det kommer på sikt överstiga inköpet, drift och underhåll för landbaserade enheter lär bli betydligt lägre.

Det blir dock problem om en fregatt sänks, då hamnar stora värden på sjöbotten, landbasered enheter är svårare att slå ut

FDI lär har Rafaels C-GEM aktiv decoy. Ett ett mycket smart skydd när LVt fallerar..

Landbaserat luftvärn kan vara betydligt lättare att slå ut, eftersom det finns ändligt med platser som de kan gruppera på (f.f.a. radarsystemen så klart), eftersom dessa grupperingsplatser kan upptäckas med satelliter, via HUMINT, via mindre drönare och via signalspaning.

De är sedan lättare att slå ut, eftersom de sällan omgrupperar (medan ett fartyg ständigt rör på sig, bortsett från när det ligger i hamn) och eftersom de kan slås ut med många fler olika typer av vapensystem. Allt från ballistiska robotar, ner till små FPV-drönare och egna operatörer som ligger i bakhåll och genomför eldöverfall vid omgruppering. Samtidigt så är det också lättare att skydda ett fartyg mot de flesta måltyper, eftersom de inte har samma problem med terrängmask, störande strålningskällor, störande IR-signaturer och falska radarekon.

Det är därför som USA förlorade c.a 10st olika markbaserade radarsystem mot Iran, men exakt 0st fartygsbaserade. Det dyraste radarsystemet som USA förlorade kostar för övrigt c.a. 10 miljarder. D.v.s. lika mycket som en Luleåklass.

I Ukraina så har t.ex. Ryssland förlorat uppåt 1500 markbaserade lvsystem, men de ryska fartygsförlusterna utmärks av att de f.f.a. är fartyg som har mycket svagt luftvärn (minsvepare, bogserbåtar, landstigningsfartyg o.s.v.), eller ickefungerande luftvärn (Moskva).