Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Ja, jag vill minnas att jag supit upp minst en miljon (förmodligen 2) och så jag jag spelat bort nästan lika mycket.

Men! Det är ingen idé att gråta över spilld mjölk - det är som det är. Vi dricker inte nu, det är det som räknas.

Spelandet klarade jag mig undan. Annars går ju missbruk ofta hand i hand. För min del hade jag dille på att köpa en jävla massa onödiga prylar på fyllan, jag fick ju aldrig någon användning av sakerna för jag var ju alltid full!
Nåja, nu är jag inne på 14:e månaden nykter och det är så skönt att vara nykter, pigg och alert inför jobbet imorgon.

Haha ja, det känner man igen.

Bra jobbat med 14 månader!

Ja, återhämtningen tog nog en 2-3 år. Men sugen efter alkohol behövde mer tid för att försvinna. Det sista året var jag nog full en 4-6 gånger i veckan. Accelererade en del detta år. Tja, ungefär så…

Köpte en flaska vodka tillsammans med en polare och drog i mig 2 glas med cirka 4-5 cl i. Kändes ganska ovärt faktiskt, vart väldigt väck och det kändes inte ens skönt. Förut kunde jag lätt dra i mig 10 st 6or på krogen men nu blev jag helt väck av 10 cl, fyfan vilket gift! Dock var cannabis min huvuddrog men uppskattar inte det heller längre, blir skön i 20-30 min sen kommer munchet och sen somnar man. Känns sjukt bortkastat. Tjack gillar jag fortfarande men visst det kanske är mer värt att hålla sig clean. Gick kanske off topic nu.

Firar att jag har haft roligt två midsomrar på på raken, efter att ha varit nykter i drygt sex år. Gillar fortfarande inte när folk blir fulla och stinker alkohol, men har blivit bättre på att åka hem innan fylla och knott börjar ta över framåt kvällen.

Känns som en stor befrielse även om vi bara firar midsommar en gång per år. För jag har alltid gillat att fira själva midsommarafton, men alltid har hatat stressen och fyllemisären. Särskilt under alla år som jag själv drack.



Samma här. Brukade gilla både lättöl och alkoholfri öl vid valda tillfällen, men har ingen behållning alls av sånt längre. Och samma sak med koffeinfritt kaffe. Brukade gilla det "på riktigt" lite då och då, men det har blivit helt ointressant sen jag slutade med the real deal.

Både öl- och kaffesmakerna har på nåt sätt blivit helt ointressanta utan den lilla "bäskan" som alkoholen respektive koffeinet ger. Eller om det kanske är den psykoaktiva effekten, vem vet?

Men tyvärr så började jag röka cigg igen när jag slutade dricka kaffe för nåt år sen. Så det börjar bli dags att ta itu med det också, alternativt börja snusa istället. Fast det är väl en diskussion för en annan tråd.

Bra jobbat, gratulerar!
Ja jag känner igen mig 100% även om jag personligen aldrig blev speltorsk. Men det finns ju många sätt bränna pengar destruktivt, i samband med fylla och bakfylla. Och många andra laster, fy fan.

Jag kämpar mot alkoholens destruktiva sug, jag blev orolig i helgen jag tänkte som så att tänk om det inte finns någon annan mening med livet än att hälla i sig detta förbaskade lösningsmedel, vad är då mitt liv värt just nu? Kanske inte ett dugg faktiskt...

Sedan ringde en gammal kompis igen, jag svarade och inte helt otippat så var han full som en gris. Det kunde kanske vara bra om man åtminstone är glad på fyllan, men detta var så vansinnigt negativt att dödens furste skulle nog uppfattas som en skrattande Benny Hill i jämförelse. Allt var rejält tungt, det var bara hat, bitterhet och klagande för hela slanten, det var tur för mig för jag kände att det var jävligt skönt att slipa vara full. Som en del brukar säga att det ärt extra allvarligt om man blir negativ och aggressiv på fyllan, då har det gått långt och konsekvenserna kan bli stora.

Skål på er alla, det sena morgonkaffet är nu upphällt i koppen!

Bra, och kämpa på!

Sitter här mitt i sommarnatten och läser lite inlägg. Detta har varit ett typiskt beteende hos mig dom senaste åren när min dag varit fylld av konflikter. Då menar jag främst inre konflikter. Dessa inre konflikter drack jag bort förrut. Nä, drack bort är fel. Sköt upp konflikternas påverkan. Nåja, nu för tiden reder jag upp det mesta i skallen som inte ska va där. Idag helt själv. Nu på morgonen skall jag ringa myndigheten som irriterat mig med sina feltolkningar…

Och, det viktigaste. Jag är nu lugn och harmonisk så jag kan genomföra samtalet på rätt sätt.

Tycker en av dom viktigaste lärdomarna med att hålla sig nykter är ”keep the house clean” dvs red upp dina inre konflikter och fnurror innan dom blir för stora. Träna på att se på dom ur olika vinklar och skaffa nya perspektiv. Allt går att lösa på ett mjukt och effektivt sätt. Det trodde jag inte för 15 år sedan. Men det vet jag nu efter några nyktra års hjärngymnastik.


Kämpa på alla!

Firar i dagarna tre år som nykter! Trots att mitt liv på många vis är kvalitativt bättre än när jag söp, så får jag för mig i mörka stunder att jag mådde om inte bättre, så i alla fall mindre dåligt när jag drack.

Lever man ett jävla drönarliv framför Flashback med ölen i näven från morgon till kväll så är hjärnan och känslor så nerstängda att man låter sig dras med i ruset. Man har inte kapacitet att konfrontera problem och känslor, utan skjuter allt framför sig, väljer att känna så lite som möjligt. Tiden bara går, alla dagar är desamma. Någon slags låtsasvariant av det riktiga livet.

Efter att jag blev nykter har jag fått många nya vänner, främst genom idrotten. Att träffa nya vänner som vuxen är ju inte det lättaste, tycks de flesta hålla med om. Har till och med börjat umgås med dem utanför hobbyn. Börjat omskola mig inom ett bristyrke, med stark kvinnodominans så träffar ganska mycket kvinnor den vägen, och det är ju trevligt.

Trots detta känns det från och till att jag mår sämre än när jag fortfarande drack. Att umgås med människor istället för att isolera sig från omvärlden ställer ju bara det ganska mycket mer krav. "Blev han arg på mig? Framstår jag som fräck? Råkade jag ofrivilligt såra henne?" Alla känslor och tankar som kommit tillbaka efter att hjärndimman släppt.

För tillfället är jag på en ganska bra plats i livet, förutom att mitt psykiska mående dras ner en del av att en nära anhörig till mig drabbats av psykisk ohälsa, och nu när jag är den anhöriga som behöver vara stöd och ställa upp så kan det bli lite väl mycket ansvar och stress. Har fortfarande inget jobb så ekonomin är väldigt svag samt att ju mer jag exponeras för kvinnor desto mer väcks mitt intresse för dem. Hittills ingen framgång på den fronten. Än så länge. Kämpa på alla krigare!

Starkt jobbat med tre år!! Jag är snart där också om ett par, tre månader.

Gällande det du skriver ovan kan jag varmt rekommendera meditation/mindfulness om du inte redan håller på med det. Förutom antidepressiva och min fru är meditationen det som hjälpte mig absolut mest - en inneboende superkraft man kan öva upp på ett par veckor!

Kämpa på!