2026-06-24, 16:18
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag har ett problem, jag vill umgås med min syster men orkar inte med att hennes son är med.
Han är 19 år och gör aldrig någonting, sitter bara vid datorn all sin fritid och lagar inte mat och städar inte själv, han är till synes blasé på precis allt förutom datorspel och smartphone. I sociala sammanhang glor han bara i mobilen, han är genuint ointresserad av precis allt och han vare sig hälsar eller har någon hyfs överhuvudtaget, han är som en zombie.

Nu till frågan: Då vi har varit på utflykter och så vidare jag och min syster då han har varit med så är han skittråkig han får mitt humör att bli dåligt, han pratar inte om någonting och sitter bara med sin jävla smartphone, om man ska äta så måste min syster passa upp på honom, fråga precis vad han ska ha och han är kräsen kan inte äta det och han kan inte äta på restauranger osv, han är gnällig och bortskämd och i stort sett de enda gånger han pratar är om han blir grinig och vill åka hem och då ska alla dansa efter hans pipa och åka direkt, annars blir han tjurig. Killen är som en jättebäbis. Jag vill umgås med min syster i sommar, men om han ska med så vill jag inte för jag har tröttnat på ungen.


Är det elakt av mig att inte vilja ha med min systers nittonåriga jättebäbis om vi ska på utflykt,
eller är det en rimlig känsla?

Hur kan jag på bästa sätt säga att jag inte vill ha med barnet utan att såra henne?

Varför vill din syster ha med sin jättebebis överallt ?
Han kan väl bara bli hemma och fortsätta med att spela och glo på sin mobil ?
Citera
2026-06-24, 16:22
  #50
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zombie-nation
Du har ju redan bestämt dig för att ungen har gjort sig själv handikappad av ett fritt val. Sedan drar du upp detta när du och de andra ses och tjatar. Du ska nog vara väldigt glad att du får träffa din syster. Du är ju lika envis som systern och systerns unge. Vad har du själv för diagnos? Kanske autism? De brukar ju inte vilja ta in info när de bildat sig en uppfattning. Och de vet alltid bäst själva.

Man KAN inte få någon att bli autistisk genom uppfostran. Och du jämför honom när han var 9 och då var han normal. Haha jojo. Skulle han klara en 9-årings krav idag? Troligen.

Synd att mamman inte velat söka för detta när han var tonåring. Nu behöver ju ungen inte utredas om han inte vill. Men om mamman också har autism kanske hon har svårt att se vad som är fel.

Jag vet inte om barnet har ett handikapp eller inte. Men jag lutar mer åt att det är min syster som misslyckats med sitt föräldraskap och det jag främst ifrågasätter är varför hon gör allt åt honom hela tiden, hon säger att han kan inte laga mat, han kan inte städa, han kan inte söka jobb, han kan inte hantera en tvättmaskin, Han kan inte... men konstigt nog så kan han sitta vid datorn och lära sig avancerade datorspel, hur är det ens möjligt om han inte klarar någonting annat alls överhuvudtaget?

Men du gav en del intressanta funderingar till mig, jag borde nog bli mer öppensinnad, ja varför vara så envis?
Kanske borde ha med ungen ändå vid nästa utflykt.
Citera
2026-06-24, 16:25
  #51
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ladicius
Ja det är en märklig situation - förstår hur du tänker och känner!

Det är så svårt att relatera till dessa ungdomar tycker jag. En annan ville inget annat än att flytta hemifrån fortast möjligt och leva sitt eget liv. Själv flyttade jag när jag var 19 och blickade aldrig tillbaka. Även om det var över 20 år sedan nu så är ju inte samhället himla annorlunda - hur kan man vilja bo hemma hos föräldrarna som 20+ och bli uppassad som om man vore ett litet barn? Förstår verkligen inte.

Faktiskt är det ju rätt synd om grabben. En vacker dag så kommer han ju tvingas stå på egna ben vare sig han vill eller ej, och då blir det att lära sig väldigt mycket på kort tid..

Tyvärr är det många svenska ungdomar som är nästan handikappade..

Om 10år så kommer vi ha många etniskt svenska män mellan 28-40 som är oskulder och kan inte laga mat eller behålla jobb
Citera
2026-06-24, 16:28
  #52
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag har ett problem, jag vill umgås med min syster men orkar inte med att hennes son är med.
Han är 19 år och gör aldrig någonting, sitter bara vid datorn all sin fritid och lagar inte mat och städar inte själv, han är till synes blasé på precis allt förutom datorspel och smartphone. I sociala sammanhang glor han bara i mobilen, han är genuint ointresserad av precis allt och han vare sig hälsar eller har någon hyfs överhuvudtaget, han är som en zombie.

Nu till frågan: Då vi har varit på utflykter och så vidare jag och min syster då han har varit med så är han skittråkig han får mitt humör att bli dåligt, han pratar inte om någonting och sitter bara med sin jävla smartphone, om man ska äta så måste min syster passa upp på honom, fråga precis vad han ska ha och han är kräsen kan inte äta det och han kan inte äta på restauranger osv, han är gnällig och bortskämd och i stort sett de enda gånger han pratar är om han blir grinig och vill åka hem och då ska alla dansa efter hans pipa och åka direkt, annars blir han tjurig. Killen är som en jättebäbis. Jag vill umgås med min syster i sommar, men om han ska med så vill jag inte för jag har tröttnat på ungen.


Är det elakt av mig att inte vilja ha med min systers nittonåriga jättebäbis om vi ska på utflykt,
eller är det en rimlig känsla?

Hur kan jag på bästa sätt säga att jag inte vill ha med barnet utan att såra henne?




Det är inte sonen som är problemet
Citera
2026-06-24, 16:29
  #53
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag har ett problem, jag vill umgås med min syster men orkar inte med att hennes son är med.
Han är 19 år och gör aldrig någonting, sitter bara vid datorn all sin fritid och lagar inte mat och städar inte själv, han är till synes blasé på precis allt förutom datorspel och smartphone. I sociala sammanhang glor han bara i mobilen, han är genuint ointresserad av precis allt och han vare sig hälsar eller har någon hyfs överhuvudtaget, han är som en zombie.

Nu till frågan: Då vi har varit på utflykter och så vidare jag och min syster då han har varit med så är han skittråkig han får mitt humör att bli dåligt, han pratar inte om någonting och sitter bara med sin jävla smartphone, om man ska äta så måste min syster passa upp på honom, fråga precis vad han ska ha och han är kräsen kan inte äta det och han kan inte äta på restauranger osv, han är gnällig och bortskämd och i stort sett de enda gånger han pratar är om han blir grinig och vill åka hem och då ska alla dansa efter hans pipa och åka direkt, annars blir han tjurig. Killen är som en jättebäbis. Jag vill umgås med min syster i sommar, men om han ska med så vill jag inte för jag har tröttnat på ungen.


Är det elakt av mig att inte vilja ha med min systers nittonåriga jättebäbis om vi ska på utflykt,
eller är det en rimlig känsla?

Hur kan jag på bästa sätt säga att jag inte vill ha med barnet utan att såra henne?
Testa ta en sup med honom om han är 19 för att kolla om han är apatiskt deprimerad eller något. Supa och grilla. Kommer ni inte överens då kan det vara du som är problemet.
Citera
2026-06-24, 16:29
  #54
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Problem2020
Tyvärr är det många svenska ungdomar som är nästan handikappade..

Om 10år så kommer vi ha många etniskt svenska män mellan 28-40 som är oskulder och kan inte laga mat eller behålla jobb

Autism och liknande tillstånd kan vara en orsak till den här problematiken, men det finns nog andra förklaringar också verkar vara speciellt många svenska pojkar som drabbas av den här typen av bekymmer. Beträffande min systerson så är min direkta magkänsla att datorspelandet är en avgörande orsak till hans passivitet och isolering.
Citera
2026-06-24, 16:31
  #55
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Autism och liknande tillstånd kan vara en orsak till den här problematiken, men det finns nog andra förklaringar också verkar vara speciellt många svenska pojkar som drabbas av den här typen av bekymmer. Beträffande min systerson så är min direkta magkänsla att datorspelandet är en avgörande orsak till hans passivitet och isolering.

Ja autism och Adhd har ökat mkt...

Kan skärmtid i tidig ålder utveckla autism och Adhd ...eller blir tillstånden värre bara ?
Citera
2026-06-24, 16:33
  #56
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av NapoleonLaRue
Testa ta en sup med honom om han är 19 för att kolla om han är apatiskt deprimerad eller något. Supa och grilla. Kommer ni inte överens då kan det vara du som är problemet.

Han dricker ingen alkohol alls, han dricker inte ens kaffe. Han uppvisar inte några interaktiva sociala funktioner, han visar inga intressen eller andra färdigheter, förutom att sitta vid datorn. Om han så skulle visa upp någon form av exekutiv funktion, om än lite galenskap eller möjligen ut och festa så skulle det nästan vara välkommet. Men tyvärr icke.

Han är bara intresserad av en sak, sitta vid datorn och spela. Och en sak till om inte datorn finns i närheten, spela på sin smartphone.
__________________
Senast redigerad av Rymdkommissarie 2026-06-24 kl. 16:35.
Citera
2026-06-24, 16:37
  #57
Medlem
mikkelbergs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Han dricker ingen alkohol alls, han dricker inte ens kaffe. Han uppvisar inte några interaktiva sociala funktioner, han visar inga intressen eller andra färdigheter, förutom att sitta vid datorn. Om han så skulle visa upp någon form av exekutiv funktion, om än lite galenskap eller möjligen ut och festa så skulle det nästan vara välkommet. Men tyvärr icke.

Han är bara intresserad av en sak, sitta vid datorn och spela. Och en sak till om inte datorn finns i närheten, spela på sin smartphone.


Varför är han med då, på era .. utflykter?
Citera
2026-06-24, 16:39
  #58
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mikkelberg
Varför är han med då, på era .. utflykter?

Han är med för att mamma säger att han ska följa med.
Men han är helt ointresserad.
Citera
2026-06-24, 16:39
  #59
Medlem
kansascityshuffles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag har ett problem, jag vill umgås med min syster men orkar inte med att hennes son är med.
Han är 19 år och gör aldrig någonting, sitter bara vid datorn all sin fritid och lagar inte mat och städar inte själv, han är till synes blasé på precis allt förutom datorspel och smartphone. I sociala sammanhang glor han bara i mobilen, han är genuint ointresserad av precis allt och han vare sig hälsar eller har någon hyfs överhuvudtaget, han är som en zombie.

Nu till frågan: Då vi har varit på utflykter och så vidare jag och min syster då han har varit med så är han skittråkig han får mitt humör att bli dåligt, han pratar inte om någonting och sitter bara med sin jävla smartphone, om man ska äta så måste min syster passa upp på honom, fråga precis vad han ska ha och han är kräsen kan inte äta det och han kan inte äta på restauranger osv, han är gnällig och bortskämd och i stort sett de enda gånger han pratar är om han blir grinig och vill åka hem och då ska alla dansa efter hans pipa och åka direkt, annars blir han tjurig. Killen är som en jättebäbis. Jag vill umgås med min syster i sommar, men om han ska med så vill jag inte för jag har tröttnat på ungen.


Är det elakt av mig att inte vilja ha med min systers nittonåriga jättebäbis om vi ska på utflykt,
eller är det en rimlig känsla?

Hur kan jag på bästa sätt säga att jag inte vill ha med barnet utan att såra henne?
Är du hans moster eller morbror?
Citera
2026-06-24, 16:41
  #60
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lovisa78
Det är inte sonen som är problemet
Så vad är problemet?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in