Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Vemodigt, så är det ju. Kämpa, tror jag på, men kämpa lagom typ.

https://www.youtube.com/watch?v=o6iaSWSB7rE&list=RDo6iaSWSB7rE&start_radio =1

...eller om den handlar om förstoppning..?

Tänkte ibland tidigare att, för att tala i anglicismer, att alkoholen tagit mindre utav mig än vice versa. Det enda som återstår är en massa garv och tokiga stories... men vad fan hade jag väntat mig, monument!!!??? Och att lura av någon ett garv är inte det sämsta...

Det "lustiga" (?) är att man på något sätt accepterar så mycket helvete, bara man får supa. Sedan tappar man så mycket, men det ser man som sekundärt. Man tänker vid varje totalfylla, att "nu skiter jag i allt" dricker ohejdat och tänker att någon akutmottagning nog kan ta hand om en efter att ha slagit upp hål i huvudet och kissat på sig. Fast man tror ju att man kan hantera allt och att man ska komma i säng hemma och sova som vanligt.

Kan nog påstå att barndom och uppväxt har triggat mitt tidigare alkoholbeteende. Samt ett äktenskap med en person med borderline. Kanske vill man gå tillbaka till barndomen och uppleva en slags falsk men förbättrad återupplevelse? Tappa självansvaret?

Att kunna vara måttlig (inte 'mättlig' ) har nog räddat mig. Idag kan jag på något sätt säga stopp efter 2-3 glas en fredag och lördag. Men sedan inget mer. (Tänker på Nesböes böcker om den tidvis svårt alkoloholiserade kriminalkommissarien Harry Holes olika trick för att sluta).

Men jag har inga öppnade flaskor i mitt hem. Det vågar jag inte.

Lycka till, Gogge, vi ses i frågesporten om inte före det.

Nej för i helvete - uteslutet här med, när jag inte dricker, som nu.

Thanx! Det gör vi! Ännu lite osäker på om huruvida du är "att"... han kunde naila allt!

Det du skriver om en sorts regression till barndomen. Kanske. No idea. "Varför super Jepp"... typ.

Take care man!

Sant. Man kunde inget annat. Är vi mer utvecklade känslomänniskor än genomsnittet?

Tack! Men jag är ju kvinna -- åtminstone sist jag
kollade.... ska nog kämpa för att få komma in i att-klubben, låter bra men vet inte riktigt vad det inmbär ännu.

Sorry luv!

Ber tusen tusen ggr om ursäkt! - det inverterade fallet (man-kvinna, kvinna-man) hände (övergår i en kul (..???) fylle-story) när jag såg en snygging vid Monnik-bar i Amsterdam och efter att jag konstaterat att min spanska var lika dålig som "hennes" engelska så sa jag.... HÄPP! VI STANNAR DÄR!!!!

Nu minns jag! Skyller som alltid på sponken. Kul med dig (och din med-kämfper...erine??? Did French at School...Merwinna) så att tråden inte blir för unket grabbig. Tror jag och Biling genom åren växlat en del bad jokes som mest lämpar sig för kaserngården.

Att bli en "att"!!!!???? Han (? Tror jag) fortfarande synnerligen aktiv i Litteraturquizen, vilken jag är alltför obildad för att bevista - nåja, kan hända. Måhända han tröttnat på oss!? För ngt år sedan hade jag i Stads- en tämligen tagbar ute men inget hände. PM;ade att och skrev (utan free leads!) att "kom igen - plz ta den!" Vilket skedde...

Again - sorry!

Ingen som helst fara!
Det är nog fler i trådarna här som spontant antar att jag är man.

Jag ska passa på att betona hur dålig jag är på att skriva på mobilen, trots rörliga tentaklar pga pianospel. Då får man gå tillbaka och försöka rätta till, med resultatet att man åstadkommer något ännu mer pinsamt....
"Too embarrasing to let happen"..... Suspekt då man säger sig vara "måttlig"....

Tror fan det! Considering your excellence.

NÄ! Sådant skulle man bara få höra av en samling misogyna, mer eller mindre ärkekonservativa gubbjävlar - och några sådana finns inte i quizarna! Promise luv!

Usch ja... i morgon gäller det. Eine weiße lebern. Nåväl, funkat förut, så lär väl funka igen.

Hände ngt kul 1985? Var vi alla ens födda då? Skickar över en;
https://www.youtube.com/watch?v=Ibi-KmRb5iU&list=RDvrEQiyhcfTo&index=2

(eg en gräs-låt. "Well I just can´t get enough of that sweet stuff.." Har själv haft 3-4 g liggande i ett halvår. Vill ngn byta mot ett stycke fin entrecote...? ).

Det är sanna ord. Ingenting spelar någon roll, bara man får bli full. Man dricker tills man dreglar och knappt kan stå på benen, man dricker sig till intighet.

Intighet! Underbart uttryck.
Så sant.

Ja visst är det ett bra ord? Jag minns inte vart jag snappade upp det, någon bok jag läst kanske. Men det fastnade och jag kom att tänka på det nu.

Jaha...

Vaknar 10.23 - har en slatt kvar, ingenting planerat men bra. 11.20 ca -> Bolaget nedsläckt och svart! Glömt Nationaldagen... Får bli "nödraketer" som folk i beroendeindustrin inte helt utan förakt brukar säga. Kanske tar ett par järn vid det lokala haket senare.

Vitt fr o m imorgon!