Tråden om HHS

I allmänhet tycker jag det är beklagligt att de ger ut offers till internationella elever innan de ser betygen för de nationella eleverna. Antagning.se har system för att överföra internationella betyg till betyg i svensk skala, så en jämförelse hade teoretiskt sätt varit möjlig.

De gör det förmodligen eftersom andra internationella universitet ger ut offers ungefär samtidigt och då vill de inte att eleverna comittar till andra skolor innan.

Man hade dock viljat se meriten för sista antagen internationell elev.

De flesta internationella blir antagna på "predicted grades", alltså vad deras lärare tror att dom kommer få. Dom kan sedan sjunka hela vägen ner till 17,00 på den svenska skalan som slutbetyg. Det var en hel del förra året som därmed kom in med runt 17,5–18,5 (utan extra 2,5 merit) enligt den svenska skalan.

Jag håller med dig i att det utan tvekan i allmänhet är svårare att få 22,5 i BI. Det behöver vi inte ens diskutera.

Däremot förstår jag inte riktigt vad du menar när du påstår att glädjebetygen på skolan är "något sällsynt fall". Om det verkligen var sällsynt undrar jag varför HHS i flera år drivit frågan och till och med vidtagit åtgärder för att motverka glädjebetyg. Varför skulle de införa ett HP-krav om det nu inte var ett utbrett problem bland studenter att komma in med glädjebetyg? Det är rätt så uppenbart att HHS ser glädjebetygen bland BI-elever som ett problem. Jag kan citera en artikel där Strannegård blir intervjuad om just detta:

Prestigefyllda Handelshögskolan i Stockholm överväger att slopa gymnasiebetyg som urvalskriterium. Orsaken är de många glädjebetygen som snedvrider konkurrensen om de åtråvärda utbildningsplatserna, resonerar skolans rektor Lars Strannegård på DN Debatt.

"Det som har hänt är att gymnasiebetyg på sina håll har förvanskats till att bli ett slags handelsvara, lockbeten med syfte att dra till sig presumtiva elever", skriver han och pekar på en granskning av Skolinspektionen som visade upprepade avvikelser på vissa skolor mellan gymnasieelevers kursbetyg och deras resultat på nationella prov.

Som ett exempel tar Lars Strannegård upp Campus Manilla i Stockholm där "häpnadsväckande 84 procent" hade högre kursbetyg än nationella provbetyg i matematik 3C.

Om samma högstatusskola rapporterade DN på onsdagen att var femte gymnasieelev misstänks för provfusk.


Källa: https://www.vilarare.se/nyheter/betyg/handelshogskolan-vill-rodflagga-skolor-som-ger-gladjebetyg/

HHS har alltså övervägt att helt och hållet slopa kvoten för gymnasiebetyg (BI). Jag tror inte att de hade övervägt det om glädjebetyg var sällsynt. Strannegård exemplifierar dessutom detta med Campus manilla där hela 84 procent hade högre kursbetyg än betyg på NP (ma3c). Enligt Ednia består cirka 5,9% av HHS elever från den skolan. Det är varken från academedia eller Jensen dessa elever kommer ifrån, detta sker på dessa 50% du nämner. Att få högre betyg på kursen än vad man fick på NP är bisarrt, och helt klart en konkret indikation på att skolan tillämpar glädjebetyg. Dessutom misstänks ca 20% av eleverna för provfusk, och detta är då en högstatusskola. Undra vad som pågår på de sämre skolorna??

Med det sagt aktualiseras frågan återigen kring varför de inte sänker BI-kvoten rejält om de nu står bakom detta? Om de nu verkligen har övervägt att helt ta bort kvoten kan de åtminstone sänka den till förmån för exempelvis AU, där eleverna faktiskt bevisat en relativ intelligens i kombination med höga ambitioner. Det blir därför helt rimligt att sänka BI-kvoten rejält med tanke på att man slopade HP-kravet också.

Beror verkligen på. Glädjebetygen är extrema. Vet att många på tex Jensen har fått A i svenska, trots att de fick F på det nationella provet. HHS har varit väldigt tydliga med glädjebetyg och dess konsekvenser på bland annat förtroende och demokrati. En person som går på en skola med känd betygsinflation och får 22,5 kan ha haft det mycket lättare än en person som fick 19,5 men gick på en skola med mycket stränga krav. Det är mycket relativt.

Flera överklassfamiljer väljer också strategiskt vilka gymnasieskolor barnen går, så att de får de bästa möjligheterna för 22,5.

Känner exempelvis en tjej som gick på en väldigt liten skola, ca 10 elever i varje klass och fick 22,3. När hon skrev högskoleprovet fick hon 0,65. Folk underskattar hur utbrett detta problem faktiskt är

Angående att det kanske blir fler internationella än nationella studenter i år...

För er som redan går på handels: hur mäter sig internationella studenter mot nationella studenter i betygssnitt, prestation, intelligens etc etc?

Känns det som att de kommer in på meritokratisk basis, eller på basis av att handels vill bli en mer internationell skola?

Vore intressant att veta!

Jag tror inte BI är speciellt prestige i deras ögon (eller media för den delen). Hade de brytt sig så mycket om prestige hade inte HP-kravet slopats. HP-kravet skulle jag vilja påstå är ett exempel på prestige och en tydlig markering mot glädjebetygen. Det som hade varit prestige är att öka AU-kvoten där de faktiskt handplockar riktigt ambitiösa elever, som enligt mig är bevisligen intelligenta och ambitiösa. Att få bra resultat på de testerna ger betydligt mer indikationer på huruvida en person kommer klara studierna än en person som har 22,5.Betygsinflationen är värre än vad man tror, och en hel del som får 22,5 i en skola hade inte ens fått 20,5 i en annan. AU och SM är nog kvoter man kan stoltsera gott om i media osv (vilket de gjort), därför vore det orimligt att sänka de kvoterna om det nu är prestige man söker.

Om de genuint vill bekämpa glädjebetyg borde det inte vara någon tvekan kring att sänka BI till förmån för BII och AU. BII består av elever som gett bort minst ett år (oftast 2 år som i mitt fall), trots att man i de allra flesta fall hade kunnat komma in på vilken annan ek-utbildning som helst. Det är ett kvitto på att man är beredd att göra allt för att studera där - vilket oftast är en indikator på att man kommer prestera bra. Strannegård har ofta nämnt att de ser en korrelation mellan ambition och goda resultat för deras studenter. Ur ett status-perspektiv höjer detta inte HHS anseende, då ingen bryr sig varken nationellt eller globalt huruvida BII-kvoten höjs. Däremot tror jag det hade bidragit till fler ambitiösa och således högpresterande studenter på skolan. Detsamma gäller för AU, de säger ju att AU-elever presterar bäst, ja varför höjer ni inte antalet i den kvoten då??

Med det sagt, om de genuint vill bekämpa glädjebetygen och att det inte bara är snack, borde de våga gå emot strömmen och faktiskt överväga att sänka BI-kvoten (och primärt öka antalet AU-elever). Detta är bara mina personliga åsikter, ni andra får gärna flika in med hur ni tänker.

Har mkt svårt att tro att du känner många som fått F på NP för att sedan få A i betyg. Dessutom förstår jag inte hur det skulle vara annorlunda på komvux. Glädjebetygen är väl minst lika utbredda där? Eller hur tänker du?

Har mkt svårt att tro att du känner många som fått F på NP för att sedan få A i betyg. Dessutom förstår jag inte hur det skulle vara annorlunda på komvux. Glädjebetygen är väl minst lika utbredda där? Eller hur tänker du?

Har mkt svårt att tro att du känner många som fått F på NP för att sedan få A i betyg. Dessutom förstår jag inte hur det skulle vara annorlunda på komvux. Glädjebetygen är väl minst lika utbredda där? Eller hur tänker du?

Fast vet du hur prövningar funkar? Prövningar är inte riktigt en del av komvux i sig, det är mer en separat lagstadgad möjlighet för dig att höja dina betyg. Dessutom, iallafall i de flesta kommuner, så får man inte läsa på komvux om man har en gymnasieexamen. När du genomför en prövning så känner du inte läraren alls och den baserar sin bedömning ENDAST på det du lämnar in/presterar på prov.

Visst finns det säkert undantag, men det du menar skulle vara glädjebetyg är endast för de som läser komvuxkurser, inte för de som gör prövningar. Under gymnasiet får du flera månader på dig i en kurs, under en prövning har du typ några veckor på dig och that's it. Det är definitivt ingen barnlek.

Fast vet du hur prövningar funkar? Prövningar är inte riktigt en del av komvux i sig, det är mer en separat lagstadgad möjlighet för dig att höja dina betyg. Dessutom, iallafall i de flesta kommuner, så får man inte läsa på komvux om man har en gymnasieexamen. När du genomför en prövning så känner du inte läraren alls och den baserar sin bedömning ENDAST på det du lämnar in/presterar på prov.

Visst finns det säkert undantag, men det du menar skulle vara glädjebetyg är endast för de som läser komvuxkurser, inte för de som gör prövningar. Under gymnasiet får du flera månader på dig i en kurs, under en prövning har du typ några veckor på dig och that's it. Det är definitivt ingen barnlek.