Tråden om HHS

Beror verkligen på. Glädjebetygen är extrema. Vet att många på tex Jensen har fått A i svenska, trots att de fick F på det nationella provet. HHS har varit väldigt tydliga med glädjebetyg och dess konsekvenser på bland annat förtroende och demokrati. En person som går på en skola med känd betygsinflation och får 22,5 kan ha haft det mycket lättare än en person som fick 19,5 men gick på en skola med mycket stränga krav. Det är mycket relativt.

Flera överklassfamiljer väljer också strategiskt vilka gymnasieskolor barnen går, så att de får de bästa möjligheterna för 22,5.

Känner exempelvis en tjej som gick på en väldigt liten skola, ca 10 elever i varje klass och fick 22,3. När hon skrev högskoleprovet fick hon 0,65. Folk underskattar hur utbrett detta problem faktiskt är

Fair men Jensen gör ju komvux också och skulle inte tänka mig att dom gör det svårare att få A där än i vanliga gymnasiet. Och på Ednia ser det inte ut som att det är många alls från Jensen som kommer in på HHS i B1 men skulle tänka mig att rätt många i B2 kan ha gått där.

Söker du i år? Vilken kvot söker du in via?

Det är inte så enkelt som du beskriver det. Ligger faktorer bakom detta som jag försökt få fram, men jag kanske var otydlig.

Till att börja med har jag aldrig påstått att det är svårare att höja sina betyg efter gymnasiet än att få A i allt redan i gymnasiet, har aldrig riktigt antytt det.

En elev som gått på ett "glädjebetygs-gymnasium" under 3 år har det inte nödvändigtvis svårare att få 22,5 än en elev som gått på ett katastrofalt gymnasium med 4 olika lärare på ett år för vissa kurser, majoriteten obehöriga osv osv. Och som sen väljer att lägga 1-2 år för prövningar. Förutsättningarna är helt olika. Tror du det är en slump att vissa gymnasieskolor sticker ut i kommuner vad gäller betyg? Tror du detta beror på att eleverna där är smartare? Till viss del ja, men oftast är det glädjebetyg i många skolor.

Denna elev som inte gick ut med 22,5 kommer nu även skriva prövningar i en rad olika skolor med en rad olika lärare (om man inte enbart kör en skola i sin kommun). Jag exempelvis, har skrivit i alltifrån Hermods, Jensen, NTI, och massa lokala komvux via egen regi. Kunskapen är alltså bevisad på flera olika skolor runtom i landet hos oberoende lärare som inte känner mig. I många fall pluggade jag inte särskilt mycket till prövningen, och hade enbart mina gymnasiala kunskaper att utgå ifrån. Jag fick A på alla dessa prövningar, vilket ändå är en tydlig indikator på att det inte direkt är gratis-betyg. Hade det varit gratis-betyg så hade inte jag fått A på en rad olika skolor. Chansen att betygen är gratis är därmed låg. Personen som fått 22,5 från gymnasiet däremot, kan mycket väl ha fått en stor del glädjebetyg. Ditt påstående saknar därför nyans, frågan är betydligt djupare än så. Allt handlar om personens förutsättningar under gymnasietiden och vilket program och skola man går exempelvis. Det är inte bara "svårare" att gå tre år än fem år.

Med det sagt, elever som fått A i allt redan i gymnasiet förtjänar oftast en plats mer än en person som höjt betygen. Däremot finns det en hel del som inte gör det. Och jag lyfte argumentet om att de borde sänka BI-kvoten tidigare just pga av att jag personligen tror ambitionen och viljan är väldigt hög i BII-kvoten, i kombination med att de flesta inte fått glädjebetyg. Jag lyfte inte det för att försöka beskriva BII-kvoten som smartare, eller mer intelligenta i allmänhet. Notera även att jag i synnerhet underströk att AU-kvoten bör höjas i första hand, just för att jag tror vilja och ambition tar dig längre än några extra A från gymnasiet.

Om man utgår ifrån ditt resonemang kan man ju även påstå att de bör höja HP-kvoten markant. Att få 2,0 kan vi nog alla komma överens om är svårare än att få A på gymnasiala kurser? Men hade jag påstått att HP-kvoten bör höjas just pga av det, hade det varit ett extremt trångsynt påstående. Frågan är väldigt mångfacetterad som sagt.

Kan säga såhär, som en som faktiskt går på skolan och inte bara hänger på Flashback hela dagen. Visst, det finns säkert något sällsynt fall av glädjebetyg på skolan. Det är dock inte många på skolan som har gått på exempelvis Jensen som du nämner. Andelen är även låg från i princip alla Academedia skolor. 50% kommer ju från samma skolor i Stockholm, Östra etc. som inte direkt tillämpar glädjebetyg.
Hur som haver, det är typ inte ens uppe för debatt att B1 inte skulle vara svårare att komma in via än B2, även om du har glädjebetyg med i ekvationen. B2 får man ju chansen att läsa upp betygen medan någon som kommit in via B1-kvoten måste ha varit, i princip, fläckfri under hela gymnasietiden. En dålig nattsömn kan göra att dina chanser ryker på B1.

Angående att det kanske blir fler internationella än nationella studenter i år...

För er som redan går på handels: hur mäter sig internationella studenter mot nationella studenter i betygssnitt, prestation, intelligens etc etc?

Känns det som att de kommer in på meritokratisk basis, eller på basis av att handels vill bli en mer internationell skola?

Vore intressant att veta!

De bästa internationella är lite bättre än bästa svenska. Men svenskar är överlag mer satsiga och har nog lite högre GPA. Även värt att tänka på att SSE ej är target för dessa. Dock vissa som hade offer på LSE och MIT men valde SSE på grund av mycket billigare/gratis (för Europa). Men överlag är de lite lalligare men bättre spets.

LSE förstår jag men MIT... helt olika saker. Om man får ett offer på MIT har man en exceptionell begåvning för matematik och ingenjörsvetenskap. Man måste i princip ha tävlat på olympiad-nivå för att få ett offer. Tror absolut ingen väljer SSE före MIT, dels med tanke på prestigen, men även eftersom man studerar helt olika saker. Ingen blir så bra på matte av en slump, utan det måste finnas ett enormt underliggande intresse och därmed väljer man inte bort det intresset för att gå 3 år på en handelshögskola.

De eleverna som säger det måste ljuga helt enkelt.

De skulle välja Ecole Polytechnique, ETH eller KTH före handels alla dagar i veckan, om fokuset nu låg på att få det billigare.

Du ställde en fråga och jag svarade. De ljuger inte. Jag ljuger inte. Finns väl alla möjliga anledningar till att någon väljer SSE.

Som JamalBernadotte sa så make:ar det ingen sense att någon som kommit in på MIT skulle börja på handels. Helt olika ämnesfokus, och även om dom skulle vilja byta ämna så borde dom kunna komma in på alla Ivy:s och oxbridge så tror faktiskt också att du har missupfattat något

Jag håller med dig i att det utan tvekan i allmänhet är svårare att få 22,5 i BI. Det behöver vi inte ens diskutera.

Däremot förstår jag inte riktigt vad du menar när du påstår att glädjebetygen på skolan är "något sällsynt fall". Om det verkligen var sällsynt undrar jag varför HHS i flera år drivit frågan och till och med vidtagit åtgärder för att motverka glädjebetyg. Varför skulle de införa ett HP-krav om det nu inte var ett utbrett problem bland studenter att komma in med glädjebetyg? Det är rätt så uppenbart att HHS ser glädjebetygen bland BI-elever som ett problem. Jag kan citera en artikel där Strannegård blir intervjuad om just detta:

Prestigefyllda Handelshögskolan i Stockholm överväger att slopa gymnasiebetyg som urvalskriterium. Orsaken är de många glädjebetygen som snedvrider konkurrensen om de åtråvärda utbildningsplatserna, resonerar skolans rektor Lars Strannegård på DN Debatt.

"Det som har hänt är att gymnasiebetyg på sina håll har förvanskats till att bli ett slags handelsvara, lockbeten med syfte att dra till sig presumtiva elever", skriver han och pekar på en granskning av Skolinspektionen som visade upprepade avvikelser på vissa skolor mellan gymnasieelevers kursbetyg och deras resultat på nationella prov.

Som ett exempel tar Lars Strannegård upp Campus Manilla i Stockholm där "häpnadsväckande 84 procent" hade högre kursbetyg än nationella provbetyg i matematik 3C.

Om samma högstatusskola rapporterade DN på onsdagen att var femte gymnasieelev misstänks för provfusk.


Källa: https://www.vilarare.se/nyheter/betyg/handelshogskolan-vill-rodflagga-skolor-som-ger-gladjebetyg/

HHS har alltså övervägt att helt och hållet slopa kvoten för gymnasiebetyg (BI). Jag tror inte att de hade övervägt det om glädjebetyg var sällsynt. Strannegård exemplifierar dessutom detta med Campus manilla där hela 84 procent hade högre kursbetyg än betyg på NP (ma3c). Enligt Ednia består cirka 5,9% av HHS elever från den skolan. Det är varken från academedia eller Jensen dessa elever kommer ifrån, detta sker på dessa 50% du nämner. Att få högre betyg på kursen än vad man fick på NP är bisarrt, och helt klart en konkret indikation på att skolan tillämpar glädjebetyg. Dessutom misstänks ca 20% av eleverna för provfusk, och detta är då en högstatusskola. Undra vad som pågår på de sämre skolorna??

Med det sagt aktualiseras frågan återigen kring varför de inte sänker BI-kvoten rejält om de nu står bakom detta? Om de nu verkligen har övervägt att helt ta bort kvoten kan de åtminstone sänka den till förmån för exempelvis AU, där eleverna faktiskt bevisat en relativ intelligens i kombination med höga ambitioner. Det blir därför helt rimligt att sänka BI-kvoten rejält med tanke på att man slopade HP-kravet också.

Absolut. Kändes bara overkligt att SSE skulle ha så pass skickliga internationella elever...