Citat:
Låt oss gå över mina förutsättningar här för att besvara din fråga.
Jag förväntas alltså förklara för dig, du som misslyckades brutalt med att läsa en text som var ~1 A4 i storlek för bara någon sida sedan, att du har fel i dina antaganden som du gör för att du inte vet bättre.
Frågeställningen blir då, kommer du lyckas läsa texten som förklarar att du har fel? Troligtvis inte
Om du mot förmodan lyckas, kommer du acceptera att du har fel? Absolut inte, eftersom det krävs att en viss nivå av intelligens för att inse att man har fel och hade du haft det så hade du troligtvis inte gjort din glädje kalkyl från början.
Jag kan förklara varför det är en glädjekalkyl du ägnar dig åt och varför det är helt ointressant i en diskussion om bostadsmarknaden men jag förväntar mig inte att du helt plötsligt skall komma till insikt i saken. Du lär fortsätta att traggla på samma spår som tidigare.
Here goes.
Det är en glädjekalkyl för du förutsätter optimala förutsättningar och sätter ribban så lågt som möjligt och när ribban är klarad anser du att uppdraget är slutfört.
Optimala förutsättningar i detta fallet innebär att du tar en person som är heltidsanställd, med normal lön och hög sparförmåga.
Vad händer om man tjänar mindre än snittet? Om man inte bor hemma utan tvingas bor i dyr andra-hand och inte kan spara 4000-5000 per månad?
Vad händer om man, under spartiden, får se ett krig i mellanöstern bryta ut och se sitt sparande gå ner 5-10% på kort tid? Kontantinsatsen minskar men bostäderna blir dyrare oavsett.
Lägsta möjliga ribba innebär att du accepterar vilken skitlägenhet som helst. Det har tidigare påtalats för dig att folk kanske inte är sugna på att lägga 2-3 miljoner och skuldsätta sig för lång framtid bara för att få en sunkig lägenhet i Biskopsgården.
Bostäder är inte utbytbara, det är inte en en liter mjölk vi talar om. Kvalité i detta fallet har betydelse och många som säljs saknar grundläggande hygienfaktorer som krävs för att ens vara ett alternativ.
Er åsikt däremot är att "vilken som helst duger", vilket är att utföra en glädjekalkyl.
Sist men inte minst sätter ni ribban på att precis klara av att utföra köpet.
Vad händer om du är 24 år och har skuldsatt dig djupt för att lyckas köpa en lägenhet och nu behöver du lägga ~40-50% av din inkomst i boendekostnader.
Byta jobb? Börja plugga? Skaffa barn? Not gonna happen, inte med de boendekostnaderna och det är inte så att folk inte vet om detta.
Många avstår nog från bostadsköp, även om de precis klarar gränsen eftersom de löpande kostnaderna efter blir så katastrofalt höga eftersom priset på bostaden är så högt.
Det slutliga argumentet jag ofta får höra när man väl har avfärdat era glädjekalkyler är "men flytta dit du har råd då!" vilket är exakt poängen.
Om det inte finns bostäder i Göteborg som unga har råd med, då är det ju brist på bostäder!
Sedan är det också så att ni grovt missförstår frågan, vilket jag påtalade inledningsvis i bristen på intelligens, och det leder er till att tro att er glädjekalkyl bevisar något.
Det är inte en fråga om "går det" utan en fråga om "hur svårt är det?".
Det går att vinna på lotto men det är inte vanligt förekommande, likaså är det i detta fallet.
Det går att köpa en lägenhet, under optimala förutsättningar och med en stor nypa tur men om det är väldigt svårt att köpa bostad för att priserna är så höga så följer logiken att färre skulle kunna köpa och vi skulle få fler unga vuxna som bor hemma och det är exakt det vi ser nu:
"En bristande bostadsmarknad fortsätter att begränsa unga vuxna i Storgöteborg. Var fjärde ung i åldern 20–27 år bor kvar hemma, 90 procent av dem ofrivilligt. En tredjedel tvekar också inför att bilda familj på grund av bostadsläget. "
Detta svaret lär ju flyga långt över ditt förstånd men det kanske kan tjäna som exempel på varför "min glädjekalkyl visar att det går!" inte är ett bra argument. Precis på samma sätt är inte argumentet "Hur kan det vara brist på bostäder, de säljs ju på Hemnet?" direkt hållbart, förutom i just bevis på den låga förmågan hos personen som använder det.
Jag förväntas alltså förklara för dig, du som misslyckades brutalt med att läsa en text som var ~1 A4 i storlek för bara någon sida sedan, att du har fel i dina antaganden som du gör för att du inte vet bättre.
Frågeställningen blir då, kommer du lyckas läsa texten som förklarar att du har fel? Troligtvis inte
Om du mot förmodan lyckas, kommer du acceptera att du har fel? Absolut inte, eftersom det krävs att en viss nivå av intelligens för att inse att man har fel och hade du haft det så hade du troligtvis inte gjort din glädje kalkyl från början.
Jag kan förklara varför det är en glädjekalkyl du ägnar dig åt och varför det är helt ointressant i en diskussion om bostadsmarknaden men jag förväntar mig inte att du helt plötsligt skall komma till insikt i saken. Du lär fortsätta att traggla på samma spår som tidigare.
Here goes.
Det är en glädjekalkyl för du förutsätter optimala förutsättningar och sätter ribban så lågt som möjligt och när ribban är klarad anser du att uppdraget är slutfört.
Optimala förutsättningar i detta fallet innebär att du tar en person som är heltidsanställd, med normal lön och hög sparförmåga.
Vad händer om man tjänar mindre än snittet? Om man inte bor hemma utan tvingas bor i dyr andra-hand och inte kan spara 4000-5000 per månad?
Vad händer om man, under spartiden, får se ett krig i mellanöstern bryta ut och se sitt sparande gå ner 5-10% på kort tid? Kontantinsatsen minskar men bostäderna blir dyrare oavsett.
Lägsta möjliga ribba innebär att du accepterar vilken skitlägenhet som helst. Det har tidigare påtalats för dig att folk kanske inte är sugna på att lägga 2-3 miljoner och skuldsätta sig för lång framtid bara för att få en sunkig lägenhet i Biskopsgården.
Bostäder är inte utbytbara, det är inte en en liter mjölk vi talar om. Kvalité i detta fallet har betydelse och många som säljs saknar grundläggande hygienfaktorer som krävs för att ens vara ett alternativ.
Er åsikt däremot är att "vilken som helst duger", vilket är att utföra en glädjekalkyl.
Sist men inte minst sätter ni ribban på att precis klara av att utföra köpet.
Vad händer om du är 24 år och har skuldsatt dig djupt för att lyckas köpa en lägenhet och nu behöver du lägga ~40-50% av din inkomst i boendekostnader.
Byta jobb? Börja plugga? Skaffa barn? Not gonna happen, inte med de boendekostnaderna och det är inte så att folk inte vet om detta.
Många avstår nog från bostadsköp, även om de precis klarar gränsen eftersom de löpande kostnaderna efter blir så katastrofalt höga eftersom priset på bostaden är så högt.
Det slutliga argumentet jag ofta får höra när man väl har avfärdat era glädjekalkyler är "men flytta dit du har råd då!" vilket är exakt poängen.
Om det inte finns bostäder i Göteborg som unga har råd med, då är det ju brist på bostäder!
Sedan är det också så att ni grovt missförstår frågan, vilket jag påtalade inledningsvis i bristen på intelligens, och det leder er till att tro att er glädjekalkyl bevisar något.
Det är inte en fråga om "går det" utan en fråga om "hur svårt är det?".
Det går att vinna på lotto men det är inte vanligt förekommande, likaså är det i detta fallet.
Det går att köpa en lägenhet, under optimala förutsättningar och med en stor nypa tur men om det är väldigt svårt att köpa bostad för att priserna är så höga så följer logiken att färre skulle kunna köpa och vi skulle få fler unga vuxna som bor hemma och det är exakt det vi ser nu:
"En bristande bostadsmarknad fortsätter att begränsa unga vuxna i Storgöteborg. Var fjärde ung i åldern 20–27 år bor kvar hemma, 90 procent av dem ofrivilligt. En tredjedel tvekar också inför att bilda familj på grund av bostadsläget. "
Detta svaret lär ju flyga långt över ditt förstånd men det kanske kan tjäna som exempel på varför "min glädjekalkyl visar att det går!" inte är ett bra argument. Precis på samma sätt är inte argumentet "Hur kan det vara brist på bostäder, de säljs ju på Hemnet?" direkt hållbart, förutom i just bevis på den låga förmågan hos personen som använder det.
Får du betalt för antal ord du postar? Om inte, sök hjälp, skaffa flickvän eller gå ut och känn på gräs.
PS, 22.5k i bruttolön som jag antog är ganska jättelångt under snittet, ca 16k/månad under medianlön i sverige...Sen att du igen vill jämföra hägersten med biskopsgården... eftersom du inte verkar känna till Stockholm så kan jag hjälpa dig på traven, det är som att jämföra biskopsgården med johanneberg.
Och självklart är det alla vi andra som missförstår. Det måste vara tufft wallincus, att ständigt vara det missförstådda, upplysta geniet du är.
Men ändå, efter en halv novell, lyckas du fortfarande inte peka på var det skulle vara en glädjekalkyl.
__________________
Senast redigerad av Aabbcc123 2026-03-14 kl. 00:36.
Senast redigerad av Aabbcc123 2026-03-14 kl. 00:36.