Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det var intressant - det talar emot ev. tolkningar som att CGÖ sparat en kula för att minnas mordet på OP (om han nu skulle ha varit inblandad och velat ha ett "minne")

Det kan man hålla med om. Som jag minns det är det dessutom så att kulan han hade i sin samling är tydligt olik mordkulorna. Det vill säga, de härrör med all sannolikhet inte från samma patronask och knappast heller från samma importerade parti.

Min uppfattning är att CGÖ är en i sig intressant figur i ärendet, men att det saknas konkreta omständigheter som pekar mot honom som en särskilt tänkbar GM eller inblandad.

Ett förhållande som tydligt pekar bort från honom som ammunitionskunnig och med förmodligen närmast unik tillgång till olika typer av ammunition, är det icke ändamålsenliga valet av kulor vid ett attentat mot statsministern.

Haha ja där står vi nu och har stått en stund kan man säga

Det är dags att släppa detta nu och inse att vi inte kommer närmre än Christer Petterson som Lisbeth pekade ut. Finns ingen starkare misstänkt

Tack för bra frågor.

Det framgår i Länninges förhör med radiooperatören Ulf Helin den 13 mars (A14204) att Helin först sände sitt IM om skottlossningen och sedan områdesanropet (det första larmet i polisradion). "Det är en uppgift från taxi att det är någon som blivit skjuten vid Tunnelgatan - Sveavägen." Helin kan inte ha sänt sitt IM förrän 23.25 (som vi har konstaterat). Helin sände sitt IM före områdesanropet. Följaktligen kan inte Helin ha sänt områdesanropet förrän 23.25.

Man skulle kunna tro att det var tvärtom. Att sända ett första radioanrop till patrullerna på stan var viktigare än att sända ett IM till de andra radiooperatörerna i SBC (polisens sambandscentral). Helin borde ha sänt områdesanropet först. Som jag skrev för en vecka sedan. Så var det inte. Enligt Helin (A14204). Han sände sitt IM först (det var redan förberett). Sedan områdesanropet. I "omedelbar anslutning" till hans IM.

Att Helin skulle ha sänt områdesanropet 23.23 utan att Jan Hedlund, Anders Tornestedt och Birgitta Brolund hörde något är otänkbart. De satt några meter från Helin. Enligt IM-listorna gjorde Hedlund (JH), Tornestedt (AT) och Brolund (MB) ingenting mellan 22.46 och 23.26. Det var lugnt minuterna före skotten 23.21.



Ulf Helin satt vid bord 9 i SBC. Birgitta Brolund satt vid bord 4. Någon meter framför Helin.

Växeltelefonisten Ann-Louise Paulsson hos Järfälla taxi hörde Helin "säga till någon i bakgrunden att det har varit skottlossning i hörnet Tunnelgatan - Sveavägen" (E17-11). Brolund och Helin kunde lätt höra varandra.

Vittnet Leif Ljungqvist ringde 90000 23.22.07 (Sverige började använda 112 1996). Sonja Teir i LAC (Länsalarmeringscentralen) svarade 23.22.14. "Du får prata med polisen." Att få "prata med polisen" tog längre tid än väntat.

Den tekniska chefen Rolf Fredriksson bekräftade 1988 att den automatiska prioriteringen av samtal från 90000 i polisens nya radiosystem System 80 (som togs i bruk 1984) var ur funktion sedan en längre tid (som framgår i bröderna Poutiainens bok "Inuti labyrinten"). Ljungqvist hade nyss lagt på när Birgitta Brolund svarade 23.23.35.

Brolund svarade "polisen ... hallå" 23.23.35 (cirka 20 sekunder efter Helins samtal med Paulsson). Det fanns bara två kvinnliga poliser i SBC. Den andra (Låtta Lindgren) hade en ljusare röst (hon presenterade sig själv i ett senare samtal på LAC-bandet).

Brolund måste ha varit "den kvinnliga polisen" som svarade när Stockholm taxi ringde 23.24 (E9979-1). Hon hade redan hört Helins samtal med Paulsson och försökt att svara Ljungqvist. Växeltelefonisten hos Stockholm taxi fick "intrycket att händelsen redan var känd". Den kvinnliga polisen svarade "ja, det var bra".



Det stämmer.

Växeltelefonisten Ann-Louise Paulsson hos Järfälla taxi (som påstod att adressen var "Tunnelgatan - Sveavägen") anropades av taxiföraren Anders Delsborn från mordplatsen och ringde SBC.

Paulssons samtal med radiooperatören Ulf Helin i SBC började 23.22.40 - 23.22.50. Enligt Paulssons beskrivning av sina åtgärder mellan den första radiokontakten med Delsborn och samtalet med Helin.

Samtalet med Helin slutade 23.23.10 - 23.23.20. Paulsson hade sin andra radiokontakt med Delsborn innan hon ringde LAC. Där Kenneth Ed svarade 23.23.40.

Växeltelefonisten Ingrid Zetterström hos Solna taxi (som påstod att adressen var "Sveavägen - Apelbergsgatan") fick svar av SBC 23.24. Hon talade med en "yngre polisman" som måste ha varit Helin.



Det stämmer.

Då tog han det på allvar. Ulf Helin motringde Järfälla taxi efter samtalet med Solna taxi.

Innan Kenneth Ed i LAC motringde Järfälla taxi 23.25.35.



Det håller jag med om. Helin prioriterade inte fylleristen.

Helin sände sitt IM om fylleristen 23.24 och skickade piket 1230 till Centralstationen. När han väntade på en snabb återkoppling från Paulsson. Piket 1230 tankade på Shell-macken vid Norra Bantorget. De hann inte åka till Centralstationen innan anropet om skottlossningen kom 23.25. Det tog ytterligare en minut att avsluta tankningen (A14207).



Helin väntade inte frivilligt. Han bad Paulsson att kontakta Delsborn (när samtalet med Paulsson fortfarande pågick). Det lyckades inte. Delsborn var upptagen med sina tre passagerare som ville avsluta resan och betala. Helin bad Paulsson att försöka igen (A14204).

Helin hade en andrahandsuppgift. Från en växeltelefonist i en avlägsen förort (Ann-Louise Paulsson). Helin väntade på en snabb återkoppling från Paulsson. Han bad henne att göra ett nytt försök att kontakta Delsborn. Sedan avslutade hon samtalet (E17-11).

En knapp minut senare (samtidigt som Helin sände sitt IM om fylleristen) ringde Solna taxi. Helin motringde Järfälla taxi (adresserna stämde inte), sände sitt IM (som redan var förberett) och områdesanropet (det första larmet i polisradion). Man kan inte kritisera Helin för att ha avslutat samtalet med Paulsson. Man kan heller inte kritisera Helin för att han inte larmade ambulans.



Ann-Louise Paulsson sa "Tunnelgatan - Sveavägen" (enligt både Helin och Paulsson). En andrahandsuppgift. Paulsson sa inte om adressen var i Stockholm eller Järfälla (Google Maps fanns inte 1986).

Radiooperatörerna var instruerade att dubbelkolla andrahandsuppgifter. Om ett ögonvittne ringde åkte man direkt. Paulsson var inget ögonvittne. Hon var en växeltelefonist i en avlägsen förort. Helin väntade på en snabb återkoppling från Paulsson.

Helin fick en ny andrahandsuppgift en knapp minut senare. Solna taxi ringde. Nu var adressen "Sveavägen - Apelbergsgatan" (EH1083-1-B). Ett kvarter från den första adressen.

Då agerade Helin.



Helin väntade på en snabb återkoppling från Paulsson när Solna taxi ringde en knapp minut senare.



Det finns inga skäl att tro att Helins anrop om fylleristen skulle ha sänts före 23.24 (tiden för Helins IM om fylleristen). Piket 1230 hörde båda anropen när de tankade på Shell-macken vid Norra Bantorget. De hann de inte åka till Centralstationen innan anropet om skottlossningen kom 23.25. Det tog ytterligare en minut att avsluta tankningen (A14207).

Tack för andra bra frågor.



Paulsson kan mycket väl ha trott att "pipet" kom från Helin. Varför skulle hon annars ha nämnt ett eventuellt "radioanrop" från Helin som en tänkbar förklaring till "pipet"? Paulsson var inte säker på att Helin gjorde ett "radioanrop". Hon var säker på att Helin talade med någon i bakgrunden (E17-11). Helin gjorde inget radioanrop under samtalet med Paulsson (A14204). Brolund, Tornestedt och Hedlund skulle ha hört anropet. De satt bara någon meter bort. Brolund satt närmast Helin (framför honom).



Helins IM om fylleristen 23.24 var sannolikt autodaterat. Inte efterdaterat. Ett rutinärende.



Granskningskommissionen hänvisar till EAE621-A (Länninges förhör med taxiföraren Anders Andersson den 13 mars) som "motbevis" mot 23.25. Det är inget "motbevis". Andersson hade hört Paulssons andra radiokontakt med Delsborn när radiobil 2520 kom körande från Stureplan. Andersson hörde den inte samtidigt (som Länninge felaktigt förmodade).

EAE621-A (som granskningskommissionen hänvisar till) visar inte att områdesanropet sändes senast 23.24. Tvärtom. EAE621-A visar att områdesanropet sändes tidigast 23.24.

Förhöret visar att radiobil 2520 kom körande från Stureplan tidigast 23.23.40 (när Paulsson ringde LAC efter hennes andra radiokontakt med Delsborn). Andersson stoppade radiobil 2520 vid Regeringsgatans bro. Vid nattklubben King Creole på Kungsgatan 18 (han stod och väntade på en kund strax öster om bron på Kungsgatans södra sida). Sedan talade Andersson med Söderström i 20 - 30 sekunder (EAE621-A). Sedan körde Söderström och Windén till mordplatsen och hörde områdesanropet vid Kungstornen. Då var klockan minst 23.24.10. Om man bara tar hänsyn till EAE621-A.

Söderströms analoga armbandsklocka visar att Andersson inte fick syn på Söderströms radiobil 23.23.40, utan en minut senare. Söderströms klocka visade 23.23 (han såg fem minuter fel och trodde att den visade 23.28). Söderströms klocka gick en minut och 43 sekunder efter (som framgår i A14203-A). Klockan var 23.24.43 när Andersson stoppade radiobil 2520. Om Söderströms klocka visade exakt 23.23.

Andersson stoppade inte radiobil 2520 "1 - 1½ minut" efter Paulssons första radiokontakt med Delsborn (som Länninge felaktigt förmodade innan han hörde Paulsson och Helin senare samma dag) eller när Paulsson ringde LAC 23.23.40. Andersson stoppade Söderströms radiobil 23.24.43.

Granskningskommissionen missade samtalen från Solna taxi och Stockholm taxi. Samtalet från Solna taxi finns i ett eget spaningsuppslag (EH1083). Samtalet från Stockholm taxi finns i samma spaningsuppslag som taxiföraren Hans Johansson (E9979).



Det var så lite.

Det är uppenbart att Ulf Helin sände både IM och områdesanrop 23.25.10 eller några sekunder senare. Inte senare än 23.25.35 (när Paulsson blev upptagen med Ed och inte kunde motringas av Helin).

Att Länninge inte utredde att Ulf Helin var den "yngre polisman" som svarade Solna taxi 23.24 och att Birgitta Brolund var "den kvinnliga polisen" som svarade Stockholm taxi 23.24 var självklart en allvarlig miss.

Att granskningskommissionen missade Länninges miss (och påstod att områdesanropet sändes 23.24 och hänvisade till två motbevisade "motbevis") var självklart också en miss. Som kommissionens ledamöter kan bekräfta idag.

Kari Poutiainen gjorde samma miss som granskningskommissionen. Han missade att Solna taxi och Stockholm taxi fick svar av polisens sambandscentral. I hans nya bok spekulerar han om "fantompatrullen" 3625 (som inte var en fantompatrull) och "säkringsmannen" ("mannen i beige" var vittnet Jan-Åke Svensson och varken Svensson eller andra vittnen såg någon annan där).

Patrull 3625 gjorde ett ingripande nästa dag. Radiooperatören Birgitta Brolund beodrade 3625 att ingripa 16.11. Som framgår av IM-listorna (A13930-1). Brolunds första IM om 3625 (som efterdaterades den 28 februari 23.23) finns på sidan 12 i IM-listorna. Även detta IM måste ha skapats den 1 mars. Självklart ett misstag av Brolund. Patrull 3625 finns inte i Brolunds protokoll.

När Brolund förhördes 1997 (A7991-4) förklarade hon att någon (självklart hennes kollega Ulf Helin) "får in ett samtal" (självklart från Järfälla taxi och inte från en "fantompatrull") och att någon (självklart hon själv) "ganska snart" (en knapp minut efter det första samtalet) får "ett samtal från taxi" (självklart Stockholm taxi). Och ett till från Solna taxi (som Helin svarade), hade hon kunnat tillägga. Och sedan, "med anledning av det så, så beordras det fram eller går ut ett anrop om.., ja, vi efterfrågar alltså bilar i position för det här". Så fort Helin hade motringt Järfälla taxi (eftersom Solna taxi och Järfälla taxi uppgav olika adresser), hade hon kunnat tillägga.

Brolund lämnade polisen 1990. Helin stannade till pensionen. De borde ha skadestånd av staten (som kunde ha friat dem från misstankar redan i granskningskommissionens rapport 1999).

Vilka poliser arbetade i patrull 3625?

Den stora förteckningen över polisfordonens personal (A6797-B) redovisar inte patruller som gick i tjänst den 1 mars. Patrull 3625 är inte med.

Dansken J.S. Christiansen har gjort en animering av händelseförloppet. Den är snygg. Problemet är tiderna. Vissa håller inte. Radiobil 2520 kommer till mordplatsen klockan 23.25.00. Det förutsätter att områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.24.40. Det är omöjligt. Samtalet mellan Kenneth Ed i LAC och Jan Hedlund i SBC började 23.24.40. Vid den tidpunkten hade Hedlund ännu inte sett Ulf Helins IM på skärmarna i SBC. Helin sände sitt IM innan han sände områdesanropet (A14204).

Det finns större problem än så.

Christiansen bortser från att piket 3230 lämnade Johannesgatan två minuter före områdesanropet (A14205-3). Den hade stått på Johannesgatan i 3 - 4 minuter, 10 - 15 meter norr om David Bagares gata, vänd mot David Bagares gata. Som framgår i intervjun med pa Klas Gedda i Arbetet den 28 februari 1988. Den bästa källan. En av de bästa tidningsartiklar som har skrivits om mordet.

I Christiansens version uppstår en orimlig situation: två minuter före Christiansens områdesanrop 23.24.40 springer gärningsmannen rakt mot piket 3230 när den lämnar Johannesgatan och svänger västerut på David Bagares gata. Resultatet blir oavsiktlig komik. Inte trovärdig rekonstruktion.

Vittnena Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir såg inte piket 3230. Poliserna i piket 3230 såg inte Yvonne och Ahmed. Inte förrän paret mötte poliserna vid Luntmakargatan 57 sekunder efter parets möte med vittnet Lars Jeppsson vid trappkrönet. Enligt Länninges mätningar (A1969). En avgörande begränsning.

Piket 3230 måste ha lämnat Johannesgatan och hunnit en bit söderut på Malmskillnadsgatan när Yvonne och Ahmed mötte GM på David Bagares gata. Om områdesanropet sändes 23.24.00 eller senare (om piket 3230 lämnade Johannesgatan 23.22.00 eller senare) kan Yvonne och Ahmed inte ha mött GM. Piket 3230 var i vägen.

Det räcker inte att Yvonne och Ahmed kom i tid till mötet med GM på David Bagares gata. Områdesanropet måste ha sänts så tidigt att piket 3230 hade lämnat platsen när Yvonne och Ahmed mötte GM. Christiansens tid 23.24.40 är för sen. Med den förutsättningen skulle piket 3230 ha stått kvar på Johannesgatan till 23.22.40.

Områdesanropet sändes 23.25.10 eller några sekunder senare. Senast 23.25.35 (när Ed i LAC motringde Ann-Louise Paulsson hos Järfälla taxi och Helin i SBC inte kunde motringa henne).

Enligt Ahmed (som hade bättre minne av mordkvällen än Yvonne och uppenbart var mer nykter) mötte Yvonne och Ahmed ingen alls på David Bagares gata innan de mötte Lars vid trappkrönet. Som framgår i konfrontationsförhöret 1986 (E15-2-B). Ahmed deltog inte i fler konfrontationer. Inte heller i rättegångarna 1989.

DBG för nybörjare.

Det finns även andra tidsförskjutningar i animeringen. Yvonne och Ahmed når trappkrönet 23.24.00 (40 sekunder före Christiansens områdesanrop). Paret rör sig långsammare än i Länninges mätningar. En minut och 40 sekunder från trappkrönet till Luntmakargatan (57 sekunder enligt Länninge). GM rör sig också långsammare. Nästan en minut från mordplatsen till trappkrönet (35 sekunder enligt Länninge). Lars såg att GM tog trappstegen två i taget.

Ska animeringen fungera måste tiderna justeras. Tiden för områdesanropet bör vara 23.25.10. Radiobil 2520 anländer till mordplatsen 23.25.30. Piket 3230 lämnar Johannesgatan 23.23.10, hör områdesanropet vid Brunkebergstorg 23.25.10 och anländer till mordplatsen 23.25.40. GM rör sig enligt Länninges mätningar (inte med snabb gång). Yvonne och Ahmed möter Lars vid trappkrönet 23.25.10 och poliserna vid Luntmakargatan 23.26.07 (30 + 15 + 12 sekunder efter områdesanropet). Körtiden 30 sekunder och väntetiden 15 sekunder är de tider som har mest stöd i förhören.

En animering kan vara hur välgjord som helst. Utan rimliga tider är den missvisande.

Nej, jag har själv grundligt granskat listan. Som du säger finns inga besked om 3625. Nu är jag inte särskilt bekymrad i frågan, men du nämnde 3625 och då ville jag fråga. När det gäller DBG ligger jag lågt.😊

Som alla kan se kan Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir inte ha mött gärningsmannen på David Bagares gata. Om områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.25 eller senare. Dels kom de för sent till mötet och dels var piket 3230 kvar på Johannesgatan (10 - 15 meter från David Bagares gata) två minuter före larmet (A14205-3). Yvonne och Ahmed såg inte piket 3230 på Johannesgatan och poliserna såg inte dem (inte på David Bagares gata heller). Yvonne och Ahmed kan inte ha mött GM förrän piket 3230 hade åkt. Den åkte inte förrän två minuter före larmet (den åkte 23.23 eller senare). Det var för sent.

Ahmed såg han ingen alls på David Bagares gata (E15-2-B). Bara Lars Jeppsson vid trappkrönet. Det var också vad Yvonne och Ahmed sa till poliserna när de mötte dem vid Luntmakargatan (A14205-1-A och E15-2-A). De hade bara mött Lars vid krönet. "En man med axelremsväska." Ahmed såg "en tjock kille med en rock" på Tunnelgatan väster om manskapsbodarna (E15-2-B).

Som alla kan se hade Yvonne och Ahmed alla förutsättningar att möta Stig Engström där. När han sprang efter poliserna för att lämna Lisbeth Palmes uppgift om en "mörkblå täckjacka". Som alla kan se antecknade inte pinsp Kjell Östling vad Yvonne hade sett. Bara hennes namn, adress och telefonnummer (han antecknade även taxiföraren Hans Johansson). Som poliserna vid Luntmakargatan beordrade henne att lämna till en polis vid brottsplatsen. Oavsett vad hon såg (A14205-1-A).

Mötet med Yvonne och Ahmed (på trappans översta steg och ingen annanstans) var så snabbt att de inte ens stannade. Yvonne pekade i den riktning hon kom från och hann inte säga mycket till Lars (att döma av förhören med Ahmed sa hon inget alls). Något viktigt kan hon inte ha sagt. Mötet gjorde inget intryck på Lars. Han nämnde inte mötet för någon av poliserna som han mötte innan han åkte hem (inte heller för pa Lena Löhr att döma av hennes anteckningar). Som alla kan se var Yvonne så berusad att hon varken kunde minnas var de mötte Lars (vid trappkrönet och inte mitt i trappan som på rekonstruktionsfotot) eller var de mötte poliserna (vid Luntmakargatan och inte vid trappfoten). Yvonne kunde inte ens minnas polisernas frågor (när hon senare intervjuades av journalister).

Ahmed hade inga svårigheter att minnas var de mötte poliserna (och deras frågor) och var de mötte Lars. Efter Kanalens klippta och grovt missvisande intervju med Yvonne den 9 september 1988 (där Yvonne klart och tydligt visade att mötet med GM på David Bagares gata var en efterhandskonstruktion) intervjuades hon även vid fem senare tillfällen 1988, 1990, 1995, 2006 och 2020. Ingen journalist intervjuade Ahmed.

Ingen ställde den självklara frågan till Yvonne: varför vittnade inte Ahmed i rättegångarna 1989? Det självklara svaret: Ahmed såg ingen alls förrän de mötte Lars. Ingen ställde följdfrågorna heller: Hur kan du vara säker på att du såg mannen på David Bagares gata när Ahmed inte såg någon där? Var du mera nykter än Ahmed? Ingen frågade Yvonne. Trots att hon själv uppgav för journalister att hon drack sprit i hans lägenhet på Ringvägen innan de besökte klubben på Johannesgatan. Yvonne kunde inte ens minnas hans efternamn (Zahir och inte Leban) och ålder (35 år och inte 38) när hon förhördes två dagar senare.

Uselt journalistarbete och uselt polisarbete i skön kombination.

Självklart borde Yvonne ha förhörts på nytt när Stig Engström uppgav för Ström den 10 mars att Stig hade en sådan handledsväska som Yvonne såg. Amatören Holmérs hantering av Yvonne och Ahmed är korkad så att klockorna går baklänges. Lika korkad som Holmérs hantering av vittnet Anders Björkman (som redan i andra förhöret den 3 mars erbjöd sig att visa på Sveavägen var han vände).

Ströms referat av förhören med Yvonne och Ahmed i polishuset den 2 och 3 mars (ljudinspelningarna av två av utredningens viktigaste förhör har polisen tappat bort) är självklart feltolkningar (att förhören hölls i polishuset framgår i en fotnot i E63-8-A). Ströms referat av förhöret med Ahmed den 3 mars är bevisligen en feltolkning. Redan av det skälet finns all anledning att förmoda att referatet av förhöret med Yvonne den 2 mars är en feltolkning. "Det sprang män lite överallt" när Ström förhörde Yvonne den 2 mars (E63-8-A). Ahmed saknade tolk. Ström vilseleddes av krimjourens missvisande referat av mordnattens korta telefonförhör med Lars.

Som jag förstår är sant och inte påhitt:

1. Palmes deklaration tas bort från "datorn" och även i papperform bara någon timme innan mordet.
Den var under utredning för Palme hade inte tagit upp ev förmån för en terminsavgift på Harvard
2. Det var folk ute med WalkieTalkiers denna kväll, till och med som hade koppling till polisen eller var poliser.
3. Minst en sk. agent från sydaftika fanns i sverige under mordnatten. Denne hade stirrig blick precis som Lisbeth beskrivit. Jag tror till och med det hade med någon sjukdom att göra. Åkte hem en två dagar efter kom hit en två dagar före.
4. En butik i gamla stan öppnade precis vid Palmes bostad. Iof något år innan men de kanske var tålmodiga. Bara en vecka efter mordet lades den ned. Ingen hade sett någon större kommers där. Tror det var konst eller liknande. Kan vara utsiktsplats för ev operationer.
5.Larmet gick i en dörr på skandiahuset. Folk har sett Skandiamannen ute trots saknad av logg på detta.
6. Palme försökte få tag på livvakter men fick det inte och det hade tidigare ej varit några problem att få tag på skydd om så behövdes.
7. Olof talade om bio i telefon, vilket kan ha avlyssnats.
8. Polisen har slarvat mycket med utredningen.
9. Polisen var svår att få tag på efter mordet.
10.Staybehind fanns på den tiden och hade kopplingar till Skandia/Thule. Kanske hade några rum i skandiahuset. Palme var osams med CIA avseende många vapenaffärer. CIA hade kopplingar till Staybehind. De hade till och med hittat planer på mordet hemma hos honom, maskerat till ett bok eller film-manus.
11. En person flydde till norra cypern precis innan mordet.Wedin blev väl anklagad för mordet och kallades för en agent åt CIA att värva legosoldater i Arfika
12 Personen som sköt sönder tven fanns, hade ett vapen liknande mordvapnet, bodde nära och besökte mordplatsen ofta.

Ärendet kom till länsrätten två dagar tidigare. Att någon var nyfiken på ärendet är inte konstigt. En förklaring kan vara att någon ville spela Palme ett spratt.



De allra flesta walkie-talkie-tips kom efter polisens efterlysning den 19 mars 1986. Alla utom ett tiotal är långt från paret Palmes färd från bostaden (på Västerlånggatan 31 i Gamla stan) till biografen Grand (på Sveavägen 45). I både tid och rum (tåget avgick från Gamla stan 20.42 och ankom till Rådmansgatan 20.47). Alla utom två saknar en uppenbar funktion i en attentatsgrupp (EAC6951 och Z9077). Båda tipsen kom 1987. Det ena tipset (EAC6951) kom från en kvinna som färdades i bil. Ytterligare tre tips gäller en kort och smal man i 30-årsåldern som verkar ha setts på tre olika platser vid och i närheten av mordplatsen cirka 23.05 (EH14839), 23.20 (EAD2778) och 23.25 (EEE2618). Att en attentatsman skulle ha exponerat sig på det viset är osannolikt. Tipset från Gamla stans station (Z8075) stämmer med en polis och en väktare som båda var i tjänst (om inte två walkie-talkie-män var på samma perrong vid samma tidpunkt). En tipsare saknade trovärdighet och tog tillbaka sitt utpekande av en polis (EBD9631). Att EH14839 var en polis var ett påhitt av en journalist (som förtalade polisen i 25 år).



Det finns flera vittnen som senare trodde sig ha sett sydafrikanen Craig Williamson i Stockholm. Före mordet. Att han var där är inte bevisat. Att hans eventuella besök hade med mordet att göra är heller inte bevisat.



Galleri Art Atrium på Västerlånggatan 28 utreddes noga. Inget samband med mordet hittades.



Dörren var i källaren och larmet hade en känd orsak (butiken La Carteries personal). Stig Engström jobbade hela kvällen utan avbrott. Det finns ingen tillförlitlig iakttagelse av Engström under den tiden. Utom i Skandiahuset.



Det är en uppgift från Olof Palmes son Joakim 2011 som inte kunde bekräftas. Olof kunde inte nå livvakterna den 1 februari 1986 (när han besökte Alva Myrdal på Stortorpskliniken i Trångsund). Hans fru Lisbeth uppgav (i förhöret 1993) att samma sak hade hänt tidigare. Det kan ha varit ett tekniskt fel som borde ha anmälts och undersökts. Att livvakterna inte svarade på Säpos nummer hindrade inte Olof att be polisen om hjälp att nå dem. Olof kunde även ha ringt efter livvakterna från Grand före filmen.



Det stämmer. Någon kan även ha upptäckt paret Palme utanför Grand. De stod utanför biografens entré i minst 10 minuter innan filmen började.



Inte så mycket som regeringen slarvade när den lät en amatör toppstyra utredningen 1986.



Den automatiska prioriteringen av samtal från 90000 (dåtidens 112) var ur funktion sedan en längre tid. Polisens nya radiosystem System 80 (som togs i bruk 1984) hade många problem de första åren. Så många att man använde det gamla systemet parallellt.



Ett attentat mot Palme beskrevs redan i Maj Sjöwalls och Per Wahlöös roman "Terroristerna" 1975.



FNL-motståndaren Bertil Wedin (1940 - 2022) var den svenska vänsterns hatobjekt redan 1966. Att vänstern misstänkte Wedin för allt möjligt är inte konstigare än att polisen misstänkte Clark Olofsson för allt möjligt. Wedin stödde den amerikanska krigföringen i Vietnam i flera tidningsartiklar på 60-talet. Han var en av huvudpersonerna i Staffan Beckmans roman "Tycker du att George är en galning?" från 1968 (under namnet Jack Welsh). Wedin flyttade till Storbritannien 1976 när svenska tidningar avslöjade att han hjälpte en man att flytta till Rhodesia, rekryterades av den sydafrikanska säkerhetspolisen 1980 och flyttade till den turkiska delen av Cypern 1985, där han tidigare hade mött sin brittiska fru och inte riskerade att utlämnas till Storbritannien. Wedin var på Cypern vid tiden för mordet.



Det stämmer.