Citat:
Ursprungligen postat av
Ko-vid-19
Vilka vittnen är det som nämns i denna gamla dokumentär om polisspåret?
https://youtu.be/7yIj-jb1Na4?si=6eV1o2cf3G0xV70R&t=773
Dels har vi "Jerker" och sen "Hans". Jag trodde jag hade koll på vittnena vid det här laget men dessa två kan jag inte minnas att jag läst eller hört om innan.
En till fråga: Efter vittnet "Hans" i klippet ovan nämns dom två finska flickorna som ser en man som står vid Dekorima med en walkie-talkie. Är det bekräftat att dessa vittnen ljög om vad dom sett och därför drog tillbaka sina vittnesmål några år senare?
Jag får ingen kläm på det, men mycket i MOP är rörigt även om jag har en mycket bättre bild nu än bara för några veckor sen.
TV-programmet "Vem sköt Olof Palme - Polisspåren" sändes i TV3 den 12 februari 1995. Finns på YouTube (som du såg).
Mauno Luukas (som kallas "Jerker" i TV-programmet) utpekade polismannen Thomas P (polisman D i granskningskommissionens rapport 1999) i maj 1988. Mer än två år efter mordet. Inte som GM, utan som walkie-talkie-man. Enligt Mauno såg han walkie-talkie-mannen vid Adolf Fredriks Kyrkogata 13 (två kvarter väster om Sveavägen). Strax före mordet. Mauno kunde inte styrka sina uppgifter och kunde eller ville inte identifiera kvinnan i hans sällskap. I januari 1988 såg Mauno ett foto av Thomas P och trodde sig känna igen walkie-talkie-mannen. I TV-programmet tog han tillbaka utpekandet.
TV-producenten Lars Krantz (1926 - 2010) utpekade Thomas P i mars 1986. Inte som GM, utan som en av två män som steg på buss 43 vid Birger Jarlsgatan 42 några minuter efter mordet (Krantz var passagerare på bussen). Krantz besökte Svea hovrätt fyra dagar efter mordet och trodde sig känna igen målsägaren Thomas P som en av männen på bussen. Thomas P var känd i massmedia som den ene av två polismän som grep missbrukaren Rolf Machnow 1982. Machnow dog i samband med gripandet.
Den andre var Leif T (polisman E). Thomas P och Leif T hade nämnts flera gånger i massmedia (med anledning av Machnows död 1982). Även deras namn hade nämnts. Två månader före mordet hade Aftonbladet en tvåsidig artikel om Thomas P.
Busspassageraren Lars Krantz och bussföraren Peter Löwgren (1945 - 2019) kontaktade polisen (oberoende av varandra) den 3 mars kl 9.20 och den 4 mars kl 11.35 (innan Krantz misstänkte att männen var Thomas P och Leif T). Det är sannolikt att två män uppförde sig konstigt när de steg på bussen. Inget tyder på att deras konstiga uppförande hade med mordet att göra.
Lars Krantz (som bara såg en av männen och
senare trodde sig känna igen den mannen som Thomas P) gjorde allt som ett vittne
inte ska göra. Han identifierade bussföraren Peter Löwgren och försökte övertala honom att utpeka Thomas P och Leif T som männen på bussen. Krantz beskrev sin misstanke att männen på bussen var Thomas P och Leif T i en skrivelse till juristkommissionen (se Aftonbladet den 11 juni 1986), där Krantz även nämnde att han
visade foton för Löwgren.
Tanken att två omskrivna ordningspoliser i Stockholm skulle skjuta statsministern på öppen gata fyra dagar före en rättegång i ett förtalsmål (där poliserna var målsägare) verkar långsökt.
Alla handlingar i uppslaget (EAE340) släpptes 2020 (nästan omaskade). Alla kan se att bussföraren Peter Löwgren
inte såg Thomas P och Leif T. Signalementen stämmer inte alls.
Thomas P och hans flickvän förhördes i mars 1986. De såg på TV under mordkvällen.
Leif T förhördes i oktober 1987. Av en annan orsak (bussföraren utpekade inte honom och Krantz såg inte honom). Två walkie-talkies från Hobbex (och en upphittad tysk soldathjälm) hittades i samband med en vattenläcka i polismannens lägenhet i Traneberg i september 1987. De handlingarna släpptes också 2020. Norrskensflamman
hittade på i november 1987 att Thomas P och Leif T var anställda av före detta Säpo-chefen Per-Gunnar Vinges företag (vilket tidningen erkände).
Polismännen Carl-Gustaf Östling (1952 - 2010) och Stellan Åkebring (1947 - 2023) var engagerade i högerradikala organisationer som Sveriges Nationella Förbund (polisman A och B). Att de var delaktiga i mordet är osannolikt. Östling var nyopererad. Åkebring ringde till Norrmalms polisstation under mordnatten. Enligt stationens vakthavande befäl Anders B ringde Åkebring för att fira att Palme var död.
En annan polisman uppgav 1988 att Östling och Åkebring hade sagt ett halvår efter mordet att de visste vem GM var och att denne var omöjlig att gripa. En taxiförare uppgav att han körde Östling från Norrmalm till Södermalm vid tidpunkten för mordet. Att Östling och Åkebring kände delaktiga personer är inte osannolikt. Politiker brukar mördas av politiska skäl (som
Harry Schein säger i TV-programmet). Polismannen Bo Asplund (1940 - 1996) påstods ha uttalat hotelser mot Olof Palme någon vecka före mordet (polisman I). Vittnet kontaktade inte polisen förrän 1992. Asplund avvisade påståendet som falskt.
Polismannen Bror Perä (1950 - 1993) var bekant med Lars Lundberg (1930 - 2020), som publicerade satiren om "Lella Olle" i sin tidning Kulturnytt. Perä (polisman L) hade också alibi. Intervjun i TV-programmet "Vem sköt Olof Palme - Polisspåren" är den enda intervjun med Lundberg om mordet.
TV-programmet nämner även "Södermötet" och "Norrköpingsmötet", två möten där poliser påstods ha deltagit. "Södermötet" saknade bevis (uppgiftslämnaren Mick P erkände 1992 att uppgifterna var påhittade). "Norrköpingsmötet" var överdrivna uppgifter (enligt polismannen Hans L och uppgiftslämnaren Jörgen B).
Det var substansen i "polisspåret". Polisman C hade alibi. Polismännen F, G, H, J och K förtalades av sin omgivning. Polismännen C, P, R och U besökte Sydafrika (och förklarade varför i Stockholms polisstyrelses utredning 1987). Polismännen A, B, G, H, K, L och P är avlidna. Polismännen C, D, E, F, R och U närmar sig 70.
Vittnena i TV-programmet är samma vittnen som radioprogrammet Kanalen rapporterade om 1987 - 1989. "Ulla" (Ulla Strömbeck-Larsson), "Marianne" (Marianne Unger kallades "Eva" i Kanalen), "Malte" (Malte Eriksson), "Sunniva" (Sunniva Thelestam kallades "Ingrid" i Kanalen), "Jerker" (Mauno Luukas), "Hans" (Hans Gyllenhammar kallades "Kristian" i Kanalen), "Magnus" (Magnus och Ulla Prim) och "Åke" (DN-fotografen Åke Malmström). Spaningsuppslagen släpptes 2020 (nästan omaskade). Ulla Strömbeck-Larsson, Sunniva Thelestam och Magnus Prim intervjuades i TV-programmet Norra Magasinet 1992. Kanalen rapporterade även om vittnet "Maj-Britt" 1987 (Anna-Britta André). Anna-Britta såg tre springande män på Holländargatan strax efter elva. Hon intervjuades i Norra Magasinet Special 1994.
TV-programmet "Vem sköt Olof Palme - Polisspåren" nämner även paret Palmes son Mårten, det anonyma vittnet "Skelleftehamnsmannen" som hörde av sig i brev 1986 och 1987 (och verkade otrovärdig) och de "finska flickorna" Anki och Anneli som kontaktade polisen 1993.
Mårten Palme såg inte att mannen följde efter föräldrarna från biografen Grand. Referaten från 1986 är fel på den punkten. Mårten vittnade under ed 1989 och förklarade varför de är fel. Mårten
passerade mannen när han såg att mannen vred på kroppen och följde föräldrarna med blicken. Mårten hann inte se om mannen följde efter dem.
En del uppgifter i TV-programmet är fel. Vittnena Marianne Unger och Hans Gyllenhammar såg inga walkie-talkies (att döma av handlingarna som släpptes 2020). Männen kan ha varit vilka som helst. Det är svårt att förstå vad de hade med mordet att göra. Sunniva Thelestam såg en väktarbil (som Hans Ölvebro säger i programmet). Åke Malmström hörde poliser i tjänst (som Hans Ölvebro säger i programmet). Sannolikt Kjell Östling i piket 3230 och en av hans patruller. Malmström hörde radiotrafiken 23.35 (inte
"några minuter efter skotten" som påstods i Norra Magasinet 1992).
Ulla Strömbeck-Larsson, Malte Eriksson och paret Prim verkar trovärdiga. Männen är oidentifierade. De "finska flickorna" Anki och Anneli verkar också trovärdiga, men hörde av sig sju år senare. Efter så lång tid är vittnen mindre tillförlitliga, även om de är trovärdiga. Vissa uppgifter kan vara fel. Som Hans Ölvebro säger i programmet såg de inte GM. Inte bara för att
signalementet var fel. Även för att
tiden var fel. Den film som de måste ha sett (om inte allt var fel) var "
Skräcknatten" på Sandrew på Kungsgatan 37 (deras beskrivning stämde delvis med den filmen). Den slutade 23.01 (filmen var en timma och 46 minuter lång). Sandrew var mindre än 200 meter från mordplatsen.
Anki och Anneli passerade mordplatsen minst 10 - 15 minuter före skotten. Att de hörde skotten måste ha varit en efterkonstruktion. Mannen stod vid Dekorima och väntade. Anki frågade honom på finska vad klockan var. Mannen sa (i sin walkie-talkie) att han var igenkänd. Det var ju inte konstigt (att han trodde sig vara igenkänd). Han tilltalades på finska och visade sig tala finska. Mannens signalement hade vissa likheter med två andra observationer i närheten (som gjordes av paret Prim och en jugoslavisk taxiförare).
Mannen på gymmet såg hon flera år tidigare. Det kan ha varit en annan man. Anki sa inte att mannen på gymmet hade ett förnamn med fyra bokstäver, utan fem. Hon sa inte att mannen på gymmet var polis. Anki hörde inget svar i mannens walkie-talkie (Anneli trodde att hon hörde ett svar). Alla handlingar i uppslaget (EH14839) släpptes 2020 (nästan omaskade).
Journalisten Sven Anérs förtalskampanj mot polismannen Anti A torde sakna motstycke (den enda misstanken mot honom var att han hade ett kort förnamn). Värre än förtalskampanjerna mot Thomas P, Leif T och poliserna i radiobil 1520 (Christian D och Thomas E). Radiobil 1520 gjorde (ironiskt nog) mordnattens bästa polisingripande (de försökte genskjuta GM på David Bagares gata).
Hoppas att det var till hjälp.